Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ögoninflammation - Ögonkammare - Ögonkarunkel - Ögonkoppa - Ögonljus - Ögonlock - Ögonmått - Ögonpunkt - Ögonring - Ögonsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Ögonkammare-Ögonsjukdomar
bulbi som conjunctiva palpebrarum, orsakande en
känsla af hetta eller sveda i ögonen samt ökad
tårafsöndring. Därefter inställer sig slemafsön-
dring, under det samtidigt bindehinnan, i synner-
het å ögonlockens insidor, sväller och uppluckras.
Kiktigt behandlad, går sjukdomen öfver på ett par
veckor, men, vanskött, kan den, i synnerhet om
sjukdomsorsaken ej aflägsnas, kvarstå långliga ti-
der. I sådana invetererade fall inställa sig lätt
- i synnerhet om tårarnas afflöde är hindradt
genom tårsäcksinflammation, förträngning af tår-
kanalen eller utvikning af nedre tårpunkten -
en inflammation af ögonlocksränderna och anfrät-
ning af huden i närmaste omgifning, en typisk
bild af hvad som kallas surögdhet. Sjukdomen
behandlas i sin vanliga lindriga form oftast med
zinksulfat i ögondroppar, men fordrar i häftigare
eller invetererade former kraftigare behandling,
pensling med 2 proc. lapislösning, resp. touchering
med kopparsulfat. Por det förr vanliga folkmed-
let "lika delar blyvatten och rosenvatten", som
ofta tillgreps, så snart ett öga blef rödt, bör man
akta sig. Det kan visserligen användas, om sjuk-
domen verkligen är en katarr i bindehinnan, men
gör stor skada, om en substansförlust i hornhinnan
föreligger, hvilket ej utan specialkunskaper kan
af göras. Se vidare ögonsjukdomar. G-d.
Ögonkammare, embryol. Se öga, sp. 59.
Ögonkarunkel, anat. Se öga, sp. 57.
Ögonkoppa. Se Koppsnäppare.
Ögonljus, bot., namn på Pyrola uniflora.
Ögonlock, anat. Se öga, sp. 57 och 60.
Ögonmått, färdigheten att endast med ögonens
tillhjälp, utan alla mätningsinstrument, bestämma
föremålens afstånd, storlek och inbördes läge.
Denna förmåga kan genom öfning utbildas till en
betydande grad af pålitlighet, hvilken utbildning
är oumbärlig för militärer, landtmätare, ingenjö-
rer, tecknare, målare, bildhuggare, arkitekter,
trädgårdsmästare och åtskilliga slags handtverkare
(t. ex. slaktare, hvilka ju måste kunna raskt
bedöma, huru stort ett köttparti bör vara för att
väga så och så mycket). Officeren behof ver ett
uppöfvadt ögonmått för att kunna uppgöra pla-
ner och kartor, uppskatta de fientliga af delnin-
garnas styrka, utröna afståndet till punkter,
som skola beskjutas, vidtaga lämpliga truppdisposi-
tioner o. s. v. Färdigheten beror hufvudsakligen
på det riktiga uppskattandet af linjers längd och
vinklars storlek. Det är därvid af vikt att taga
vederbörlig hänsyn till bl. a. följande optiska
villor: 1) afståndet mellan två belysta punkter
synes större, det mellan två mörka mindre, än det
i verkligheten är; 2) ett ljust föremål på mörk
grund (t. ex. en sjö) förefaller större, ett mörkt
på ljus grund mindre, än det är; 3) vertikala läng-
der synas större än horisontala af samma storlek;
4) höjdvinklar synas vanligen nedifrån för stora,
uppifrån för små, hyarför man öfverskattar höjder
vid uppstigandet och underskattar dem vid nedsti-
gandet; 5) runda och kvadratiska ytor förefalla
mindre än andra, som med samma ytinnehåll ha
långdragnare gränslinjer och flera omfångsvinklar;
6) en afdelad storhet i rummet synes större än en
lika stor odelad (en allé ter sig längre än en träd-
lös väg af samma längd), ögonmåttet förändras
genom glasögon, framför allt vid korrektion af
astigmatism, som ej är lika på båda ögonen. Vid
ständigt bruk af de korrigerande glasen uppöfvas
det ånyo, så att olägenheterna i regel försvinna
efter ett par veckor. Jfr Synvillor.
