Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 1113-1114 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åreälfven ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedermera af brodern Laurens Axelsson, egdes af
släkterna Bielkenstierna, Kurck, Soop och Fleming.
1805 köptes det af brukspatron C. F. Bremer,


Manbyggningen på Årsta.

hvars dotter Fredrika där tillbragte sina sista år
och dog där (1865). F. n. tillhör det Årsta a.-b.,
som stiftades 1898 med 210,000 kr. aktiekapital för
idkande af jordbruksdrift och skogshushållning samt
därmed sammanhängande rörelse. 1 o. 2. E. A–t.

Årstad. 1. Härad, i Hallands län, ingår i
Hallands läns mellersta domsaga, Årstads och
Faurås härads tingslag och Halmstads fögderi samt
omfattar socknarna Slöinge, Eftra, Skrea, Årstad,
Asige, Abild, Vessige, Askome, Drängsered,
Krogsered. 55,673 har. 10,059 inv. (1920). –
2. Socken i Hallands län, Årstads härad. 3,843
har. 1,586 inv. (1920). Å. bildar med Asige ett
pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.

Årsta holmar. Se Årstaviken.

Årstaviken, en inom Stockholms område
belägen, åt s. ö. framträngande vik af Mälaren,
begränsad i n. ö. af Maria Magdalena och Katarina,
i s. v. af Brännkyrka terriorialförsamlingar i
Stockholm, längst i s. ö. skild från insjön
Hammarbysjö genom den smala, nu (1922) under
genomgräfning varande landtungan vid Skanstull,
hvarigenom sjötrafiken mellan Saltsjön och Mälaren
skall ledas genom Hammarbysjö och å. (den s. k.
Hammarbyleden) och längst i n. v. genom
järnvägsbron för Västra stambanans införande till
Stockholm och den strax ö. därom parallellt med denna
förande höga Liljeholmsbron, en 1914 byggd
svängbro af trä, skild från Liljeholmsviken.
Utmed vikens nordöstra strand ligga från n. ö. till
s. ö. räknadt parkerna Tanto-, Årsta- och
Eriksdalslunderna samt midt i densamma Årsta
holmar, tre små holmar, öfver hvilka enligt ett af
Järnvägsstyrelsen uppgjordt förslag en ny led för
Västra stambanans införande till Stockholm är
afsedd att dragas. E. A–t.

<b<Årstemperatur,</b< årets normala medeltemperatur
(se d. o.).

Årstider, astron., meteor. Emedan jordens
rotationsaxel ej är vinkelrät mot ekliptikans
(jordbanans) plan, utan med detsamma bildar en 66 1/2
graders vinkel, måste den parallellcirkel på
jordytan, å hvilken solen vid middagstid står i zenit
(se Nadir), förflytta sig under årets lopp mellan
23 1/2 graders nordlig och 23 1/2 graders sydlig
bredd (se Jorden, sp. 128, fig. 1). Vid det
förra tillfället, som inträffar 21 juni, mottar
norra jordhalfvan från solen den största värmemängden,
vid det senare tillfället, 21 dec., den
minsta. Man skulle därför vänta sig, att 21 juni
hos oss vore den varmaste, 21 dec. den kallaste
dagen. Så blir emellertid ej fallet, emedan
hafven och de öfre jordlagren behöfva ganska lång
tid för att uppvärmas och afkylas. Detta gör, att
den varmaste dagen i våra trakter i medeltal
infaller i midten af juli, den kallaste i slutet af jan.
eller i början af febr. Den af nämnda orsaker i
förening framkallade årliga växlingen i klimatiska
förhållanden på samma ort benämnes årstider.
I meteorologiskt afseende delas året i 4 lika långa
årstider, af hvilka vintern på norra halfklotet
innefattar månaderna dec., jan. och febr., våren mars,
april och maj, sommaren juni, juli och aug.,
hösten sept., okt. och nov. På södra halfklotet
bli beteckningarna motsatta, så att juni, juli och
aug. äro vintermånader o. s. v. Se vidare
Meteorologiska årstider. E. O. S. (B–d.)

Årstiderna (Die jahreszeiten), berömdt oratorium
af F. Jos. Haydn (se denne, sp. 138), komponeradt
1798–1801, utfördt i Stockholm f. g. i sin helhet
1810.

Årstidsdimorfism, zool. Se Dimorfism, sp.
441, och Fjärilar, sp. 506.

Årstrycket. Se Författningssamling.

Årsunda, socken i Gäfleborgs län, Gästriklands
östra tingslag. 23,510 har. 2,156 inv. (1920).
Å. utgör ett pastorat i Uppsala stift, Gästriklands
östra kontrakt.

Årsäll, Erik Årsäll. Se Erik, sp. 780.

Årsön. Se Ånn.

Årta, Anas querquedula, zool. Se Andfåglar, sp. 964.

Årtalsmärken. Se Skytteväsen, fig. 3 och
sp. 1289.

Årup, egendom i Ifvetofta socken, Kristianstads
län, vid Årups- 1. Skräboån, Ifösjöns utlopp i
Hanöbukten af Östersjön, 4 km. s. om
Bromölla station å Karlskrona–Kristianstads järnväg.
23 343/2048 mtl med 1,243,300 kr. tax.-värde (1912)
och 6,000 har areal, hvaraf 2,000 har skog.
Egendomen är med undantag af skogen uppdelad i
41 större och mindre arrendegårdar samt ett 90-tal
småbrukslägenheter inom Ifvetofta och Näsums, i
Kristianstads, samt Sölvesborgs landsförsamling,
Asarums och Mjällby socknar, i Blekinge län.
Corps-de-logiset är en stor, 1884 färdig villabyggnad af
tegel, en våning hög, med sockel- och takvåning
samt försedd med torn, utsprång och plåttäckta
takpartier och omges af trädgård med flera sällsynta
trädslag samt stor bokpark och furuplanteringar.
– Å:s förste kände egare var en fröken Sofia
Brahe, som bodde där 1618, hvarefter danska
adelsmän af olika ätter innehade egendomen. På
1700-talet köptes Å. af hofkansleren V. J. Coyet
(d. 1709), som af Å., Ljungby och Ryssås bildade
ett på manslinjen efter förstfödslorätt ärftligt
baroni, hvarefter Å. med några undantag tillhörde
ätten Coyet. 1794 gjordes det med underlydande
af Magdalena Sofia Coyet (d. 1796) till
fideikommiss för hennes systerdotter Ulrika Sparre och
dennas man riksdrotset grefve K. A. Wachtmeister,
sedermera egare äfven af Ljungby. Å. har sedan
haft samma innehafvare som Trolle-Ljungby och
tillhör f. n. öfverstekammarjunkaren grefve H. G.
Trolle- Wachmeister. Fideikommisarien var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>