- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1141-1142

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återbrytande af dom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dag och natt, 1 juli 1920 (se Arbetsråd.
Suppl.); den eger giltighet t. o. m. 31 dec. 1923,
men har underkastats smärre ändringar 1920 och
föranledt utredningar om andra sådana 1921.
Särskild lag af samma datum och giltighetstid gäller
begränsning af tiden för bageri- och konditoriarbete.
Lag om arbetstid å svenska fartyg utfärdades 24
okt. 1919 för samma grundarbetstid 1920–23.
Om begränsning af arbetstiden för minderåriga
kvinnor gäller särskild lagstiftning (se
Äktenskap). Den här först nämnda och allmänna
lagen, den s. k. 8-timmarslagen, eger
tillämpning å hvarje rörelse, industriell eller icke,
när i regel flera än fyra arbetare användas till
arbete för arbetsgifvares räkning, så ock, ändå
att arbetarantalet är mindre, å dylik rörelse, där
den bedrifves i sådan stad, köping eller
municipalsamhälle, hvars mantalsskrifna folkmängd
öfverstiger 1,500; äfven för hus-, väg- eller
vattenbyggnad, vattenafledning eller annat dylikt särskildt
arbetsföretag. Från lagens tillämpning undantas
dock jordbruk med binäringar m. m., arbete, som
bedrifves af staten, samt s. k. hemarbete och arbete,
hvars oregelbundenhet omöjliggör förläggandet till
bestämda tider, äfvensom sjukvård m. m.
Utredning om de ekonomiska verkningarna af lagstadgad
förkortning af arbetstiden inom industrien åtföljde
de betänkanden, som afgetts af den s. k.
arbetstidskommitté, hvilken tillsattes 15 febr. 1918.
Internationell samverkan i arbetstidsfrågan för
allmännare genomförande af den s. k. 8-timmarsdagen
eller 48-timmars arbetsvecka inleddes genom
förhandlingar och beslut vid internationella
arbetskonferensen i Washington okt.–nov. 1919 och har
fortgått genom arbetarskyddskongresser och
internationella arbetsbyrån (se dessa ord. Suppl.).
– Litt.: V. Rydén, "8 timmars arbetsdag"
(1908), "Arbetstidskommitténs betänkanden" I–III
(1919).
E. F. K. S-n.

Åtting, kam. Se Attung och Fjärding.

Åttingstorpare, kam. och ekon. Se Torp,
sp. 419.

Åttonde hufvudtiteln. Se Hufvudtitel,
sp. 1236.

Åtvid, socken i Östergötlands län, Bankekinds
härad. 16,487 har. 5,016 inv. (1921). Å.
utgjorde t. o. m. 1921 ett till egaren af Adelsnäs
patronellt pastorat i Linköpings stift, Bankekinds
kontrakt. Rörande det inom socknen belägna
municipalsamhället se Åtvidaberg.

