- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1131-1132

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åskväder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af en rullstensås gående i sjöns längdriktning och
flerstädes trädande fram som öar och holmar. Å:s
mellersta del är uppfylld af stora öar och upplöst
i ett virrvarr af smärre fjärdar. Här märkas
Kläcklingen (omkr. 3 kvkm.), Sirkön (omkr. 7,5
kvkm.), Getnön, Igelön, N. och S. Aspön äfvensom
den numera landfasta Vennboön. Å:s båda aflopp
utgå från denna del af sjön, det östra,
ursprungliga, vid Hackekvarn till Hafbältefjorden och
Mörrumsån, det västra förbi Ålshult till samma
å, upptaget på 1830-talet, då sjön sänktes ett par
fot. Östra Å., med en längd af omkr. 19 km. och
en största bredd af 6 à 7 km., har mera öppet
vatten och smärre öar. Dess största tillflöde är
Skyeån l. Aggån, hvilken afvattnar Åryds-, Tofta-,
Tor- m. fl. sjöar i Konga härad. Sjöns omgifningar
äro i allmänhet lågländta och intas af mossmarker
eller skog; dock finnas flera smärre bygder, ofta
af hög ålder; den största, den bördiga
Skatelöfsslätten, är belägen längst i n. v.
O. Sjn.

Åsnerygg. 1. Bygnk. Se Båge 4, sp. 799.
– 2. Veter. Se Karprygg.

Åsnes (Aasnes), härad och pastorat i
Hedmark fylke, n. om Kongsvinger, Norge, vid gränsen
till Sverige. Vid Å. kyrka finns en bautasten till
minne af de i drabbningen vid Trangen 1808
stupade svenskarna och norrmännen.
Skogshandtering och jordbruk äro hufvudnäringar.
K. G. G.

Ås och Gäsene domsaga, i Älfsborgs län,
benämnes, sedan Vedens och Bollebygds härad 1 jan.
1920 dit öfverförts, Borås domsaga och omfattar
två tingslag, Ås, Vedens och Bollebygds tingslag
samt Gäsene härad. 1,766 kvkm. 33,323 inv. (1921).

Åsta, moderniserad form för Asta (se d. o.).

Åstholmen. Se Åstön.

Åstol, municipalsamhälle (jämlikt k. bref 29 jan. 1886)
och fiskeläge inom Göteborgs och Bohus län, Rönnängs socken,
beläget på ön Norra Åstol i Marstrandsfjorden, 4 km. från
Marstrand. 50 har. 440 inv. (1921). Taxeringsvärde å fast
egendom 203,700 kr., taxerad inkomst af kapital och
arbete 173,548 kr. (1921). Fisket är betydande.

L. Wll.

Åstorp, municipalsamhälle (jämlikt k. bref 15
juli 1887 och 6 aug. 1909) inom Björnekulla
socken i Kristianstads län, beläget vid skärningen
mellan järnvägslinjerna Malmö–Ängelholm,
Hälsingborg–Hässleholm och Åstorp–Mölle, 24 km.
från Hälsingborg och 14 från Ängelholm. 61 har.
1,158 inv. (1921). Taxeringsvärde å
bevillningsskyldig fast egendom 2,331,900 kr., taxerad
inkomst af kapital och arbete 1,513,400 kr. (1921).
Inom samhället finnas 2 bankkontor, sparbank, ett
synnerligen stort antal handlande och handtverkare
samt många industriella anläggningar, dessa dock
samtliga af mindre omfattning.

