- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
89-90

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öhringe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder
Ökna slott.


stenhus. Till den midt på södra hufvudfasaden
anbragta porten leder en bred och låg stentrappa
upp från den delvis af en stenmur omhägnade
gårdsplanen, som i ena hörnet har en en vånings
flygelbyggnad med brant tegeltak. Äldste kände egaren
är Knut Ödhingsson l. Öndersson (omkr. 1360),
stamfar till släkten Lillje af Ö., som innehade
godset till 1623, hvarefter det genom gifte och
arf kom till släkterna Månesköld och Ulfsparre.
På 1690-talet köptes det af general Jakob Spens
(se d. o. 2), såldes från denna släkt 1774 till
kammarherre C. G. Wattrang (f. 1724, d. 1796), efter
hvilkens yngre son J. G. Wattrangs död det 1827
tillföll som arf grefliga ätten Bonde af Björnö
och 1842 genom köp landshöfding J. K. Åkerhielm
af Margretelund (f. 1807, d. 1879), som lät
ombygga och försköna slottet samt göra park- och
trädgårdsanläggningar. Nuv. egare är dennes
sonhustru, friherrinnan S. Åkerhielm, född Bonde till
Eriksberg.
E. A–t.

Öknabäck. Se Kronobäck 2.

Öknamn, ett i smädlig afsikt gifvet namn,
binamn, vedernamn. Sådana ges såväl åt lokaler,
saker som personer. Exempel på det förra äro
Fläskoset om en krog eller Fyrkanten om k. slottet,
båda hämtade ur Stockholms lägre slang,
plommonstop, som betecknar liten, stel, rundkullig hatt,
eller lusask, pinnsoffa, allmänna svenska
slangspråksbenämningar. Öknamn på personer kunna
vara antingen kollektiva, såsom på folk: Hans
Wurst
, tysk, Pikelhäring, holländare, Jean Potage,
fransman, hvilka getts efter vederbörandes
karakteristiska maträtt, liksom strömmingsnackare,
sörmlänning, på yrkesidkare: ansjovismördare,
kryddkrafsare, bodisco, butiksbiträde, gräshoppa,
reseagent; hornbagge, 1600-talet, student, som ej ännu
blifvit ”deponerad”, eller individuella, det
vanligaste och rikaste området för öknämning, och det,
som i regel afses, då man talar om öknamn. Dessa
bildas på ytterst skilda sätt, t. ex.: Tofsmesen,
person med tofsprydd kappa, Koftan, person med
koftlik rock; omstöpning af det verkliga namnet
såsom affe Afzelius, abborren Arborén, ansjovis
Anjou; karakterisering af det yttre såsom
Barbarossa person med rödt skägg, Nebukadnesar
person med uppnäsa (karakteriserad genom motsats),
schimpans mycket luden; karakterisering genom
vanor: chokladharen en Harald, som snaskar
choklad; angifning af ursprunget Smålands-Nisse,
vitsar af olika slag: Ajuga pyramidalis ståtlig
botanist med stark uppfinningsförmåga o. s. v. Någon
gång har ett öknamn tagits upp på allvar af den
öknämnde och blifvit erkändt och äradt, såsom
geuser (se d. o.). – Språklig behandling af de
svenska öknamnen saknas; i de socialistiska tidningarnas
listor på strejkbrytare meddelades i äldre
tider ett stort antal bland arbetarna gängse; i
”Strix” förekomma åtskilliga verkliga och diktade;
i R. G:son Bergs ”Skolpojks- och studentslang”
(”Svenska landsmålen”, bd XXVIII, 1900) anföres
en del; i ”Tiden” (1922) har G. Langenfelt gett
en öfversikt af moderna politiska öknamn.
R–n B.

Öknebo härad, i Stockholms län, ingår i Svartlösa
och Öknebo tingslag, Södertörns domsaga och
fögderi samt omfattar socknarna (kommunerna)
Östertälje, Västertälje, Tveta, Turinge, Vårdinge,
Öfverjärna och Ytterjärna. 42,824 har. 9,737 inv.
(1921).

Öknens kyrka (fr. l’église du désert). Se
Hugenotter, sp. 1242–43, och Rabaut, P.

Öksendal, härad och socken under Ö. pastorat,
s. ö. om Kristiansund, Möre fylke (före 1919 Romsdals
amt), Norge. 225,67 kvkm. 539 inv. (1920).
Jordbruk, boskapsskötsel.
K. G. G.

Öksfjordjökeln, en 1,166 m. hög snebræ (se
d. o.) mellan Troms och Finnmark fylke (före
1919 Tromsö och Finmarkens amt), Norge.
K. G. G.

Ökshammerens fyr. Se Selbjörnen.

Öksnes, härad och pastorat i Vesteraalen, Nordland
fylke (före 1919 Nordlands amt), Norge.
362,61 kvkm. 2,296 inv. (1920). Fiske.
K. G. G.

Ökstock. Se Ekstock.

Ökultur, arkeol., kallar den grekiska arkeologien
det stadium af den helleniska odlingens utveckling,
hvari i synnerhet Egeiska hafvets öar befunno sig
i 3:e årtusendet f. Kr. och som har sin fullständiga
motsvarighet i Trojas 2:a lager (se Troja).
Många grafvar från detta kulturskede ha blifvit
funna, som visa, att det närmast föregick den kretisk-mykenska
kulturen. Kännetecknande för dessa grafvar
äro marmorkärl och kvinnobilder af marmor,
som i verkliga kvinnors ställe skulle tjäna den
döde. Bruket påminner i viss mån om de egyptiska
graffigurer, som kallas usjebti (se d. o.).
J. C.

Öl (da. och no. öl, ty. bier, fr. bière, eng.
beer och ale, it. birra), i den vidsträcktare
bemärkelsen af maltdryck, är en af mältad spannmål
(malt), humle och vatten genom jäsning beredd
dryck, som utom jäsningsprodukterna alkohol och
kolsyra innehåller ojäst extrakt ur maltet.

Utgångsmaterialet vid öltillverkningen är malt
(se d. o.), framställdt företrädesvis af korn, samt
humle och vatten. Kornets lämplighet för ölbrygd
beror af dess egenskap att vid groning i större
utsträckning än andra sädesslag bilda de ämnen
(enzym), som förmedla särskildt stärkelsens
ombildning i lösliga kroppar. På det korn, som skall
användas för maltberedning, s. k. maltkorn,
ställas vissa bestämda anspråk. Det skall vid
groningen växa jämnt och likformigt utan hetsighet
samt ge ett extraktrikt, i sin kärna mört och
välupplöst malt. Dessa fordringar uppfyllas endast
af ett friskt, likformigt, om möjligt sortrent, korn
med tillräcklig grobarhet (minst 92 proc.) och ej
alltför hög ägghvitehalt (högst 13 proc.). Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free