Åtvidaberg, municipalsamhälle (jämlikt k. bref
30 maj 1902 och 18 sept. 1908) inom Åtvids
socken, Östergötlands län, beläget vid
Norsholm–Västervik–Hultsfreds och
Åtvidaberg–Bjärka-Säby järnvägar, 38 km. från Linköping och 76 från
Västervik. 379 har. 3,089 inv. (1921).
Bostadshusen, som 1904 voro 126, hade 31 dec. 1919 ökats
till ett antal af 296 (hvaraf 170 egnahems- och
126 uthyrningshus), de flesta omgifna af
trädgårdstäppor och fruktträd, hvilket ger Å. intryck af
en trädgårdsstad. Taxeringsvärde å
bevillningsskyldig fast egendom 7,704,100, å bevillningsfri
d:o 710,500, taxerad inkomst af kapital och
arbete 4,463,360 kr. (1921). I Å. ligga Åtvids
1885 uppförda nya kyrka, i kvasigotik, och ruinen
af den gamla kyrkan, af gråsten, med målningar från
1600-talet och med det vackra i barock uppförda
Adelswärdska grafkoret. Inom samhället finnas 2
läkare, distriktsveterinär, sjukhus, apotek,
afdelningskontor för Östergötlands enskilda bank samt
Bankekinds härads sparbank, ett stort antal
handlande och handtverkare. Redan på 1870-talet var
Å. ("Åtvidabergs kopparverk", som orten då
kallades) en köpingslik ort med liflig rörelse,
hufvudsakligen baserad på det numera nedlagda
kopparverket. Sedan midten af 1890-talet har i stället
uppvuxit en betydande och mångsidig industri.
Orsaken därtill var att, när bruksrörelsen nedgick
till en obetydlighet, dåv. disponenten af baroniet
Adelswärd, dit Å. då hörde, T. Adelswärd, sökte
andra utvägar för att tillgodogöra de naturliga
hjälpkällorna. Jordbruket omlades till modernare
drift, jordförbättringar och nybyggnader
verkställdes, och den väl bevarade skogen tillvaratogs
rationellt. Med begagnande af den goda
skogstillgången inrättades (1883) sågverk med 2 ramar och
en snickerifabrik (1891), som (1898) utvidgades
för tillverkning af s. k. amerikanska kontorsmöbler,
hvilket blef uppslaget till en verklig storindustri,
den enda i sitt slag i Europa, hvarjämte
tillverkning af vagnshjul efter amerikanska metoder
började, som utvecklats i stor skala; detsamma blef
fallet med en af honom införd armaturtillverkning
(nu tillhörande Nordiska armatur-a.-b.). Samtidigt
anlades äfven en vagnfabrik, sedermera förändrad
till mek. verkstad, med järnvägssignalapparater
som specialtillverkning. 1897 vidtogos åtgärder
för anläggning af egna hem för arbetarne, en
rörelse, som sedermera fått mycket stor
omfattning. 1900–04 ombildades de olika företagen
till aktiebolag, och dessa sammanslogos 1906
till A.-b. Åtvidabergs förenade
industrier
(omfattande de förutvarande "A.
byggnads-a.-b.", till främjande af
egnahemsbyggandet, samt a.-b. "Å. snickerifabrik", "Å.
hjulfabrik", "Å. bryggeri" samt "Å. slakteri, bad-
och tvättinrättning"), som därjämte af baron
Adelswärd förvärfvade sig i hufvudsak all mark inom
samhällets planlagda område och därå belägna
byggnader. Bolagets tomter och byggnader voro
1918 taxerade till 2,467,800 kr., och dess
omsättningssumma var 5,889,000 kr.

Municipalsamhället låg först h. o. h. på baroniet
Adelswärds mark. 2 juni 1899 tillät K. M:t, att
kontrakten å de på bruksområdet uppförda
byggnaderna finge för besittningsrättens tryggande
intecknas, i de hemman, på hvilka bruksområdet låg
och som upplätes på högst 50 år, och 9 febr. 1906
medgaf K. M:t, att Åtvidabergs bruks område
(193 har) afhändes baroniet mot löseskilling.

Åtvidaberg–Bjärka-Säby järnväg (sign. Å. B.
J.), normalspårig (1,435 m.), 18,3 km. lång,
koncessionerades åt enskilda personer 3 juli 1903 och
öfverläts 31 dec. 1903 å Åtvidaberg–Bjärka-Säby
järnvägs-a.-b. samt öppnades för trafik 18 jan.
1906. Å järnvägen, som sträcker sig från
Bjärka-Säby station (Östra centralbanan) i
sydöstlig riktning till Närstad samt därefter i nära östlig
riktning till Åtvidabergs station
(Norsholm–Västervik–Hultsfreds järnväg), äro från Bjärka-Säby
räknadt belägna håll- och lastplatserna
Markustorp (4 km.) och Banketorp (6 km.) samt stationen
Mormorsgrufvan (12 km.). Järnvägen har alltid
saknat egen rullande materiel och trafikerats af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free