- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
101-102

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pilsnerdricka som hvarje maltdryck, hvilken är
hänförlig till klass II, och öl som hvarje maltdryck,
hvilken är hänförlig till klass III. Alltsedan 1866,
då koncessionstvång för försäljning till förtäring på
stället af öl infördes, har ölförsäljningen reglerats
af tid efter annan ändrade bestämmelser. De nuv.
grunda sig på förordn. af 1917 ang. försäljning
af rusdrycker samt 1919 ang. försäljning af
pilsnerdricka. Enligt den förra gälla principiellt
samma bestämmelser rörande försäljningen af öl
(klass III) som för spritdrycker och vin, enligt
den senare regleras försäljningen af pilsnerdricka
(klass II) så, att densamma i försäljningsafseende
intar en mellanställning mellan öl och svagdricka.
Sedan 1917 års försäljningsförordning trädt i kraft,
har tillverkning af klass III ej egt rum. F. n.
(1922) föreligger förslag om förbud mot tillverkning
och försäljning af klass III inom landet.

Statistik. 1920–21 utgjorde antalet bryggerier
i Sverige 531, hvaraf 162 skattepliktiga och 369
skattefria. Vid de skattepliktiga bryggerierna
afverkades 224,700 dt., vid de skattefria 32,700 dt.
malt. Humleförbrukningen s. å. var vid de
skattepliktiga 4,478 dt., vid de skattefria 324 dt. Totala
maltdryckstillverkningen vid de skattepliktiga var
omkr. 1,470,000 hl., vid de skattefria 547,000 hl.
Inom hela bryggeriindustrien voro anställda 6,371
arbetare. Maltdryckskonsumtionen i liter per år
och invånare utgjorde 34,8, hvaraf 12,7 l.
utgjordes af svagdricka och 22,1 l. olika slag af
pilsnerdricka. Till jämförelse må nämnas, att
under femårsperioden 1905–09 den totala
maltdryckskonsumtionen i medeltal per år och invånare
utgjorde i Sverige 58,1 (inkl. svagdricka), i
Danmark 93,1, Norge 18,6 l. En del andra länder
uppvisade samtidigt följande siffror: Belgien 220,6,
Storbritannien och Irland 124,4, Tyskland 110,0,
Förenta staterna 76,3 (nu förbud mot tillverkning
af drycker med öfver 0,5 volymproc. alkohol),
Schweiz 70,4, Österrike-Ungern 43,7, Frankrike
36,3, Ryssland 5,3, Italien 1,5 liter. Den största
ölkonsumtionen förekommer i Bajern, med den
högsta hittills kända siffran, 247,6 liter pr år och
invånare (1898).

Historik. Konsten att göra öl är sannolikt lika
gammal som konsten att baka bröd. Redan de
gamle egypterna idkade ölframställning som
särskild näring. Under den grekiska och romerska
kulturperioden kom vinet i förgrunden, men i de
ej vinproducerande länderna, där ölet alltid haft
sitt naturliga hemvist, bibehöll det sig. Det
omhuldades i synnerhet af germanerna, hos hvilka
öl jämte mjöd var en omtyckt gästabudsdryck. I
äldsta tider användes ej humle vid
öltillverkningen, utan ölet kryddades med diverse örter eller
gjordes syrligt genom naturlig syrsättning af
mäsken; sistnämnda förfarande användes i Sverige
ännu under senare hälften af 1800-talet. I
Tyskland omtalas bruket af humle först på 1000-talet,
men var tidigare kändt i Nederländerna, som ha
gammalt anseende för sin bryggkonst. Där lät
enligt sagan konung Gambrinus (antagligen
förvrängning af Jan primus, d. v. s. hertig Johan
I af Brabant, d. 1294) upptaga sig som
hedersmedlem i Bruxelles’ bryggargille, och ännu i dag
betecknas han som ölets och öldrickarnas
skyddspatron. I Tyskland utvecklade sig ölbryggningen
redan under medeltiden till en blomstrande
näring, om hvilken i synnerhet klostren vårdade sig
(klosterbryggerier), men den bedrefs äfven öfverallt
i städerna, och några städer blefvo för sitt öl
särskildt bekanta, såsom Braunschweig
("braunschweigermumma"), Einbeck ("bocköl") m. fl. Genom
Trettioåriga kriget råkade bryggerihandteringen i
förfall, och när den sedermera ånyo kom till
utveckling, framträdde Bajern som öltillverkningens
klassiska land. Bajrarna utbildade
underjäsningsförfarandet, medan den enklare verkställda
öfverjäsningen ännu var allenahärskande, och det s. k.
bajerska tremäsk-förfarandet blef långa tider
mönster för all bryggning. Till Sverige, där sedan
gammalt två öfverjästa typer tillverkades, svagöl
(dricka) och starköl (dubbelöl), infördes
underjäsning och den bajerska mäskmetoden af f. d.
löjtnanten Fredrik Rosenqvist af Akershult (f. 1806
på Västanå, d. 1872 i Stockholm), som 1843
anlade det första underjäsningsbryggeriet, "Tyska
bryggeriet", vid Södra tullportsgatan (nuv.
Östgötagatan) i Stockholm, därmed inlänkande
öltillverkningen på den bana, där den utvecklats till
en af Sveriges viktigaste och tekniskt mest
fulländade industrier. Den förut handtverksmässiga
näringen började anta tekniska former för att
småningom öfvergå till industriell fabrikation i stor
skala. Denna utveckling står å ena sidan i nära
samband med teknikens snabba frammarsch under
senare hälften af 1800-talet, men betingas å andra
sidan däraf, att ett omfattande vetenskapligt arbete
nedlades till klarläggande af de processer, som ega
rum vid öltillverkningen. Med ändamål att främja
medlemmarnas gemensamma yrkesintressen och att
verka för bryggeriindustriens framåtskridande
bildades 1885 Svenska
bryggareföreningen
(se d. o.).

Litt.: Jul. E. Thausing, "Die theorie und praxis
der malzbereitung umd bierfabrikation" (5:e uppl.
1898), E. Leyser, "Die malz- und bierbereitung"
(1900), O. J. Sopp, "Om öllet og dets udvikling
fra oldtid til nutid" (1900), och "Svenska
Bryggareföreningens månadsblad".
E. O-n.

Öland, ö i Östersjön, Götalands och hela
Sveriges minsta landskap, är beläget mellan 56° 12’
och 57° 22’ n. br. samt
1° 41’ och 0° 54 1/2’ v.
lgd från Stockholms
observatorium. (Se
bladen II och III af
kartan öfver Sverige i bd
29.) Ön är genom
Kalmar sund skild från
fastlandet på ett
afstånd af 3,4 till 25
km. och omges i
öfrigt af Östersjön. Hela
området, ingående i
Kalmar län och Växjö
stift, utgör 1,345,6
kvkm., hvaraf 1,339,4
kvkm. land och 6,2 kvkm. vatten. Af den ringa
vattenarealen upptar den lilla Hornsjön hälften;
vattendragen, af hvilka ganska många utrinna vid
östra kusten, äro obetydliga. Den i n. n. ö. och
s. s. v. långsträckta ön har en längd af 137 km.
och en bredd af högst 16 km. i den södra delen

illustration placeholder
Fig. 1. Ölands vapen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free