- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1111-1112

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åreälfven ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Års-isotermer, meteor. Se Isotermer (jfr
Årskurva).

Årskontingent. Se Kontingent.

Årskurva, meteor., betecknar dels en på en
karta dragen linje, sammanbindande punkter med
samma årsmedium för ett visst meteorologiskt
element - årsisoterm för temperaturen, årsisobar
för lufttrycket, o. s. v. -, dels en på rutadt
papper dragen linje, återgif vande ett elements,
t. ex., temperaturens, förändringar under årets
lopp på en och samma ort: elementets s. k. årliga
variation. E. O. S.

Årsmedium, meteor., medelvärdet af alla tim-
afläsningar under ett år på en och samma ort för
något meteorologiskt element (temperatur, luft-
tryck, fuktighet o. s. v.). Af de 24 timafläsnin-
garna under ett dygn bildas dagsmedium, af alla
dagsmedia under en månad månadsmedium, af alla
månadsmedia under året årsmedium. Därvid bör
beaktas, att månaderna ha olika antal dagar, hva-
dan de olika månadsmedia vid bildandet af års-
mediet böra ingå med olika vikt. E. O. S.

Årsmoräner l. Recessionsmoräner,
geol., ändmoränvallar, oftast af obetydliga dimen-
sioner, i hvilka vid istäckets tillbakaskridande det
under vintertiden till isranden framförda materia-
let samlades. Stundom förekomma öfver ett större
område serier af dylika moränvallar med regel-
bundna mellanrum af 50-150 m. Sådana års-
moräner kunna tydligt iakttas t. ex. vid Sund-
byberg, i Västergötland s. ö. om Kinnekulle samt
i Åråsviken i västra delen af Vänern. K. A. G.

Årsmot (fsv. ars mot), årsdag, d. v. s. en
viss dag af året, då den ett följande år återkom-
mer; årsmässa, anniversarium (se d o. och
Mässa 1).

Årsmässa. Se Mässa, sp. 286.

Årsmönstring, krigsv. Se Mönstring 2.

Årspass. Se Tullpass.

Årspris, kam. Se Markegång.

Årsproklama (mlat proclama, af lat.
proclamare, ropa, anropa), jur., äldre, ännu i
författningar från 1830-talet förekommande benämning
på hvad som f. n. kallas årsstämning (se
d. o.). A W. (C. G. Bj.)

Årsredogörelser kallas skrifter, som lämna upp-
gifter om hvad som i ett ämbetsverk, undervisnings-
anstalt eller andra offentliga eller privata institu-
tioner förekommit under kalender-, läs- eller rä-
kenskapsåret, om inkomster och utgifter m. m. Vid
undervisningsanstalternas årsredogörelse fogas ofta
vetenskapliga afhandlingar. Se därom bl. a. S. E.
Melander, "Förteckning öfver afhandlingar och upp-
satser, som ingå i eller medfölja årsredogörelserna
för rikets allmänna läroverk", 1858-82 (1912),
1883-1909 (1909). Äfven statistiska tabeller
ingå i de flesta.

Årsring, bot. Hos ingen flerårig stam fortgår
tillväxten oafbrutet; i alla klimat - under vin-
tern i kallare luftstreck, under den torra årstiden
i varma - inträder en hvilotid, under hvilken
tjocklekstillväxten afstannar. Enär den väfnad,
som bildas, då verksamheten åter upptas vid vårens
eller regntidens inbrott, är till färg och täthet
eller andra förhållanden olik den senast eller när-
mast före hvilotiden afsatta väfnaden (veden i en
trädstam), framträder gränsen mellan de båda
växtperioderna ganska skarp och tydlig äfven för
blotta ögat och visar på ett tvärsnitt af stammen
formen af en ring. Och då för hvarje år en ny
sådan bildas, så ha dessa ringar med rätta kal-
lats årsringar. Genom att räkna vedens års-
ringar får man veta det förhandenvarande trä-
dets ålder. Af årsringarnas olika bredd kan man
äfven finna, att vissa år varit mer eller mindre
gynnsamma för tillväxten. Se vidare Trä, sp.
119, fig. l, 2. O. T. S. (G. L-m.)

Årsskikt, geol. Se Glaciallera.

Årsskott. Se Knopp och Skott, sp. 1143.

Årsstaf. Se Runstaf.

Årsstämning, jur., medelst offentlig
stämning
(se d. o.) utfärdad kallelse på borgenärer
att inom viss tid, utsatt "näst efter ett år", inför
rätta ange (icke inkräfva) sina fordringar. Dy-
lik stämning har den verkan, att borgenär, som
ej hörsammar kallelsen och ej förmår styrka, att
gäldenären haft vetskap om fordringens tillvaro,
får sin fordran prekluderad (se Preklusion),
d. v. s. förlorar sin talan mot gäldenären. Endast
om och i mån som panträtt åtnjutits för fordrin-
gen eller den i kvittningsväg må kunna åberopas,
har borgenären möjlighet att fortfarande göra den-
samma gällande. Årsstämning (förr kallad
årsproklama) kan begäras allenast i vissa be-
stämda fall, enligt nu gällande k. förordningen 4
mars 1862 (med senare ändr.) vid dödsfall, äkten-
skapsskillnad, hemskillnad, boskillnad, vissa bolags
och föreningars trädande i likvidation, upplösning af
sparbank samt omyndigförklaring. A. W. (C. G. Bj.)

Årsta. 1. Egendom i Brännkyrka församling,
Stockholm, s. om Liljeholmens järnvägsstation, vid
Årstaviken, omfattar 379,97 har. Hufvudbyggna-
den, af tegel med ett och annat stort ohugget
gråstensblock, som inuti rummen framskjuter utan-
för tegelmurens yta, är mycket gammal. En ännu
äldre byggnad af ektimmer, enligt uppgift hugget
å Södermalm, skall ha bebotts af Birger jarl och
nedrefs 1815. - Å. anses ha tillhört Birger jarl
samt omfattat hela Södermalm, där ett kvarter
i 16:e (Tanto-)roten ännu heter Å., och trakten
ända till Fittja i s. v. Under namnet Arus nämns
det i början af 1300-talet som tillhörigt hertig
Valdemar, egdes på 1400-talet af Hans Kröpelin
samt på 1500- och 1600-talen af medlemmar af
släkten Oxenstierna. På 1670-talet egdes A. af
riksrådet Göran Ulfsparre, reducerades af kronan,
men återlöstes. Det har sedan tillhört medlem-
mar af släkterna Posse, Ehrencrona, Cronhielm,
Schönberg, De Geer, von Schnell och Reenstierna
samt köptes 1905 af Stockholms stad från dess
siste enskilde egare, legationsrådet F. Rappe, för
2,3 mill. kr.

2. Egendom i Österhaninge socken, Stockholms
län, vid innersta delen af den mellan Gålön i ö.
och Södertörn i v. inträngande Horsfjärden, in-
nersta delen af Mysingen, omfattar 13 65/96 mtl
med 1.104 har areal, hvaraf 364 har åker, och
420,000 kr. tax.-värde (1920). Den har en slotts-
lik manbyggning af sten i två våningar med två
flyglar (se fig.), omgifven af stor park och trädgård,
och jordbruket är särdeles väl skött. - Å. namnes
redan på 1300-talet, tillhörde en tid Tyska orden
i Livland och var säte för dess kommendör, tills
Erik Axelsson Tott 1467 köpte det. Å. beboddes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free