Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ödmann, 2. Erik Samuel - Ödmann, 3. Samuel Martin - Ödmann, Jenny Maria Braun - Ödmann, Arvid Fredrik - Ödmansson, Ernst Ludvig Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socken, Hälsingland, d. 17 sept. 1845 på
Hofgårdsberg i Vendel, Uppland, blef student i Uppsala
1802, filos. magister 1809, gymnasieadjunkt i
Gäfle 1810 och lektor i latin där 1814. Han
prästvigdes 1825, erhöll Vendels pastorat (i ärkestiftet)
1827 och prosts titel 1830 samt befordrades 1841
till kontraktsprost i Örbyhus kontrakt. 1844 fick
han teol. doktors titel. Ö. var led. af
prästeståndet vid riksdagarna 1834, 1840 (då han insattes i
konstitutionsutskottet) och 1844. Han var där från
början en genom sin själfständighet och praktiska
blick framstående medlem af oppositionen, utan
att dock gå till några ytterligheter. På grund af
sitt politiska anseende valdes han några gånger till
stats- och diskontrevisor samt uppfördes två gånger
på förslag till pastor primarius och 1841 på
biskopsförslag (i Visby stift). I yngre år eröfrade han
Sv. akad:s mindre pris i vältalighet, med Historia
om det första korståget (1813) och Försök öfver
islamismen (1816). Ö. öfversatte flera historiska
arbeten och författade Öfningar i latinska syntaxen
(1822; ny uppl. 1832) m. m.
3. Samuel Martin Ö., den föregåendes
son, tidningsman, f. 1 maj 1822 i Gäfle, d. 21
jan. 1899 i Stockholm, vardt student i Uppsala
1837, var 1850–65 landtbrukare, 1865–98
redaktör af halfveckotidningen "Fäderneslandet", var
1856–58 led. af bondeståndet och 1862–65
riksgäldsfullmäktig. Han var liberal enligt 1848 års
idéer och arbetade ifrigt för
representationsreformen, bl. a. som sekreterare i den för dennas
genomdrifvande bildade agitationskommittén. Han
redigerade 1860–64 "Politisk tidskrift för Sveriges
allmoge" och utgaf bl. a. Från flydda dagar (1898).
– Hans hustru i andra giftet (1869), Jenny
Maria Braun, f 20 mars 1847 i Stockholm,
d. 6 okt. 1917 i Sidmouth, England, utvecklade
under märket J-y Brn utomordentlig produktivitet
som roman- och novellförfattarinna hufvudsakligen
i "Fäderneslandets" följetongsafdelning. Ett stort
antal af hennes "spännande" följetonger har sedan
utgetts i bokform.
1. (E. N. S–g.)
Ödmann, Arvid Fredrik, operasångare, f.
18 okt. 1850 i Karlstad, d. 15 juli 1914 i
Stockholm, hade hunnit skolans sjunde klass, då
han kallades att deltaga i den af A. Jahnke
bildade sångkör, som ämnade uppträda i
Amerika. När han för detta ändamål kommit
till Stockholm, blef han där i stället af O.
Wijkander öfvertalad att ingå vid K. Stora
teatern, profsjöng och antogs till elev 1871.
Efter sångstudier för Arlberg debuterade han
med framgång 1873 som Tamino i
"Trollflöjten", Oberon samt Ernesto i "Don Pasquale"
och engagerades 1875. Under tiden fortsatte han
sina studier, hos Günther och Ivar Hallström,
hvilken framgent instuderade många operapartier med
honom, samt (1875–76) Masset i Paris. 1876
–febr. 1911 var Ö. ständigt fäst vid
Stockholmsoperan, utom 1887–89, då han var anställd vid
k. teatern i Köpenhamn. I början prisad endast
för sin sällspordt rena, höga och klara, äkta
nordiska tenorröst, vann han fr. o. m. 1878, då han
uppträdde vid Trebellis sida som Fernando i
"Leonora", allt större uppmärksamhet som framstående
sångare. Hans talang gjorde sig på den tiden bäst
gällande i italienska operor och dessutom i en del
komiska eller lyriska uppgifter af olika slag, såsom
Bénoit i "Kungen har sagt det", Wilhelm Meister
i "Mignon", Zephoris i "Konung för en dag" (där
han gjorde synnerlig lycka) o. s. v. Men därjämte
och i synnerhet efter Arnoldsons död, 1881, fick han
småningom öfverta alla slags tenorpartier, äfven
sådana för koloraturröst, såsom Almaviva i
"Barberaren i Sevilla", eller hjältetenor, såsom Radamès
i "Aida". Till hans mest populära uppgifter hörde
Romeo (en särdeles vackert utformad prestation),
Faust i "Faust" och "Mefistofeles", Lohengrin,
José i "Carmen", Turiddo i "På Sicilien" och Fra
Diavolo. Öfriga viktigare roller voro Ottavio i "Don
Juan", Alfredo i "Den vilseförda", Noureddin i
"Lalla Rookh", Bergakungen i "Den bergtagna",
Hertigen i "Rigoletto", Paul i "Paul och
Virginie", Huon i "Oberon", Walter von Stolzing i
"Mästersångarna", Gerald i "Lakmé", Arnold i
"Wilhelm Tell", Enzo i "Gioconda" Profeten,
Postiljonen från Longjumeau, Lyonel i "Martha",
Rodolphe i "Bohême", Simson, Linkerton i
"Madame Butterfly" och Otello i Verdis liknämnda opera.
Sistnämnda roll (1890) blef väl hans förnämsta;
han lyckades där mer än vanligt förena
skådespelarens konst, som annars ej var honom i högre grad
beskärd, med sångarens samt åstadkomma en
sällsynt fulländad, vokal, plastisk och mimisk helhet.
Den hyllning och beundran, som alltifrån 1880-
talets början egnades Ö. i synnerhet från den
kvinnliga publiken, har knappast något motstycke i våra
teaterannaler. Också var denna röst med sin ljusa,
öppna klang och sitt smekande välljud särskildt
egnad att tolka vek och hängifven erotik. Midt i
alla framgångar förblef hans naturliga flärdlöshet
sig lik, och i sin konstutöfning var han städse
ytterst samvetsgrann och omsorgsfull. Långsamt,
men med seg ambition arbetade han på sin
utveckling. Ännu vid 60 år förvånade han genom sin
ungdomlighet på scenen, Ö. blef 1897 led. af Mus.
akad. och utnämndes 1906 till hofsångare. – Hans
änka, Alma Hård-Ö., född Björklund, utgaf
1915 "A. ö. Minnesblad".
A. L. (E. F–t.)
Ödmansson, Ernst Ludvig Vilhelm,
läkare, f. 8 juli 1831 i Landskrona, d. 11
febr. 1910 i Stockholm, blef student i Lund
1849, filos. kandidat 1853, med. licentiat
1859 samt kirurgie magister 1861. Sedan
han 1862 utgett afh. Bidrag till kännedomen
af urinsedimentet uti njurarnes sjukdomar,
promoverades han s. å. i Lund till med. doktor.
1863 blef Ö. docent och 1864 adjunkt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
