Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öland - Öland, dansk ö - Ölander, Per August - Ölands alunverk - Ölands domsaga - Ölands lilla ponny - Ölands medelkontrakt - Ölands norra kontrakt - Ölands norra mots tingslag - Ölands norra udde - Ölandsref - Ölands revir - Ölands södra kontrakt - Ölands södra mots tingslag - Ölands södra udde - Ölandstoken - Ölbeskattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1676 mellan svenska flottan under L. Creutz och
en dansk-holländsk flotta under N. Juel och Tromp,
då svenskarna besegrades (se Uggla, K.); vid
södra udden 26 juli 1789 mellan svenska flottan
under hertig Karl och en rysk flotta under Tjitjagov,
hvilken strid genom försumlighet å svensk
sida (se Lilliehorn 1) blef oafgjord. – Litt.:
”Carl Linnæi Öländska och Gothländska resa åhr
1741” (1745), ”Beskrifning öfwer Öland,
besynnerligen det norra motet eller fögderiet” (af P.
Åhstrand; utg. af S. L. Gahm Persson 1768), Abr.
Ahlqvist, ”Ö:s historia och beskrifning” (2 bd,
1822, 1825; enligt Styffe ”ett af de omsorgsfullaste
arbeten af denna art, som vår litteratur eger”),
G. V. Sylvander, ”Borgholms slotts historia”
(1877), L. Åkerblom, ”Die insel Ö. in der Ostsee”
(Lübeck, 1889), Th. Engström, ”Ö., dess historia,
land och folk” (2:a uppl. 1922), W. Andersson,
”Ö.” (1911), Hj. Hultenberg, ”Ur Ö:s häfder”
(2:a uppl. 1914), och flera uppsatser om Ö:s natur,
befolkning, flora och fauna i ”Sv. turistföreningens
årsskrift” 1921.
Öland, dansk ö i Limfjorden, n. om ”Nibe
bredning”, 20 km. v. om Aalborg, utgör egen
socken under Hjörring amt och är genom en
utfyllning förenad med fastlandet. Areal 24 kvkm.
597 inv. (1921). På Ö. låg under medeltiden
benediktinnunneklostret Ökloster, som inrättades
under 1100-talet och vid reformationen öfvergick
till ett världsligt län, tills det 1573 ombildades
till en herrgård, Oxholm. Dennas kyrka är ännu
sockenkyrka för ön.
E. Ebg.
Ölander, Per August, tonsättare, f. 8 jan.
1824 i Linköping, d. där 3 aug. 1886, blef
student i Uppsala 1844, tog kameralexamen och
inskrefs 1847 som e. o. kammarskrifvare i tullverket, där han 1867 befordrades till
kontrollör. Af fadern, som var organist, fick Ö. grundlig musikalisk uppfostran, uppträdde
redan som skolgosse offentligen som solist på violin och utvecklade ytterligare sin talang,
dels i Uppsala genom umgänge med director musices J. E. Nordblom, med hvars dotter
han 1853 gifte sig (se Nordblom), dels i Stockholm
genom medverkan i den s. k. Falkenholmska
stråkkvartetten. Därjämte uppträdde han som
kompositör. Operan Blenda, som erhöll ett af konungen
utfäst täflingspris och gafs på Stora teatern 1876,
eger en del lyriska förtjänster, men är till ämnet
och omfånget för stor för Ö:s blygsamma talang;
bättre lyckades han med den lilla melodiösa
operetten Mäster Placide på Nya teatern 1879.
Dessutom skref Ö. en Missa sollennis, två Davids psalmer
för soli, kör och orgel, en dito för solo med
piano och violoncell, en stråksextett, flera
stråkkvartetter, en symfoni, sångkvartetter, solosånger
m. m. 1864 vardt han led. af Mus. akad.
A. L.*
Ölands alunverk. Se Lovers alunverk.
Ölands domsaga, i Kalmar län, omfattar Ölands
norra mots tingslag och Ö:s södra mots t:g. 1,346
kvkm. 28,269 inv. (1921).
