- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1163-1164

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ädelstenar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1163

Ädeltistel-Ägg

1164

i handeln för äkta. Diamant genomsläpper rönt-
genstrålar, hvilket icke är förhållandet med glas.
Similibriljanter lämna därför en skugga på ett
röntgenfotogram, då däremot verkliga diamanter
äro därpå alldeles osynliga. - De försök, som
under de senare årtiondena gjorts (t. ex. af Mois-
san 1893) i ändamål att på kemisk väg framställa
ädelstenar af samma beskaffenhet och sammansätt-
ning som de naturliga, ha visserligen i viss mån
lyckats, men icke ledt till något praktiskt resultat.
Litt.: Schrauf, "Handbuch der edelsteinskunde"
(1869), Jannetaz, Vanderheym, Fontenay och Con-
stance, "Diamant et pierres précieuses" (1881),
Bourgeois, "Reproduction artificielle des minéraux"
(i "Encyclopédie chimique", II, l:er append.
1884), P. Groth, "Grundriss der edelsteinkunde"
(1887), Dölter, "Edelsteinskunde" (1892), Max
Bauer, "Edelsteinkunde" (1896), Edv. Erdmann,
"Om ädelstenar" (i Geol. fören:s förh., bd 21,
h. 5, 1899), och H. Sjögren, "De sydafrikanska
diamantförekomsterna och diamanters bildningssätt"
(1902). E. E.

Ädeltistel, bot., namn på som prydnadsväxter
odlade Eryngium-aTtei.

Ädelärg. Se Ærugo nobilis.

Ädla metaller, kem. Se Metaller, sp. 242.

Ädla raser, zool. Se Hästen, sp. 183.

Ädla stenar. Se Ädelstenar.

Ädna muorki kårtje. Se Stora sjöfallet.

Af ja, geol., biol., en urspr. ur allmogespråket
hämtad benämning på bottenslam i vatten. K.
Sernander har (i "Forna och af ja" i "Geol. fören:s
förhandl." 1918) infört denna benämning i mark-
lärans terminologi med en strikt definition. Af j a
är den aflagring af bottenslam, som bildas på
bottnen af ett vatten af rester af de i vattnet
of vanför l ef vande planktonsamhällena tills, med
kvarlefvor af de på bottnen lefvande växt- och
djursamhällena, med eller utan inblandning af
alloktona partiklar af detritus och humusämnen.
Äfjan öfvergår småningom till en gyttja af sapro-
pel (se d. o. Suppl.) natur. Äfjan är sålunda ett
mellanstadium mellan de lefvande organismsamhäl-
lena och den färdigsedimenterade aflagringen och
innehåller de döda resterna af organismerna, som
ännu ej genomgått en fullständig förmultning eller
förruttnelse. Forna (se d. o. Suppl.) betecknar
motsvarande bildning från fasta växtsamhällen och
ger upphof till humusämnen och torf. K. A. G.

Äfjebrodd, löt. Se Lim ösel l a.

Äfventyr. Se Folksagor, sp. 777.

Äfventyrsroman. Se Roman, sp. 689.

Ägg (lat. òvum). 1. Anat., embryol. Utveck-
lingen af en ny individ försiggår inom de flesta
djurklasser på så sätt, att två kroppar - en sper-
matozo 1. sädeskropp, härstammande från en han-
individ, och ett ägg, härstammande från en hon-
individ -, båda egande karaktären af en cell,
sammansmälta till en kropp, som äfvenledes har
karaktären af en cell. Denna cell, den befruk-
tade äggcellen, delar sig sedermera flera gånger
och ger upphof till nya celler, ur hvilka embryot,
eller anlaget till den nya organismen, framgår.
Det mogna ägget äfvensom spermatozoen äro båda
produkter af körtelartade organ: äggstockarna hos
honan och testiklarna hos hannen. - Äggets
storlek, utseende och sammansättning, dess utveck-

ling, mognande, befruktning och delning, äfvensom
den följande utvecklingen af embryot förete betyd-
liga olikheter inom de olika djurklasserna. -
Ägget leder sitt ursprung från det s. k. grodd-
epitelet, en del af det epitel, som bekläder kropps-
ka vi teten hos embryot. Samma ursprung ha också
de celler, sädescellerna 1. spermatiderna, som
hos hannen alstra spermatozoerna. Vissa celler
inom groddepitelet utmärkas genom protoplasma-
rikedom och stor kärna. Dessa celler har man
kallat u r ä g g, enär de stå i nära samband med
utvecklingen af äggen i äggstockarna. Hos de
högre ryggradsdjuren förlöper denna process i sina
hufvuddrag på följande sätt. Anhopningar dels af
urägg, dels af andra, mindre celler, de s. k.
follikel-cellerna, inväxa från groddepitelet i den
underliggande embryonala bindväfven, som seder-
mera utvecklar sig till stromat (grundmassan) i
äggstocken, under det att groddepitelet kommer
att bekläda äggstockens yta. Inom de nämnda
cellanhopningarna tilltar en cell i storlek sanno-
likt på bekostnad af de öfriga och utvecklar sig
till ett "ägg". Denna cell omges af ett tunt
lager follikelceller och utanpå dem af ett bindväfs-
hölje. Ägget ligger sålunda inneslutet i en follikel.
Nybildning af ägg fortgår hos de lägre ryggrads-
djuren under hela lifvet; hos de högre är denna
process inskränkt till embryonalstadiet och de första
lefnadsåren. Antalet ägg inom äggstockarna är
likväl mycket stort. Hos en flicka vid pubertets-
åldern uppskattas antalet till 36,000. I det att i
den urspr. solida follikeln bildar sig en med vätska
fylld håla, öfvergår follikeln till en blåsa, som
vanligen benämnes Graafs follikel (efter Reynier
de Graaf, hvilken först såg denna bildning i ovariet
hos människa och då antog den vara ett ägg; se
Graafska folliklar) och omges af ett bind-
väfshölje (theca folliculi). Hålan vidgas alltmer (se

Fig. 1. Snitt från äggstock af katt: l folliklar på ett
tidigt utvecklingsstadium, liggande nära ytan af ägg-
stocken, 2 mera utvecklade folliklar, som ligga djupare
in i äggstockens stromá, 3 en i det närmaste mogen
follikel, 4 corpus luteum.

fig. 1) och når slutligen äggstockens yta; dess vägg
brister, och det i follikeln inneslutna ägget, som
på detta stadium afstötes från äggstocken, kom-
mer in i bukhålan samt upptas därefter i regel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free