Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ögonspegel, Oftalmoskop - Ögonsplits - Ögonsten - Ögonstjälk - Ögonstruktur - Ögontagg - Ögontand - Ögontröst - Ögonvar - Ögonvatten - Ögonvidd - Ögonvinkel - Ögonvrå - Öhlenschläger (Oehlenschlæger), Adam Gottlob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Ögonsplits-Öhlenschläger
80
jer han mellan centrisk och acentrisk reflexlös
oftalmoskopi. Flera olika instrumentarier för reflex-
lös oftalmoskopi ha af honom sammanställts. Så-
lunda har han framställt ett stort instrument på
stativ, det stationära oftalmoskopet fö- reflexlös
Fig. 2. Gullstrands stationära oftalmoskop för reflexlös
oftalmoskopi.
oftalmoskopi (se fig. 2), i hvilket man med en liten
kikare betraktar den med nernstlampa upplysta
ögonbottnen. Genom att utbyta kikaren mot en bino-
kulärlupp kan man med detta instrument jämväl
erhålla en praktfull stereoskopisk bild af densamma.
Af detta instrument finns jämväl en något enklare
form, det stationära oftalmoskopet för förenklad
reflexlös oftalmoskopi. Vidare har han konstruerat
ett handoftalmoskop, h vari nernstlampan ersatts af
en liten glödlampa med rak tråd, anordnad efter
nernstspaltlampans princip; detta instrument kan
jämväl användas för såväl monokulär som bin-
okulär undersökning. Slutligen har han angett en
metod för enkel reflexlös oftalmoskopi, vid hvil-
ken dock blott hornhinnereflexen är borteliminerad
och vid hvilken man erhåller frihet från denna
reflex genom att vid oftalmoskoperande med nernst-
spaltlampan och mortonspegeln utnyttja hålet i
den starka konkavspegeln som skärm. Spegeln
hålles därvid tätt intill det undersökta ögat, och
ljuset kastas längs axeln in i detsamma, hvarvid
hornhinnereflexen försvinner.
Införandet af de Gullstrandska instrumenten i
oftalmologisk praktik har ytterligare vidgat området
för oftalmoskopiens användbarhet och redan skänkt
oss många värdefulla rön. Genom ytterligare ut-
veckling af de Gullstrandska principerna har
Koeppe lyckats möjliggöra jämväl mikroskopisk
undersökning af ögonbottnen och ögats inre de-
lar; äfven i andra riktningar har Gullstrands
teori för den reflexlösa oftalinoskopien öppnat
nya banor. J. W. N.
Ögonsplits, sjöv. Se S p l i t s med fig.
Ögonsten, anat. Se öga, sp. 55.
Ögonstjälk, embryol. Se öga, sp. 59.
Ögonstruktur, geol., petrogr. Se Struktur,
sp. 372.
Ögontagg, zool. Se Kr o nh j orten, sp. 19,
med fig. 2.
Ögontand, anat. Se Tänderna, sp. 742.
Ögontröst, bot. Se Euphrasia officinalis.
Ögonvar, folkspråkets benämning för det gul-
aktiga slem, som, afsöndradt af bindehinnan, sam-
lar sig i inre ögonvrån, när ögonlocken en längre
tid varit slutna, såsom under nattens sömn.
Ögonvatten, benämning på lösningar, som an-
vändas till omslag på ögonen. Den förr allmänt
omtyckta sammansättningen af lika delar blyvatten
och rosenvatten bör aldrig användas, förrän man
erhållit visshet om, att intet hornhinnesår före-
ligger, enär blyet på sådana kan verka skadligt
(jfr ö g o n i n f l a m m a t i o n).
Ögonvidd, ögonens afstånd från hvarandra, mätt
från pupillens medelpunkt. Den varierar från 50
till 75 mm. och håller sig i allmänhet omkr. 60-65
mm. hos fullvuxna.
Ögonvinkel, anat., från tyskan lånadt namn på
ögonvrå. Se öga, sp. 57.
Ögonvrå, anat. Se öga, sp. 57.
Ö. h., förkortning för of ver hafsytan (vid höjd-
bestämningar) .
Öhlenschläger (Oehlenschlæger), Adam
Gottlob, dansk skald, f. 14 nov. 1779 i Köpen-
hamns förstad Yesterbro, d. 20 jan. 1850. Hans
fader, Joakim Fre-
derik ö. (f. 1748,
d. 1827), liksom
modern af tysk här-
komst, var vid so-
nens födelse orga-
nist och blef seder-
mera förvaltare vid
Frederiksbergs slott,
och ö. tillbragte se- ’
dan 1780 hela sin
barndom på detta
slott och i dess
vackra omgifningar,
som han senare be-
sjöng. Hans under-
visning var planlös,
tills han 1792 kom i
Efterslægtsselskabets skola, då ledd af skalden E.
Storm. Han förälskade sig i en ung skådespelerska
(Ellen Marie Smidth, gift Heger, se d. o.) och sökte
1797 i anledning däraf anställning vid k. teatern,
där han spelade flera älskarroller, utan framgång,
trots vackert yttre och klangfull stämma, hvarför
han 1799 tog afsked. Han hade emellertid blifyit
bekant med Rahbek och bröderna örsted. Redan
1799 började han skrifva vers med Wessel och
Baggesen som mönster, och vid ett festligt lag
hos bröderna örsted fällde han det dristiga
yttrande, som i själfva verket visade sig vara en
sann spådom: "vel er den danske poesi sunken,
men den skal, f anden gale mig, rejse sig ig Jen".
Efter att ha åtnjutit undervisning af bröderna
örsted blef ö. 1800 inskrifven som student och
egnade sig först åt juridiska studier, men fann
därjämte tid att 1801 besvara universitetets este-
, tiska prisfråga, hvarvid han framhöll den stora
vikten för Danmarks litteratur af att söka sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
