- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1237-1238

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Änka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1237

Änka-Äppelblomvifveln

1238

Änka är, intill dess hon ingår nytt äktenskap,
den kvinna, som varit gift, men som genom döden
förlorat sin man. Denna hennes ställning kallas
änkestånd. - Änkling (Änkeman) är
en man under liknande förhållanden. - Änka
bibehåller den aflidne mannens namn, stånd och
värdighet. Hon står ej under giftoman, äfven om
hon ej uppnått 21 års ålder, men blir numera ej
myndig före denna ålder (i motsats till hvad fallet
var före 1921, då änka, oberoende af sin ålder,
egde - liksom fortfarande i Danmark, Finland
och Norge - "råda sig och gods sitt själf").
Änka får i regel ej, lika litet som frånskild hustru,
gifta om sig förrän efter tio månader (se Äkten-
skapshinder; jfr Sorgetid). Om änkas
och änklings rätt till del i makarnas egendom se
Giftorätt (äfven i Suppl.), Arfskifte och
Bodelning. Suppl. Om deras arfsrätt se
Arfsordning. Suppl. Den förut under namn
af m or gongå f va (se d. o.) änka tillkommande
förmånen är numera af skaffad. Katt att kvarsitta
i oskift bo tillkommer i Danmark och Norge änkling
och under vissa förutsättningar äfven änka; i
Sverige och Finland åtnjutes sådan rätt, blott om
och i den mån den aflidne maken förordnat härom
i testamente. Änka är (äfven i öfriga nordiska län-
der) förmyndare för sina minderåriga barn. -
Till fromma för änkor efter statens och kyrkans
tjänare äro i Sverige flera s. k. ä n k e- och p u-
p i 11 k a s s o r (se d. o.) inrättade. Se äfven N å d-
å r. A riksstatens lire hufvudtitel finnas dessutom
uppförda anslag till understöd åt civila och militära
ämbets- och tjänstemäns änkor och barn. Stundom
ha jämväl, till följd af K. M:ts proposition eller
enskildt initiativ, pensioner 1. understöd bevil-
jats sådana änkor af riksdagen på Allmänna
indragningsstaten. - Pensionsrätt kan
äfven beredas andra medborgares änkor i All-
männa änke- och pupillkassan (se
d. o.). A.Th. S. (C. G. B j.)

Änkan Blom kallas i kägelspelet de käglor, som
stå ytterst till höger eller vänster.

Änkeblomster, bot. Se S c a b i o s a.

Änkedrottning, en regerande konungs i laggiltigt
- ej morganatiskt - äktenskap efterlämnade ge-
mål. Hon åtnjuter predikatet majestät och
intar plats näst efter den regerande konungen och
hans gemål. Finnas två änkedrottningar, har änkan
efter den senast regerande konungen företrädet. I
äldre tider i Sverige anvisades änkedrottning till
underhåll inkomsterna af ett visst område, s. k.
lifgeding (se d. o.). - I riken med arfsrätt till
kronan på kvinnolinjen kan en regerande drottning
väl vara änka, men ej änkedrottning.

Änkedrottningens lifregemente, Änkedrott-
ningens lifregemente till fot och Än-
k e d ro 11 n i n g e n s lifregemente till
häst. Se Lifregemente.

Änkegenant, /ört?. Se Genant 2.

Änkekassor. Se Enkekasse, Den almin-
d e Ii g e, och Änke- och pupillkassor.

Änke- och pupillkassor. 1. I Sverige. Se
Allmänna änke- och pupillkassan,
Arméns änke- och pupillkassa (och
Pension, sp. 418-419), Civilstatens
pensionsinrättning (och Pension, sp.
416-417), Folkskollärarnas pensions-

inrättning, Lärarnas vid elementar-
läroverken änke- och pupillkassa,
Prästerskapets änke- och pupill-
kassa, Telegrafverkets änke- och
pupillkassa, Statens järnvägstra-
fiks pensionsinrättningar, sp. 1048.

- Om änkors pensionering se dessutom Änka
och Enskilda järnvägarnas pensions-
kassa, Flottans pensionskassa, Tull-
statens enskilda pensionsinrätt-
ning.

2. I Finland. Se Civilstatens änke-
och pupillkassa, Finska ecklesia-
stikstatens änke- och pupillkassa,
Finska skolstatens pensionskassa,
Folkskollärarnas i Finland änke-
och pupillkassa. - Änke- och pu-
pillkassan för personer anställda
vid speciella verk i Finland bildades
11 okt. 1819 med en kapitalfond, insamlad af
den 1810 upplösta finska militärens officerare
och tjänstemän. Utom räntor utgöras dess in-
komster af lönebesparingar vid vakanser, be-
grafningshjälpsbesparingar samt pensionsavgifter
(12-10 proc. af pensionen). Delegare i kassan
äro numera officerare, civila tjänstemän och
underbefäl vid den förra finska militären äfvensom
tjänstemän och en del af betjänte vid lotsverket,
statsjärnvägarna samt väg- och vattenbyggnaderna.
Nu gällande reglemente är af 1885. Direktionen,
som har sitt säte i Helsingfors, består af 3 af
delegarna i de högre pensionsklasserna valda led.
Kassans inkomster utgjorde 1919 1,281,000, utgif-
terna 681,000 och behållningen 11,5 mill. mark.
Till 1904 benämndes den Finska militä-
rens änke- och pupillkassa. Fråga är
före om beredande af delaktighet i kassan jämväl
åt den nuv. finska militären. 2. T. C.

Änkhus. SeBorgerskapets änkhusoch
Danviks hospital.

Änkling (Änkeman). Se Änka.

Änklingssenan, med. Se Förlamning.

Änterbila, Änterdragg, Äntergastar,
Änternät, Änterpik. Se Äntra 2.

Äntra, sjöv. 1. Uppklifva i tacklingen. -
2. öfvermanna ett fientligt fartyg genom att öf-
vergå till detsamma och tvinga dess besättning att
ge sig. De af ett örlogsfartygs manskap, som till-
höra äntringsafdelningen, kallas äntergastar.
Dessa voro förr väpnade med änterbila (en
kortskaftad yxa, försedd med en utstående pik i
den mot eggen motsatta delen) till anfall och för
strid man mot man samt med ä n t e r p i k (ett långt
träspjut med järnspets), hvarmed äntringen skulle
afslås. Vid äntring nyttjades dessutom en med en
bit kätting och en lång lina försedd fyrarmad
dragg, änterdragg, som från underrårnas
nockar kastades öfver i det fientliga fartygets reling
för att fasthålla detsamma. Of vanför det anfallna
fartygets reling uppspändes ett nät, ä n t r i n g s-
1. än t er n ät, för att försvåra eller hindra
äntringen. L- H.*

Äpparasj. Se Mytologi, sp. 175.

Äppelblomvifveln, zool. Se Viflar och fig. å
pl. II till Trädgårdens skadeinsekter.

- Det hit hänvisade ordet fruktvifveln var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free