- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
9-10

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ödeborg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

9

Ödenburg-ödlesläktet

10

ling, så länge icke tillflödet minskas. Afflödes-
vägar äro lymf- och blodkärlen. Alltefter de mo-
ment, som närmast föranleda uppkomsten af ett
ödem, skiljer man mellan mekaniska, kemiska och
neurotiska ödem. De mekaniska ödemen upp-
komma dels vid hinder för blodets afflöde från en
väfnad, dels vid hinder för lymfans afflöde. Hin-
der för blodafflödet från en kroppsdel är en af
de vanligaste orsakerna till ödem. Vid de kemi-
ska ödemen är det fråga om en kemisk inverkan
på organismen, h varigenom de processer utlösas,
som föranleda uppkomsten af ett ödem. De kemi-
ska substanser, som därvid komma i betraktande,
äro af mycket olika natur och ursprung i olika
fall af ödem. En viktig grupp bilda vissa bakterie-
gifter. Till de kemiska ödemen hör vidare den
på vätskeansamling beroende ansvällning af huden,
som uppkommer efter insektstick, efter förtärande
af vissa födoämnen, såsom kräftor, smultron m. m.
De neurotiska ödemen framkallas genom för-
ändringar i den normala kärlinnervationen och äro
i öfrigt till sin natur mindre kända. Se vidare
Vattusot. - Om malignt ödem’se Bak-
teriologi, sp. 724. Om glottisödem se
Struphufvudets sjukdomar, om l a r-
ynxödem (se d. o.). G. H.

Ödenburg, komitat och stad. SeOedenburg
(äfven i Suppl.).

Ödenäs, socken i Älfsborgs län, Kullings härad.
3,979 har. 576 inv. (1921). Annex till Alingsås
stad, Skara stift, Kullings kontrakt.

Öder, G. Kr. Se O e der.

Ödesdrama. Se Schicksalsdrama och
Skådespel, sp. 1292.

Ödesgårdsforsen, i Faxälfven. Se E ds el e
kraftverk. Suppl.

Ödeshemman, kam., sådana hemman, som, efter
det de af åbon eller egaren blifvit öfvergifna,
lämnats utan bruk och skötsel. Med den ringa
utveckling landets jordbruk hade ännu under
1700-talet förekom det synnerligen ofta, att hemman
föllo i ödesmål. 1711 voro sålunda i Skåne af
7,859 hemman 1,200 à 1,300 öde. Därigenom
vållades naturligtvis stor minskning i kronans
påräknade inkomster och meddelades förnämligast med
anledning däraf många föreskrifter dels om den
tillsyn, som till förekommande af ödesmål borde
hållas öfver hemmanens häfd och vidmakthållande,
dels ock om de åtgärder, som, när något hemman
det oaktadt fallit i ödesmål, borde vidtagas till
dess upprättande. Numera äro ödeshemmanen till
antalet helt få, och då det sällan torde inträffa,
att något hemman hädanefter faller i ödesmål, har
ifrågavarande lagstiftning förlorat större delen af
sin betydelse. Dock åligger det ännu landtmätaren
vid laga skifte, om anledning yppar sig, att
ödeshemman finnes inom skifteslaget och detta senare
ej undergått fastställdt storskifte, att därom göra
anmälan hos K. M:ts befallningshafvande, som, i den
ordning k. br. 18 okt. 1780 föreskrifver,
föranstaltar om undersökning för utrönande, huruvida
hemmanets förut innehafda egor kunna återfinnas. Kan
detta ske, skall utbrytning genast verkställas,
under det eljest hemmanet såsom obefintligt afföres
ur jordeboken. Fortfarande äro vissa förmåner
tillerkända den, som först anmäler sig till upptagande
af ett ödeshemman, nämligen rättighet att komma
i besittning däraf samt att åtnjuta vissa frihetsår.
Om ett skattehemman legat öde under tre år,
ansågs det förr som skattevrak och öfverfördes till
kronotitel, men denna regel upphäfdes genom k.
förordn. 21 febr. 1789. Beträffande
ödefrälsehemman innehåller k. br. 6 jan. 1806, att sådana
lämnas uppodlaren mot erläggande till kronan af
20 års räntor, hvarefter de böra anses som
frälsehemman och utgöra ränta i likhet med dylika
hemman. I fråga om upptagande af ödekronohemman i
de sex norra länen torde numera de om
krononybyggen meddelade bestämmelserna tillämpas.
G. T.

Ödeshög. 1. Socken i Östergötlands län, Lysings
härad. 9,914 har. 2,988 inv. (1921). Annex till
Stora Åby, Linköpings stift, Lysings kontrakt. –
2. Municipalsamhälle i förenämnda socken (enl.
k. br. 31 mars 1922), slutstation för Fågelsta–
Vadstena–Ödeshögs järnväg, 32 km. s. om Vadstena
och 7 km. från Hästholmens hamn vid Vättern.
548 har. Samhället har länge varit en betydande
plats; läkare, distriktsveterinär, apotek, 2
bankkontor, ett stort antal handlande och handtverkare
samt ett antal industriella anläggningar finnas
där.
1–2. L. Wll.

Ödeshögs vattenkraftverk ligger i ett mindre
vattendrag, som rinner från Visjön (omkr. 15 km. s.
om sjön Tåkern) till Vättern. Fallhöjden utgör
30 m. och den installerade maskineffekten omkr. 100
kw. Vattenbyggnaderna äro utförda för dubbla
effektbeloppet. Verket tillhör Ödeshögs elektriska
a.-b., och kraften distribueras i Ödeshög med
omnejd.
C. K.

Ödeslägenhet. Se Ödeshemman.

Ödesmål, kam. En egendom säges ligga i
ödesmål, när densamma, efter att ha blifvit
öfvergifven af åbon eller egaren, lämnats utan bruk och
skötsel. Jfr Vanhäfd och Ödeshemman.

Ödestuga, socken i Jönköpings län, Västra härad.
9,393 har. 853 inv. (1921). Annex till
Malmbäck, Växjö stift, Västra härads kontrakt.

Ödgrim, biskop i Skara, var jämte biskop Gislo
i Linköping närvarande vid invigningen af Lunds
domkyrkas hufvudaltare i högkoret 1145. Den
gamla biskopslängden, vidfogad Västgötalagen, upp-
ger, att ö. fullbordade och invigde sin egen biskops-
kyrka i Skara och skaffade henne skatt och inkom-
ster. Samma urkund säger, att han fick sin hvilo-
stad i Skara. Rhyzelius har i sin "Episcopo-
scopia" den f. ö. obestyrkta uppgiften, att ö:s
dödsår var 1157. E. M. B.

Ö d humla, moderniserad form för Audhumbla.
Se Mytologi, sp. 161.

Ödla, A. S. Se Ödell.

Ödleartade kräldjur, zool. Se L a c e r t i l i a."

Ödlesläktet, Lacerta, zool., hör till fam. Lacer-
tidæ (se d. o.) och ordn. Lacertilia inom kräl-
djurens klass. Hufvudet är pyramidformigt, ofvan
med sköldar, trumhinnan synlig, svansen i genom-
skärning rund; halsen på undersidan försedd med en
krage af större fjäll; fem tår på hvarje fot. Hit-
hörande arter, som förekomma i Europa, Asien och
Afrika, lefva på vanligen torra, soliga ställen,
de mindre arterna af insekter och andra ryggrads-
lösa djur, de större äfven af mindre ödlor, fågel-
ungar o. d. I kallare klimat tillbringa de vintern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free