L. Wll.

Åstrand, Nils, präst, riksdagsman, f. 9 dec.
1785 på ett soldattorp i Anstå socken nära Örebro,
d. 10 dec. 1840 i Stockholm, blef student i Upp-
sala 1807, filos. magister 1812, apologist i Nykö-
ping 1814 och i Örebro 1819, konrektor där 1822
och kyrkoherde i Ekers prebendepastorat s. å.
Han utbytte detta mot Kräklinge 1827, utnämndes
1828 till häradsprost samt förflyttades 1840 till
Edsberg och Hackva. Som ombud för Strängnäs
stift var Å. led. af prästeståndet vid riksdagarna
1828-30, 1834-35 och 1840. Han räknades till
ståndets inflytelserikaste medlemmar, visade prof på
sakkunskap, skarpsinne och själfständig hållning
samt var ett af de fastaste stöden för den konserva-
tism, som ärkebiskop af Wingård främst gjorde
gällande. Ä:s anföranden voro korta, men
merendels af görande genom de förebragta skälens styrka
och lakoniskt träffande formulering. 1837 var Å.
utsedd till statsrevisor. I sina yngre mannaår verk-
ställde han of v. af historiska arbeten m. m.

Åstrand, V. Se Hebbe 1.

Åstrand, Jakob Otto Gustaf, blindskole-
pedagog, f. 23 okt. 1857 å Manilla på Djurgården,
vid hvars institut för blinda och döfstumma fadern
var lärare, blef 1878 student och 1885 filos. kan-
didat i Uppsala, 1891 adjunkt vid högre allm.
läroverket där, 1903 t. f. rektor vid institutet för
blinda å Tomteboda och 1914 inspektör för statens
blindskolor. Han inkallades 1911 som sakkunnig i
kommittén för utredning af åtgärder för blinda
med kompliceradt lyte, blef 1912 adjungerad för
blindskoleväsendet i seminariekommittén och 1920
led. af kommittén af blindvårdssakkunniga och
denna kommittés sekreterare. På det organisato-
riska området har Å. nedlagt fruktbärande ar-
bete, väsentligt bidragit till utvecklingen af handt-
verksskolan för blinda i Kristinehamn, till Nynäs-
hemmets grundläggning och till reseinspektionens
införande, hvarjämte han inlagt förtjänster i fråga
om inrättandet af skolkök för blinda samt införande
af väfning och maskinstickning som öfningsämnen
vid institutet för blinda. Å. har författat upp-
satser i "Nyt tidsskr. f. abnormvæsenet" (där han
varit svensk fackredaktör) m. fl. tidskrifter och
artiklar i Nordisk familjebok.

Rpt.

Åström, Johan, präst, psalmförfattare, homi-
let, f. 30 nov. 1767 i Gäfle, d. 29 febr. 1844 i
Simtuna, blef student i Uppsala 1785, prästvigd
1793, filos. magister 1794, hospitalspredikant i
Uppsala 1795, kyrkoherde i Norrköpings tyska för-
samling 1799, kyrkoherde i Tuna och Stafby af
ärkestiftet 1805, prost 1808, teol. doktor 1809 och
kyrkoherde i Simtuna och Altuna 1820. Å., en
mångsidigt lärd man, hade genom sin lärare D. Boe-
thius tagit mäktiga intryck af den kantska filosofien
och propagerade ifrigt dess idéer, sedan han 1799
blifvit medarbetare i G. Adlersparres tidskr. "Läs-
ning i blandade ämnen". Hans sträfvan hade den
positiva syftningen att, med bekämpande af både
obskurantismen och fritänkeriet, vinna de bildade
för kristendomen, och denna tendens präglar äfven
några religiösa inlägg i nämnda publikation. Från
1807 tillhörde han flertalet af de för revisionen
af de kyrkliga böckerna tillsatta kommittéerna.
Han tog sålunda verksam del i utarbetandet af den
s. k. lindblomska katekesen och af 1811 års kyrko-
handbok, hvars af ärkebiskop Lindblom underteck-
nade företal anses härröra från Å:s hand. 1814
blef han led. af evangeliebokskommittén, och vid
samma tid började han på Wallins begäran delta
i psalmboksarbetet. Om utformandet af 1816 års
epokgörande psalmboksförslag inlade A. mycken
förtjänst, och Wallin såg i A. sin "yppersta hjälp-
reda". Å. har som originalförfattare, öfversättare
och bearbetare riktat 1819 års psalmbok med öfver
ett tjugutal bidrag, bl. a. "Höj, mänska, höj ur
gruset", "Store Gud, som handen räckte" och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free