- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
173-174

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örnsordnar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

173

Öronskydd-Örsta

174

organ. En dylik situation kan endast bli föremål
för ingrepp från sakkunnig läkare. - Från
hjäraskålskaviteten insjuknar öronlabyrinten van-
ligen från en på ett eller annat sätt uppkom-
men hjärnhinneinflammation, och då denna inga-
lunda är en sällsynthet hos barn, se vi här
en af anledningarna till döfstumhet. Från blodet
hotas denna del af hörselapparaten t. ex. vid
syfilis och framför allt vid den ärfda formen af
densamma. En vanlig icke infektiös åkomma i
innerörat är en affektion åt själfva hörselnerven
enbart, neuritis acustica. Sådana påträffas under
våra vanliga infektionssjukdomar (scarlatina, mäss-
ling, difteri, tyfus, influensa m. fl.), vid retning
af vissa läkemedel (t. ex. kina och salicylsyra;
sprit och tobak kunna ha samma verkan) samt
under inverkan af starka ljud antingen plötsliga
(t. ex. vid detonationer af hvarjehanda slag) eller
långsamt verkande (i industriella anläggningar
t. ex.). En vanlig följd häraf är en starkare eller
svagare hörselnedsättmng, som uppkommer antin-
gen plötsligt (efter detonation) eller långsamt ut-
vecklar sig till s. k. yrkesdöfhet (hos smeder och
många andra industriarbetare, lokomotivförare, ar-
tillerister, telefonister m. fl.). En dylik hörsel-
rubbning, plötsligt uppkommen på detta sätt, kan
under gynnsamma förhållanden gå tillbaka, fram-
för allt om örat omedelbart efter skadan får absolut
hvila; ofta blir den emellertid bestående.

Med presbyakusis förstås hörselnedsättning, be-
roende på degenerativa förändringar i hörsel-
organen hos äldre individer. Hysterisk döf-
h e t förekommer oftast hos det kvinnliga könet
och beror på funktionell rubbning hos en viss
del af stora hjärnans bark och sålunda ej på
sjukliga förändringar i själfva hörselorganet; den
ingår vanligen som ett led i öfriga hysteriska sym-
tom och försvinner med dessa. Simulation
af döfhet förekommer ej sällan; motiven till
densamma äro varierande, men oftast framträder
densamma hos personer, som t. ex. efter skada
af hörseln efter ett slag å örat försöka framställa
denna så höggradig som möjligt i afsikt att få
högsta möjliga ersättning, samt bland soldater, som
genom låtsad hörselnedsättning söka erhålla lindring
i tjänsten. För den erfarne läkaren är det ofta lätt
att afslöja en sådan person.

Personer, som af en eller annan anledning ådra-
git sig obotlig hörselnedsättning, kunna få behof
af yttre hjälpmedel eller apparater för hörselns
förbättrande. Ett dylikt behof inträder vanligen,
då uppfattningen af ett högt samtal ej är möjligt
på större afstånd än en 1/2 meter från örat. I han-
deln (hos kirurginstrumentmakare och i vissa apo-
tek) finns en del sådana apparater. En hörselför-
bättrande apparat kallas ofta otafon 1. otofon (jfr
Hörlur). Det är emellertid ej möjligt att förut-
säga, hvilken apparat för ett visst fall är lämplig,
hvarför den döfve själf bör göra sitt urval. För-
eningen för de d ö f v a s väl (bildad 1921)
i Stockholm förfogar öfver det största urvalet af
dylika apparater och lämnar efter anmälan gärna
råd för deras användning. Man bör ej utan vidare
förskaffa sig någon af de många hörselapparater,
som genom annonser i tidningar ofta för oskäligt
pris erbjudas allmänheten. E. St-g.

Öronskydd, milit., proppar af ebonit, kaut-

schuk eller annat ämne, som insättas i öronen
för att förmildra verkan af knallen vid skottloss-
ningen, särskildt vid affyrningen af tunga (svåra)
artilleripjäser. H. J-dt.

Öronspegel, trattformigt, omkr. 3 cm. långt in-
strument af metall (helst af silfver) eller hårdgum-
mi, som nyttjas vid undersökning ai yttre. hörsel-
gången, trumhinnan och mellanörat. E. St-g.

Öronspottkörtel, fysiol. Se Spottkörtlar.

Öronstenar (O t o Ii t er). Se Fiskar och
Hörselorgan.

Öronsusningar. Se öronsjukdomar, sp. 167.

Öronsvindel, med. SeMénières sjukdom
och Vestibularapparaten.

Öronsälar, zool. Se S al d j ur.

Örontrumpeten 1. örtrumpeten (tuba Eu-
stachii). Se Eustachiska röret, Hörsel-
organ och öronsjukdomar, sp. 169.

Öronviflar, zool. Se Viflar, sp. 350.

Ör-räg (af or, yr), ty. taumelgetreide, allmoge-
namn på af en giftig svamp angripna rågkorn.

Örserum, badanstalt i Gränna landsförsamling,
Jönköpings län, vid norra ändan af sjön Ören (196
m. ö. h.), 6,5 km. ö. s. ö. om Gränna och 20 km.
v. om Gripenbergs station å Södra stambanan, med
järn- och karlsbaderkällor. Omkr. 300 badgäster
årligen.
E. A-t.

Örsjö. 1. Socken i Kalmar län, Södra Möre
härad. 8,748 har. 1,307 inv. (1921). Annex till
Madesjö, Växjö stift, Södra Möre kontrakt. –
2. Socken i Malmöhus län, Vemmenhögs härad.
1,152 har. 961 inv. (1921). Annex till Villie,
Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.

Örsjön, en 13 kvkm. stor, 76 m. ö. h. belägen
insjö på gränsen mellan Väne härad,
Västergötland, och Inlands Torpe härad, Bohuslän, bildar
långa vikar åt n., s. och v. samt har en största
längdutsträckning i n.–s. med 9 km. och en största
bredd af 4 km. Den afflyter åt n. genom en 25
km. lång å till Byfjorden vid Uddevalla.
J. V. E.

Örskog, härad och socken under Ö. pastorat,
ö. om Aalesund, Möre fylke (före 1919 Romsdals
amt), Norge. 200,85 kvkm. 1,831 inv. (1920).
Jordbruk, boskapsskötsel.
K. G. G.

Örskär, en omkr. 3,75 kvkm. stor låg, skogklädd
ö i Gräsö socken, Stockholms län, n. om Gräsön
i Öregrunds skärgård. På Ö:s nordvästra udde
finns på 60° 31’ 41" n. br. och 18° 22’ 38" ö.
lgd fr. Gr. i ett 32,7 m. högt, 1739 uppfördt, 1852
ombyggdt stentorn en blänkfyr 36,5 m. öfver
medelvatten med 7,600 hlj. styrka och 17 min. lysvidd.
Från signalställning v. om fyrtornet ges is- och
fyrskeppssignaler. Det nuv. tornet påbörjades 1738
"efter Hårlemans ritning" och blef "den
präktigaste fyrbåken, som ej allenast i Östersjön, utan ock
på många orter ej har sin like". Strax s. om fyren
ligger Ö. lotsstation.
E. A-t.

Örslösa, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. 2,864 har. 759 inv. (1921). Ö. bildar
med Söne, Väla och Gillstad ett pastorat i Skara
stift, Kållands kontrakt.

Örst. Se Oerst.

Örsta, härad och socken under Ö. pastorat, s.
om Aalesund, Möre fylke (före 1919 Romsdals
amt), Norge. 241,57 kvkm. 3,185 inv. (1920).
Jordbruk, boskapsskötsel.
K. G. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:28:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free