Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverfyringenjör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Öfverfyringenjör-Öfvergifvande
28
täflan mellan ständerna och rådet att genom orim-
ligt höga böter eller fängelse vid vatten och bröd,
straffarbete och offentliga chikaner genomföra spar-
samhet och enkelhet i kläder och lefnadssätt. De
många öfverflödsförordningarnas rad inleddes med
k. förordn. 3 juni 1720, som fastställde en viss
klädesordning och förbjöd ej blott införsel, utan
äfven tillverkande och bärande af andra kläder
än dem, som voro efter vissa fastställda modeller;
äfven förbjödos galoner, fransar, broderier, spetsar,
knappar och litser af eller med guld och silfver,
flera slags sidentyg, knypplade uddar och spetsar,
bredare än en tum, förgyllda vagnar, utom för
rikets råd, o. s. v.; och för tjänstefolk och "annat
gement folk" förbjöds allt bruk af siden, vissa
utländska lärfter, nättelduk, flor och kattun, utom
till halsdukar, mössor och förkläden; och förord-
ningen slutade med tillåtelse för enhvar att vara
angifvare och få sin andel af böterna. 1727 utfär-
dades förordningar mot införsel af en del utländska
frukter, likörer och andra viner än renska, mosel,
franska, hvita och röda, spanska och portugisiska
samt en del s. k. "säcker". För att förebygga till
följd af erfarenheten väntade olägliga och till stor
del besvärliga förfrågningar och invändningar i
anledning af de hvarandra motsägande eller otyd-
liga förordningarna stadgades 1735 som straff "för
tvifvelsmål om lagen" - 1,000 dal. smt böter
eller, såsom en författare anmärkt, mer än tre gån-
ger full mansbot. En särskild sparsamhetskommis-
sion 1745-46 framkallade genom sin verksamhet
åtskilliga k. förordningar och bref. Så förklarades
20 jan. 1746, att arbetare, som biträdde sina
mästare att på minsta sätt göra en klänning annor-
lunda än efter modellen, vore förfallna till krigs-
tjänst eller, om de voro därtill odugliga, till ett
års straffarbete, kvinnor till rasp- eller spinnhus
på lika lång tid. I förordn. 4 nov. 1756 förbjöds
införsel af kaffe, kakao, sydfrukter och alla slags
viner, och tre veckor därefter utfärdades på grund
af den stora spannmålsbristen förbud mot brännvins-
bränning, såväl salu- som husbéhofsbränning, ehuru
sekreta utskottet medgett, att detta var en inskränk-
ning i den frihet, hvilkeo, eljest borde oklandrad
tillkomma svensk man att nyttja sin egendom på sätt
han pröfvade bäst vara. 1762 upphäfdes visserligen
införselförbudet beträffande flera af de nyssnämnda
varorna. Men genom öfverflödsförordningen af 26
juni 1766 förbjödos bl. a. införsel och nyttjande af
kaffe, chokolad, arrak, punsch, bischoff, allehanda
likörer, luktvatten och viner, desserter af "ut-
ländskt" socker, tobak och snus för enhvar, som ej
fyllt 21 år. Äldre skulle för bruk af tobak årligen
betala l dal. smt (tjänstefolk 16 öre), utom krigs-
män, så länge de voro i tjänst. Släp och garnerin-
gar förbjödos, likaså styikjortlar (utom vid hofvet)
och spetsar of ver l tum breda. Tillåtna mans- och
fruntimmersdräkter bestämdes till ytterlighet noga,
dyrbara likkistor och hattplymer, utländska porsli-
ner förbjödos, liksom utländska målningar och
"skilderier" - utom för modeller för målarakade-
mien och artister. Men rätten till husbéhofsbrän-
ning frigafs, ja t. o. m. utsträcktes. Det ohygg-
liga angifvarsystemet, som lämnade öppet fält för
hvarje usling att hämnas på ovänner eller att för-
tjäna på lätt sätt, de förhatliga undersökningarna
i hus, på gator och vägar, som störde husfrid
och kyrkofrid och allt inbördes förtroende samt
förgiftade hela samhällslifvet, bilda en af de
svåraste fläckar, som vidlåda den s. k. frihets-
tidens historia. Spioneriet sattes i system, och
främlingar hade rätt att intränga i hemmen, räkna
gäster och tallrikar o. s. v. Fiskalerna skulle
lida samma straff som den brottslige, om de under-
läte att ingripa, men förbjödos å andra sidan
strängeligen att anklaga någon oskyldig. De många
förordningarna afsågo genom sina införselförbud
lika mycket att hålla handelsbalansen uppe och
hjälpa den inhemska industrien som att vänja män-
niskor vid enkelhet i klädsel, mat oc|h dryck.
Gustaf III upphäfde kort efter tillträdet af rege-
ringen alla öfverflödsförordningar, såsom för ända-
målet alldeles otillräckliga och dessutom skadliga,
men för att förekomma öfverflöd i klädedräkt och
moder försökte han (1778) införa en särskild natio-
naldräkt (se därom Svenska dräkten). Om
de sorgliga följderna af hans brännvinspolitik se
Kronobrännerier.
Under hertig Karls förmyndarregering (1792
-96) utkom åter, l jan. 1794, en vidlyftig för-
ordning emot yppighet och öfverflöd i klädedräkten.
Kaffe m. m. förbjöds, men tilläts efter någon tid
till införsel emot 3 skill. tull pr skalp. 1800-18
var det förbjudet att nyttja silfverpjäser af öfver
10 lods vikt, med undantag för kyrksilfver och
allmänna hedersbelöningar. Yid riksdagarna under
1800-talets förra hälft framställdes flera gånger
förslag om åtgärder för hämmande af lyx och
öfverflöd, och 1834 väcktes t. o. m. (inom präste-
ståndet) motion om upplifvande af 1794 års
förordning, men den afslogs, och sedan dess har
det ej kommit på tal inom riksdagen att lagstifta
mot öfverflödet. En senare tids restriktioner och
totalförbud beträffande alkoholhaltiga drycker afse
ej, åtminstone ej i första hand, att hämma öfverflöd,
utan äro frukter af en välmenande sträfvan att be-
vara ett folks moraliska och kroppsliga hälsa (se
därom Nykterhetsrörelsen). Se f. ö. ar-
tiklarna Brännvinslagstiftning, Kaffe,
Lyx och Tobak.
Öfverfyringenjör, titel på chefen för fyringen-
jörkontoret (se d. o.).
Öfverfångsglas. Se Glasfabrikation, sp.
1283 samt pl. III och VI, Glasmålning, sp.
1295, och G l a s r ö r, sp. 1296. Jfr P o r 11 a n d-
va s e n.
Öfverf ältintendent. Se Intendenturkå-
r e n.
Öfverfältläkare, titel på chefen för Fältläkar-
kåren och Sjukvårdsstyrelsen (se d. o.) till l jan.
1915 och sedan denna dag, då hans titel ut-
bytts mot generalfältläkare, på chefen
för Sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå (förut betit-
lad "fältläkare"). Denne har öfverstes tjänste-
ställning. (H. J-dt.)
Öfverfältveterinär, titel på chefen för Fält-
veterinärbyrån (se Veterinär, sp. 125).
Öfverförmyndare. Se Förmyndare.
Öfverförädlad, husdjurssk. SelncestafveL
Öfvergar, metall. Se G a r a.
Öfvergjfvande. Ena makens egenvilliga Öfver-
gifvande af den andre, s. k. förlöpande (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
