- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
29-30

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverfyringenjör ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gällt som orsak till äktenskapsskillnad. I vår
nu gällande Giftermålsb. (härutinnan
öfverensstämmande med 1915 års lag om äktenskaps ingående
och upplösning; se Skilsmässa, sp. 1009)
anges ifrågavarande skillnadsorsak så: "Har ena
maken egenvilligt och utan giltig orsak
undandragit sig sammanlefnaden två år och ej sedermera
upptagit den".
C. G. Bj.

Öfvergrad, mek. tekn. Se Fil, sp. 189, och
Filhuggning, sp. 202.

Öfvergrader, artill., elevationsvinklar, hvilka
öfverstiga 45°. Vid öfvergradselevation minskas
skottvidden, då elevationen ökas, banorna bli
mycket höga och spridningen relativt stor.
Öfvergrader användas endast vid grofva kastpjäser och
medföra fördelen, att projektilen vid nedslaget
erhåller en mera stupande riktning, hvilket ökar
genomslagningsförmågan mot horisontala mål. Se
Skottvidd och Undergrader.
G. af W-dt.

Öfvergran, socken i Uppsala län, Håbo härad.
5,546 har. 1,067 inv. (1921). Ö. bildar med
Yttergran ett pastorat i Uppsala stift, Håbo
kontrakt.

Öfvergripande lagring, geol., det förhållande,
när i en lagerserie af sedimentära bergarter ett
yngre lager intar större ytområde än liggandet,
det närmast yngre lagret, och sålunda griper of ver
dettas gränser och kommer att omedelbart täcka
ett lager af ännu högre ålder. För samma
process används också beteckningen
transgression, dock med en viss skiftning i bruket, i det
termen öfvergripande lagring mera kommer till
användning, när frågan är om det rent
stratigrafiska förhållandet mellan olika lager, medan
transgression oftast betecknar den vidare utbredningen
öfver vidsträcktare områden af en större komplex af
yngre aflagringar, en etage, eller t. o. m. en
formation, och äfven används om det haf, där en viss
bildning aflagrats, för att beteckna dess öfvergripande
eller öfversvämmande (se Öfversvämning) öfver
områden, hvilka närmast förr varit torrt land.
Behandlingen af världshafvets transgressioner och
regressioner är bland de viktigaste spörsmålen i den
historiska geologien. Vissa perioder äro sålunda
karakteriserade af omfattande transgressioner, t. ex.
senare delen af kritperioden i Europa och Asien.
En öfvergripande lagring åstadkommer en
diskordans i lagerserien och kan, liksom
transgressionerna, alltid hänföras till en nivåförändring, en
sänkning i jordskorpan, antingen det är en relativt
plötslig sänkning inom ett mindre område i
samband med de bergskedjebildande processerna, en
orogenetisk (grek. oros, berg) process eller en
långsam sänkning, i samband med höjning på andra
ställen, af ett vidsträcktare område, en
epeirogenetisk (grek. epeiros, fastland) process.
K. A. G.

Öfvergång, mus. Se Modulation 1.

Öfvergångsberg. Se Öfvergångsbildningar.

Öfvergångsbildningar, geol., beteckning för en
del af de äldre sedimentära bildningarna, som
infördes af A. G. Werner i slutet af 1700-talet.
Werner indelade de geologiska bildningarna på
följande sätt: urberg (äldst), öfvergångsberg,
flötsberg, uppsvämmade berg och vulkaniska berg
(yngst). Öfvergångsbildningar kommo i Tyskland
att beteckna de paleozoiska system, som äro äldre
än stenkolssystemet, d. v. s. kambrosilur och devon.
När Hisinger 1808 i sina "Samlingar till en
mineralogisk geographie öfver Sverige" införde Werners
klassifikation till Sverige, betecknade han som
öfvergångsberg vår kambrosilur och som
flötsberg våra mesozoiska bildningar. Beteckningen har
småningom gått ur bruk, men ännu 1892
användes den af Sveriges geologiska undersökning som
en sammanfattande benämning för Sveriges
kambrosilur.
K. A. G.

Öfvergångsceller. Se Bi, sp. 215.

Öfvergångsformationen, geol. Se
Öfvergångsbildningar.

Öfvergångskon, artill. Se Kanon, sp. 779.

Öfvergångsljud, språkv., dets. som omljud
(se d. o.).

Öfvergångsministär. Se Expeditionsministär.

Öfvergångsstat. Se Lönereglering, sp.
271, och Öfverstat.

Öfvergångsstilen. Se Romansk stil, sp. 710.

Öfvergångsverb, språkv. Se Perfektiv.

Öfverhala, sjöv. 1. Hjälpa efter, t. ex.
"öfverhala en talja eller hissverk", hvarvid tågets eller
kättingens parter (gångar) halas tillbaka, så att
blocken aflägsnas från hvarandra. Jfr Skaka.
– 2. Undersöka, besiktiga för reparation, t. ex.
"öfverhala ett segel", undersöka, hvilka dukar,
lik m. m., som skola lagas eller med nya ersättas.
– 3. Göra öfverhalning (se d. o.).
R. N.*

Öfverhalning, sjöv., en stor rullning eller
sidorörelse hos ett fartyg. Öfverhalningar, som
förorsakas af sjögång, bli vanligen makligare (mindre
våldsamma), ehuru något djupare, om tyngder
flyttas ut mot fartygets sidor och något uppåt.
Jfr Slingring.
R. N.*

Öfverhandsknop, sjöv. Se 8 å fig. till art.
Knop.

Öfverhetta. Se Kokning.

Öfverhettad ånga. Se Vattenånga och
Ånga. Jfr Ångmaskin, sp. 1059.

Öfverhettare, maskinb. Se Ångmaskin,
sp. 1059, och Ångpanna, sp. 1065 och 1076,
med tillhörande fig.

Öfverhettningslokomotiv. Se Lokomotiv, sp.
1019, samt Ångpanna, sp. 1076 och fig. 11.

Öfverhofjägmästare är anställd som chef för
konungens hofjägeristat. 1606 förordnades S. O.
Mörner till öfverhofjägmästare. Han skulle bl. a.
ha tillsyn öfver kronans parker, hvarjämte
lämnades åtskilliga föreskrifter om jakt och skjutande
m. m. – Regeringsformen af 1634 omtalade bland
de små l. lägre riksämbetsmännen en
"riksjägmästare", som skulle ha inseende öfver konungens
parker, jakträttigheter och djurgårdar såväl som
öfver kronans skogar. Genom k. resolution af 14
aug. 1682 indrogs riksjägmästarämbetet, och till
utöfning af dennes uppsikt öfver jägeribetjänte
lämnades föreskrift om förordnande af fyra
"jägerifiskaler". Dessutom omnämndes en öfverjägmästare
som chef för jägeristaten inom hvarje län. Uti en
resol. af 4 jan. 1780 utfärdade Gustaf III
instruktion för en Öfverhofjägmästare, åt hvilken
öfverlämnades de göromål och rättigheter, hvilka till
följd af § 1 i 1638 års instr. tillkommit
riksjägmästarämbetet. Så öfverläts till
öfverhofjägmästaren uppsikten öfver kronoparker, jagbackar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:31:31 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free