Ölands lilla ponny. Se Ponny, sp. 1352.
Ölands medelkontrakt i Växjö stift, omfattar
de 8 pastoraten Räpplinge och Högsrum; Gärdslösa
och Bredsätra; Runsten och Långlöt; Norra
Möckleby; Torslunda; Glömminge och Algutsrum;
Sandby och Gårdby; Vickleby. Framdeles skall
Norra Möckleby bli annex till Sandby och Vickleby
annex till Mörbylånga (i Södra kontraktet). 50,973
har. 9,651 inv. (1921).
Ölands norra kontrakt, i Växjö stift, omfattar
de 6 pastoraten Böda; Högby och Källa; Persnäs
och Föra; Löt och Alböke; Köping och Ekby; Borgholms
stad. 44,344 har. 10,535 inv. (1921).
Ölands norra mots tingslag, i Kalmar län, ingår
i Ölands domsaga och fögderi samt omfattar Åkerbo,
Slättbo och Runstens härad jämte Borgholms
stad. 68,328 har. 15,151 inv. (1921).
Ölands norra udde, blixtfyr på norra udden af
Öland, 57° 22′ 2″ n. br. och 17° 5′ 58″ ö. lgd
fr. Gr., med lins af 3:e ordningen, 50,000 hlj.
styrka och luxljus, uppförd urspr. 1845 som
fast fyr och ändrad 1906. Lågans höjd är 31,5
m. öfver medelvatten och fyrtornet, af sten, 32,1
m. högt. Sedan 1910 finns mistsiren för komprimerad
luft.
E. A–t.
Ölandsref, fyrskepp, utlagdt på omkr. 56° 7′
n. br. och 16° 34′ ö. lgd fr. Gr. på ett ref i
Östersjön, s. om Ölands södra udde. Det utlades
första gången 1918, har 4:e ordningens lins, 3,500
hlj. styrka, AGAljus, mistsiren och undervattensklocka.
E. A–t.
Ölands revir, af södra distriktet och Kalmar
län, omfattar Ölands södra och norra Mots tingslag,
är indeladt i 4 bevakningstrakter. 10,037 har
allmänna skogar (1920), hvaraf på revirets enda
kronopark, Böda, falla 6,242 har.
S-r.
Ölands södra kontrakt, i Växjö stift, omfattar
de 6 pastoraten Resmo och Mörbylånga; Kastlösa;
Hulterstad och Stenåsa; Smedby och Södra Möckleby;
Gräsgård och Segerstad; Ås och Ventlinge.
Framdeles skola Resmo, Mörbylånga och Vickleby
(i Medelkontraktet) förenas till ett pastorat med
Mörbylånga som moderförsamling samt likaledes
Kastlösa, Smedby och Södra Möckleby till ett
pastorat med Kastlösa som moderförs. 39,243 har.
8,083 inv. (1921).
Ölands södra mots tingslag, i Kalmar län, ingår
i Ölands domsaga och fögderi samt omfattar
Algutsrums, Möckleby och Gräsgårds härad. 66,232
har. 13,118 inv. (1921).
Ölands södra udde, blixtfyr på södra udden af
Öland, 56° 11′ 50″ n. br. och 16° 24′ 4″ ö. lgd
fr. Gr., med lins af 3:e ordningen, 150,000 hlj.
styrka och luxljus, uppförd 1785 och ändrad 1906.
Lågans höjd är 41 m. öfver medelvatten, och i
det 41,6 m. höga stentornet finns 38,2 m. öfver
medelvatten sedan 1906 äfven en klippfyr med
lins af 2:a ordningen, 6,000 hlj. styrka och
luxljus. Under tjocka affyras knallsignaler.
Fyrtornet (”Långe Jan”) finns afbildadt i art. Fyr,
fig. 5.
E. A–t.
Ölandstoken, bot. Se Potentilla, sp. 70.
Ölbeskattning. Se Maltskatt och Öl, sp.
100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
