Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ägg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Ägg
1170
svinner (fig. 4 B). Ägget kommer då att utgöras af
två cell-lager, af hvilka det yttre kallas ektoderm
eller epiblast eller det yttre groddbladet, och det
inre, instjälpta lagret entoderm eller hypoblast eller
det inre groddbladet (fig. gastrula-stadiet 4 C).
Den hålighet, som omslutes af ägget i denna form,
kallas urtarmen; denna öppnar sig utåt genom ur-
munnen. Emellan det yttre och det inre groddbla-
det utvecklar sig från det senare det mellersta grodd-
bladet, som kallas mesoderm eller mesoblast. Inom
de olika djurklasserna förlöper denna utveckling
af ägget på olika sätt, så att de nämnda stadierna
hos vissa slags ägg äro lättare att urskilja än hos
andra. I stort sedt leder äggets utveckling, när-
mast efter dess delning, till bildandet af de tre
Fig. 5. a, b och c hönsäggets groddskifva sedd ofvan
ifrån. Delning 1. klyfning af bildningsgulan.
groddbladen (se fig. 5). I något af dessa har
hvar och en af organismens olika väfnader sitt
ursprung. Från det yttre groddbladet utveck-
las nervsystemet, epidermislagret och körtlarna
i huden samt de percipierande delarna af sin-
nesorganen. Från det inre groddbladet utveck-
las näringskanalens och luftvägarnas epitel och
körtlar. Det mellersta groddbladet är ursprunget
till ben- och muskelsystemet, blod- och lymfkärl-
systemet samt urogenitalorganen. - En föreställ-
ning om klyfningen af bildningsgulan hos ett telo-
lecitalt ägg (se sp. 1170) ger fig. 5
Redan ofvan har talats om deutero- och proto-
plasmans olika natur. Mängden och anordningen
af näringsgulan (= deuteroplasman) äro mycket
olika hos olika djurgrupper samt utöfva stort in-
flytande på det befruktade äggets utveckling. En
mycket ringa, likformigt i bildningsgulan fördelad
näringsgula anträffas hos sådana djurformer, hvilka
redan på ett mycket tidigt utvecklingsstadium -
vanligen i form af larver - äro i stånd att själfva
uppsöka och uppta sin näring, eller också hos så-
dana, som utveckla sig som embryoner inom moder-
djurets kropp och ur denna förses med den för
deras utbildning erforderliga näringen. Sådana
ägg, hvilka man benämnt holoblastiska och som
just på grund af den ringa mängden näringsgula
i allmänhet äro mycket små, förekomma t. ex.
hos många kavitetsdjur och hos de högre dägg-
djuren. Hos flertalet djur innehåller dock ägget
en större mängd näringsgula och uppnår betyd-
ligare storlek; vanligen är då ock näringsgulan
olikformigt fördelad inom ägget, så att den ena
regionen af ägget är rikare, den andra fattigare
på näringsgula. Sådana ägg benämnas telolecitala
och förekomma bl. a. hos fåglar och kräldjur, där
näringsgulan antagit ofantliga dimensioner, jäm-
förd med bildningsgulan. Bortse vi tillsvidare
från de yttre höljena och taga hänsyn uteslutande
till de delar, som bildas i äggstocken, så utgöras
dessa i ett fågelägg af följande delar (se fig. 6
chl
Fig. 6. Förenklad bild af ett hönsägg: bl bildningsgulan,
yy gul näringsgula, wy hvit näringsgula, vt gulhinnán,
x innersta ägghvitlagret, w ägghvitan, chl chalazæ 1.
spiralvridna ägghvitsträngar, ism skalhinnans inre och
sm dess yttre blad, ach luttkammaren mellan dessa båda,
s kalkskalet.
och 7). 1) Bildningsgulan (bl) är ett litet hvitt
parti på äggets periferi (på den s. k. animala polen);
i bildningsgulan ligger groddblåsan (cellkärnan).
2) Näringsgulan utgöres af två olika beståndsdelar,
nämligen den gula näringsgulan (yy), som bildar
äggets hufvudmassa och är koncentriskt skiktad,
samt den s. k. hvita näringsgulan (wy), hvilken
bildar såväl ett tunt lager omkring den gula
näringsgulan och en kolfformig, till äggets midt
framträngande del som ock tunna koncentriska
lager, omväxlande med den gula ägg-gulans.
3) Gulhinnan (vt), ett af ägget själft bildadt yttre
hölje. Särskildt förtjänar framhållas, att dessa
olika beståndsdelar i hönsägget tillsammans mot-
svara blott en enda cell.
Hönsägget blir under sin gång genom äggledaren
beklädt af följande sekundära höljen, hvilka af-
Fig. 7. Förenkladt längdsnitt genom ett hönsägg: l ägg-
cellens näringsgulá, 2 äggcellens kärna, liggande i ägg-
cellens bildningsgula, 3 ägghvitan, 4 äggskalet, 6 luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