Ögonpunkt. 1. Bot. (Stigma) Ett hos fär-
gade flagellater, volvocacéer, och algernas svärm-
celler förekommande organ, bestående af röda eller
brunaktiga korn, som antas göra tjänst som Ijus-
percipierande. - 2 (Fr. point de vue) Den
punkt, hvarifrån ett i perspektiv afbildadt föremål
eller motiv vid afbildandet varit sedt. Se Per-
spektiv. 1. G. L-m. 2. C. G-m.
Ögonring, anat. Se öga, sp. 58.
Ögonsjukdomar äro af mycket olika art och
betydelse, allteftersom den ena eller andra delen
af ögat eller dess adnexer är säte för sjukdomen,
och allteftersom denna har större eller mindre
böjelse att angripa för synen viktiga delar. Så
t. ex. förekommer å ögonlocken ett utslag (eksem),
som är väsentligen likartadt med samma utslag å
andra hudställen och är utan vidare betydelse för
synförmågan, under det att däremot inflamma-
tion i ögonlockets hårklädda kant,
bl ef a rit (blepharitis) på mer än ett sätt kan
skada synförmågan. Yid denna sjukdom äro rän-
derna rodnade, så att ögonen se "rödkantade" ut,
samt betäckta antingen med små fjäll eller med
krustor, under hvilka i svårare fall fördjupningar,
d. v. s. sårbildningar, förefinnas. I dessa fall för-
störas hårrötterna undan för undan genom sjuk-
domen, och genom ärrsammandragningen kan dess-
utom riktningen af de kvarsittande ögonhåren för-
ändras, så att dessa "växa inåt", hvilken åkomma
benämnes trichiasis. Genom den ständiga skrap-
ningen å hornhinnan, som till följd däraf uppkom-
mer vid hvarje blinkning, uppstå sårbildningar å
densamma, efter h vilkas läkning fläckar eller oregel-
bundenheter i hornhinnans krökning kunna kvarstå
och nedsätta synen för hela lifvet. I andra fall
leder sjukdomen till en kronisk bindehinn e-
katarr eller till utåtvändning af nedre ögonloc-
ket, genom hvilken tårpunkten aflägsnas från tår-
sjön, så att tårvätskan ej kan afledas till tårsäc-
ken, utan flyter of ver, hvarigenom åter blefariten
och bindehinnekataxren underhållas (se ögo n-
inflammation). Det lider intet tvifvel, att de
varbildande bakterierna vid den ulcererande blefa-
riten spela en väsentlig roll för uppkomsten af de
vid skrofler vanliga ögoninflammationerna. Dessa
utgöras dels af inflammationer i binde-
hinnan med bildning af blåsor eller pustel-
artade härdar, flyktener, å conjunctiva bulbi
(conjunctivitis phlyctænulosa), dels af sjukdo-
mar i hornhinnan (keratitis phlyctænulosa),
hvarvid antingen likartade härdar bildas, genom
hvilkas sönderfall sårbildningar uppkomma, eller
andra former af infiltration i hornhinnan med eller
utan nybildning af kärl (pannus) uppstå. I såväl
det ena som det andra fallet är sjukdomen af
stor betydelse för synförmågan. Efter läkningen
återstå nämligen ärr, hvilka, om de äro tjocka, te
sig som fläckar, men hvilka, af ven om de äro tunna
och fullt genomskinliga, genom sin sammandrag-
ning kunna orsaka ojämnheter, som i högst bety-
dande grad nedsätta synförmågan för all framtid.
Många äro de, som vandra så godt som halfblinda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
