Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverdominant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
25
Öfverdominant-Öfverflödsförordningar
26
verksbyrån) och Domänstyrelsen för en befattnings-
hafvare närmast generaldirektören. - Af ven che-
ferna för åtskilliga finska ämbetsverk (Fångvårds-
styrelsen, Statskontoret, Allmänna revisionsrätten,
Skol-, Först-, Kolonisations-, Landtbruks-, Fiskeri-,
Landtmäteri- och Telegraf-, Sjöfarts-, Handels-
och Industri- samt Socialstyrelserna, öfverstyrel-
serna för allm. byggnaderna och allm. väg- och
vattenbyggnaderna) bära titeln öfverdirektör. V. A-t.
Öfverdominant, mus. Se Dominant.
Öfveregyptiska. Se K o p t i s k a språket
och litteraturen, sp. 1007.
Öfverenhörna, socken i Södermanlands län,
Selebo härad. 2,576 har. 445 inv. (1921). Annex
(före 1 maj 1920 moderförsamling) till
Ytterenhörna, Strängnäs stift, Södertälje kontrakt.
Öfverenskommet språk. Se Telegram.
Öfverensmärken (af sjömansuttrycket öfverens,
"i linje med hvarandra"), sjöv., märken, af hvilka
man begagnar sig för att i sikte af land orientera
sig på sjön, gå fri för grund, iakttaga strömrikt-
ningar m. m. Af dessa märken kallas de, hvilkas
föreningslinje synes i den riktning fartyget skall
styra, långmärken och de, hvilka synas "öfverens"
på endera sidan af fartyget, när grundet är passe-
radt eller då fartygets kurs (riktning) skall för-
ändras, tvärmärken. Vid utläggning af flytande
sjömärken (bojar, prickar o. d.) iakttagas alltid
lång- och tvärmärken på kusten eller på utanför
liggande holmar, hvarvid föremålen väljas så,
att riktningslinjerna från dem till sjömärket
bilda så nära som möjligt rät vinkel med hvar-
andra. En bok med uppgifter härom kallas
"prickrulla". B. N.*
Öfverensstämmelsemetoden, log. Se M i 11,
sp. 516.
Öfverexekutor är, enligt l:a § Utsökningslagen,
för landet - hvartill i nämnda lag jämväl han-
föres stad, lydande under landsrätt - K. M:ts be-
fallningshafvande, hvar inom sitt län, i Stockholm
öfverståthållarämbetet samt i rikets öfriga städer
magistraten eller, där konungen så förordnar, viss
ledamot af magistraten, öfverexekutors uppgift är
att uppta och pröfva utsökningsmål, d. v. s. alla
de mål och ärenden, som behandlas enligt Utsök-
ningslagen. Denna exekutiva myndighets ställning
kan sålunda of ver hufvud bestämmas så, att öfver-
exekutorn är den öfverordnade och beslutande myn-
digheten i utsökningsmål. E. K.
Öfverexponerad, fotogr., säges en fotografisk
plåt vara, när det ljuskänsliga skiktet tillförts mera
ljus, än som är nödvändigt för att erhålla en nor-
malt exponerad bild. Motsats: underexponerad.
Jfr Sensitometri, sp. 105-106. J. Htzg.
Öfverfall, öfverrumpling, krigsv., kallas
det slag af anfall, där det gäller att öfverraska
fienden och besegra honom, fråntaga honom fångar
eller verkställa någon skada, innan fienden hinner
sätta sig till motvärn eller komma till besinning.
Då hemlighet är första villkoret för ett dylikt före-
tags lyckliga utgång, tas natten oftast till hjälp,
åtminstone för f ramryckningen till striden, och af
samma orsak utföres det vanligen endast af mindre
af delningar och förekommer hufvudsakligen i "lilla
kriget" eller i strider mellan förposter. Enkelhet
och noggrannhet i anordningarna äro af stor vikt.
Afser öfverfallet endast att bringa fientliga trupper
under vapen och sålunda uttrötta dem, kallas det
vanligen alarmering. Ett särskildt slag af Öfverfall
är bakhåll, som i en därför gynnsam trakt kan
användas mot marscherande trupper eller fordons-
kolonner. Om Öfverfall i fästningskrig se d. o.,
sp. 321. C. O. N.
Öfverfallsdamm. Se Damm, sp. 1223.
Öfverfallshjul. Se Vattenhjul.
Ofverfettad, tekn., säges en tvål va-a, om man
vid dess tillverkning användt mera fett, än som
kan förtvålas af den tillsatta mängden alkali,
öfverfettad tvål innehåller således ett öfverskott af
osönderdeladt, icke förtvåladt fett och antas därför
verka mildare på ihuden än vanlig tvål. Då emeller-
tid det osönderdelade fettet i tvålen med tiden
härsknar, begagnas vid tillverkning af öfverfettad
tvål gärna lanolin (se d. o.), som icke härsknar.
öfverfettning används oftast vid tillverkning af
medicinsk tvål, barntvål o. d. K. A. V-g.
Öfverflygling, krigsv., kallas den rörelse, genom
hvilken den ena, eller ock båda, af två med
hvarandra i ett slag kämpande arméer eller delar
af sådana söker vinna den andras flank för att
utföra det afgörande anfallet omfattande. C. O. N.
Öfverflödig kostnad, jur. Se Nyttig kost-
nad.
Öfverflödsförordningar, lagar, som afse att in-
skränka eller upphäfva ett för folkets ekonomi,
hälsa eller moral som skadligt betraktadt bruk af
vissa tyger och klädesmoder, varor, njutningsmedel
m. m., äfvensom mot öfverflöd i mat och dryck.
Sådana förbud och inskränkande lagar ha alltid
visat sig otillräckliga, när tillgång till det för-
budna förefunnits eller lagarna er längre under-
stödts af seden eller vaket medvetande om plikten
att vara måttlig. Lykurgos’ stränga lagar kunde ej
hindra, att äfven spartanerna blefvo förvekligade
liksom de öfrige grekerna, och icke heller i Rom,
där efter 2:a Puniska kriget (218-201 f. Kr.)
benägenhet för yppighet och prakt plötsligt fram-
trädde, hjälpte några lagar. Hvad Sverige angår,
där förbuden i början gällde öfverflöd vid kyrko-
invigningar, begrafningar, bröllop och dylika fest-
liga tillfällen, finnas de första lagstadgandena emot
yppighet och öfverflöd gällande för hela riket i
konung Magnus Erikssons stadga af 17 juli 1345
och infördes sedan nästan oförändrade i samme
konungs landslag äfvensom i konung Kristofers
landslag af 1442. Där funnos äfven bestämmelser
om storleken af morgongåfvor och andra förärin-
gar, som riddaren eller svennen fick ge sin brud.
Under 1500-1600-talen utfärdades då och då för-
bud mot nyttjande af utländska eller för dyrbara
klädesplagg, mot omåttlighet vid gästabud m. m.
(t. ex. 17 dec. 1644, 30 aug. och 6 okt. 1664).
Men det klagades of ver, att förordningarna, trots
sina hårda straffbestämmelser, ej kunde efterlefvas.
Karl XI förbjöd i åtskilliga förordningar på 1680
-1690-talen införsel af vissa utländska dyrbara
tyger, band, snören, fransar m. m., men tillät bruk
af sådana tillverkade inom landet. Under Karl
XILs tid tilläts (1703) en del förut förbjudna
tygsorter att införas, och under hans senare rege-
ringsår tilläts bruket af åtskilliga öfverflödsvaror
mot särskild bevillning, och införselförbuden upp-
häfdes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
