- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1121-1122

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åsaka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

H. E. Hamberg har bearbetat de af
Meteorologiska centralanstalten insamlade observationerna
i Sverige för åren 1871–1915 och har funnit
följande medeltal för antalet åskdagar per år på
olika höjd öfver hafvet:
Höjd öfver hafvet i m. 0–50 50–100 100–200 200–300 300–400 400–500 500–800
Norrland 7,8 7,3 7,9 8,3 6,7 6,8 5,2
Svealand 11,7 11,6 11,6 11,6 11,6 11,1 9,3
Götaland 12,3 12,9 13,7 13,4 15,8


På årets olika månader fördela sig åskvädren,
uttryckt i procent af hela antalet åskväder i
Sverige, Norge och Central-Europa på följande sätt:
Sverige Norge Central-Europa
kusten inlandet
jan 0,1 5,3 1,0 0,0
febr 0,0 2,2 0,6 0,1
mars 0,1 1,2 0,3 1,2
april 2,0 0,9 0,3 6,0
maj 8,1 4,4 5,8 16,1
juni 25,4 10,9 21,1 23,7
juli 30,0 24,5 36,7 21,7
aug 22,5 25,1 27,2 19,5
sept 9,9 9,1 4,1 7,7
okt 1,7 7,6 1,5 2,9
nov 0,3 5,9 1,0 1,0
dec 0,0 2,9 0,6 0,1


Såsom framgår af tabellen, inträffar största
antalet åskväder i Sverige under juli, hvilket äfven
är fallet för det inre af landet i Norge, medan
däremot i kusttrakterna i Norge åskvädrens frekvens
har sitt maximum i aug. och i Central-Europa i
juni. Minsta antalet åskväder förekommer i
allmänhet under vintermånaderna, men i Norge
inträffar dock, som tabellen visar, ett sekundärt
maximum i jan. Åskvädrens fördelning på dygnets
olika timmar är något olika i olika trakter,
men oftast inträffa de dock under
eftermiddagarna. I Sverige är tiden kl. 3–4 e. m.
den vanligaste, under det att tiden kl. 2–3 på
natten har att uppvisa minsta antalet åskväder. –
Någon från alla synpunkter fullt tillfredsställande
förklaring af uppkomsten af de stora
spänningsskillnader, som framkallar blixten vid åskväder,
finns ännu icke. Att fenomenet står i samband med
luftens ionisering (jfr Luftelektricitet, sp.
1295), torde dock få anses säkert. I ioniserad luft
äro emellertid de positiva och negativa ionerna
blandade om hvarandra, och för att en
spänningsskillnad skall uppkomma, måste de båda slagen
ioner helt eller delvis skiljas från hvarandra. C.
T. R. Wilson har visat, huru ett sådant skiljande
af de båda ionslagen kan komma till stånd. Enligt
honom utfälles vattenångan, då den kondenseras i
luften, i första rummet på de små stoftpartiklar,
som finnas öfverallt i luften och äfven i de högsta
luftlagren (jfr Luft, sp. 1279). Vid fortgående
afkylning af luftmassan utfälles vattenångan äfven
på de negativa ionerna. Dessa komma sålunda att
tjänstgöra som kondensationskärnor vid
vattenångans utfällning. De negativt laddade små
vattendropparna eller iskristallerna, som bildas vid
kondensationen, komma emellertid till följd af sin
tyngd att bli efter i rörelsen hos den uppåtstigande
luftström, i hvilken kondensationen eger rum.
Härigenom skulle de negativa ionerna komma att
skiljas från de positiva och sålunda en
spänningsskillnad uppkomma, som kan framkalla en elektrisk
urladdning. Kondensationens betydelse för
uppkomsten af åskvädren får genom Wilsons teori en
enkel förklaring. Emellertid ha de kvantitativa
beräkningarna ang. möjligheterna att med tillhjälp
af nyssnämnda teori förklara spänningsskillnaderna
ännu icke ledt till fullt tillfredsställande resultat.
Litt.: Hann och Süring, "Lehrbuch der
meteorologie", och Hamberg, "Åskdagarnas frekvens i
Sverige 1730–1915" (i "Bihang till meteorol.
iakttagelser i Sverige", 1915). – Om meteorologiska
tecken för åska se Meteorologiska
tecken
.
T. E. A.

Åskard (Aaskard), förr Aasgaard, härad
och socken i Möre fylke, s. ö. om Kristiansund,
Norge. 64,22 kvkm. 828 inv. (1920).
Boskapsskötsel är hufvudnäring.
K. G. G.

Åskby. Se By, sjöv.

Åskgudar. Bland alla naturfenomen gör knappast
något ett så mäktigt intryck på den okultiverade
människans inbillning som åskan (jfr
Naturdyrkan). Huru man urspr. uppfattat denna
företeelse, är oss knappast möjligt att numera
utreda. Med den animatistiska (se Animatism.
Suppl.) grundåskådning, hvarpå den primitiva
människan stod, behöfde hon emellertid icke bakom
eller i detta fenomen förutsätta någon personlighet.
En hos de ariska folken redan under deras
stenålder rådande uppfattning synes ha varit den,
att den dödande eller splittrande blixten varit en
själfständigt verkande yxa, hammare eller klubba
(jfr Åskvigg). Först under senare utveckling
har detta verktyg eller vapen såsom attribut
tilllagts en mytisk person, hvilken sålunda blef
tordönets och ljungeldens gud. Hos de ariska folken
intog åskguden – ind. Indra, grek. Zeus, lat.
Juppiter, ty. Donar, nord. Tor, slav. Perun, balt.
Perkunas – den förnämsta eller en af de
förnämsta platserna bland gudarna (jfr Mytologi).
Han är de illasinnade makternas bekämpare och
besegrare; han är regnets och därför äfven
växtlighetens och fruktbarhetens gud och som sådan
landtmannens beskyddare. I sin egenskap af
växtlighetsgud förbands åskguden ofta med de ollon och
nötter bärande träden, särskildt eken (se
Trädkult).
N. E. H.

Åskledare, fys., elektrotekn., apparat med
uppgift att skydda byggnader och elektriska
anläggningar mot urladdningar af atmosfärisk elektricitet
(jfr Blixt 1). Att blixten är en företeelse af
samma natur som en vanlig elektrisk gnista,
påvisades först af Benjamin Franklin (1750), som
också visade, huru man genom lämpligt anbragta
metalledningar (en öfver byggnadens högsta punkt
uppskjutande järnstång, förbunden med en i
marken anbragt metallplåt eller annan metallisk
jordledning) kunde skydda byggnader mot åverkan af
blixten. I Sverige torde Torben Bergman ha varit
den förste, som fäste uppmärksamheten på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free