- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1125-1126

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åsaka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskilda metallplattor (b1 och c1, "linjeplattorna", så,
att spetsarna icke beröra den motstående plattan, men
befinna sig så nära intill densamma som möjligt,
utan att direkt elektrisk ledningsförbindelse

illustration placeholder
Fig. 3. Telegrafåskledare. T. h. denna sedd uppifrån.


förefinns. Om en elektrisk urladdning eger rum till
en telegraf ledning, som är förbunden med någon
af linjeplattorna, går den genom spetsarna öfver
till jorden. Vid telefonledningar användas vanligen
kolåskledare, som bestå af kolskifvor, ställda
mot hvarandra, så att ett mycket litet mellanrum
uppkommer mellan desamma. Kolskifvorna
tjänstgöra på samma sätt som de med spetsar försedda
metallskifvorna vid telegrafåskledaren. Fig. 4 visar

illustration placeholder
Fig. 4. Kolåskledare i genomskärning (t. v.) och sedd

uppifrån (t. h.).


en kolåskledare för 20 linjer i sektion och sedd
uppifrån. Linjerna äro förbundna med
metallskifvor (Y), som stå i förbindelse med kolskifvor (L),
som stå midt emot två kolskifvor (J J) i
midten af apparaten. Sistnämnda skifvor äro
förbundna med jorden. Därigenom att man vrider på
ett handtag (H), kunna de pressas mot
linjekolskifvorna, hvarigenom, om så önskas, linjerna kunna
sättas i direkt förbindelse med jorden.
Kolåskledaren är betydligt verksammare än
telegrafåskledaren, emedan vid den förstnämnda två skrofliga
ytor äro ställda mot hvarandra, där ett långt
större antal öfvergångsställen erbjudes
urladdningen än vid telegrafåskledaren. En annan,
känsligare typ än kolåskledaren är

illustration placeholder
Fig. 5. Vakuumåskledare.


vakuumåskledaren (fig. 5). De ledande delarna, mellan
hvilka urladdningen skall ega rum, äro inneslutna
i ett luftförtunnadt rum, hvilket medför den
fördelen, att urladdningen kan försiggå vid betydligt
lägre spänning än i luft af vanligt tryck. – Vid
starkströmsledningar användas åskledare af flera
olika slag (s. k. hornåskledare, för
högspänningsanläggningar rullåskledare l. Wirts
åskledare m. fl. typer), som dock mestadels grunda
sig på samma princip, som kommit till användning
vid svagströmsledningarna (se därom Elektrisk
arbetsöfverföring
, sp. 315–316 med fig.
11–13). – Åskledare måste tid efter annan
undersökas, hvarvid dels det metalliska sammanhanget
mellan åskledarens olika delar, dels det elektriska
ledningsmotståndet, särskildt hos jordledningen,
undersökes, så att eventuellt uppkomna
bristfälligheter kunna afhjälpas. I Sverige finns en
åskledarkontrollanstalt (om dennas
tillkomst, ändamål och verksamhet se Andersson,
B. John F.
Suppl.). Litt.: Findeisen,
"Praktische anleitung zur herstellung einfacher
gebäudeblitzableiter" (1906), och "Handwörterbuch der
naturwissenschaften", II, art. Blitzableiter.
T. E. A. J. K-r.

Åskledarkontrollanstalt. Se Åskledare.

Åskloster, kungsgård i Ås socken, Hallands län,
vid Viskans utlopp i Kattegatt och stationen Å.
på statsbanelinjen Halmstad–Göteborg, omfattar
4 mtl med 200,000 kr. tax.-värde (1920). Det är
bebyggdt med ett tvåvånings stenhus, omgifvet af
stor fruktträdgård. Se vidare Ås.
E. A-t.

Åskmoln, meteor. Se Moln, sp. 864.

Ås kontrakt, i Skara stift, omfattar de 9
pastoraten Borås och Brämhult; Fristad, Borgstena och
Gingri; Rångedala, Toarp, Äspered, Tärby och
Varnum; Södra Ving (med Töfve), Härna,
Fänneslunda och Grofvare; Bredared, Tämta, Vänga och
Sandhult; Od, Molla, Alboga och Öra; Hällstad,
Murum, Södra Vånga och Möne; Skölfvene, Norra
Säm, Hof och Källunga; Eriksberg, Mjäldrunga
och Broddarp. 1,197 kvkm. 49,779 inv. (1921).

Åskskydd. Se Åskledare.

Åskslag. Se Åska.

Åskstenar. Se Stenkult, sp. 1258.

Åskvigg, Torsvigg, hos allmogen gängse
benämning på stenåldersredskap, företrädesvis yxor
och mejslar, som anträffas i jorden. Det tros, att
ett dylikt nedfaller vid hvarje åskslag, men
därvid nedtränger så djupt, att det först efter flera
år åter kommer i dagen. Man tillskrifver
åskviggarna åtskilliga magiska egenskaper, såsom kraft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free