Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östergötlands län - Östergötlands museum - Östergötlands Svartå - Österhaninge - Österhoug skans - Österland - Österlandet - Österlen, Friedrich - Österley - Österlind, Allan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
219
Östergötlands museum-Österlind
220
stift. Kontrakten äro 15, pastoraten, med inräk-
nande af Kvarsebo, 103 och församlingarna 153,
hvaral 141 lands- och 11 stadsförsamlingar samt
l blandad lands- och stadsförsamling. - Länet
tillhör Andra arméfördelningsområdet. Första och
Andra lifgrenad]ärregementena samt Östgöta träng-
kår äro förlagda till Linköping. - Vidare ingår
länet i östra postdistriktet, Tredje telegraf distrik-
tet, Andra och Tredje järnvägsdistrikten, östra
väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Södra berg-
mästardistriktet, östra skogsdistriktet med 5 hela
och del af l revir, samt bildar 3 justerar- och 6
landtmäteridistrikt. - För hälso- och sjukvården
är länet deladt i 9 provinsial- och 5 extra pro-
vinsialläkardistrikt. Länslasarett och därmed lik-
ställda sjukhus finnas i Linköping, Norrköping,
Vadstena, Söderköping, Kisa och Finspång, sjuk-
stugor i Rejmyra och Åtvidaberg, tuberkulosanstal-
ter i Törnevalla socken (Stratomta) och Krokeks
socken (Kolmårdssanatoriet) samt hospital och asyl
för sinnessjuka i Vadstena. - Af undervisnings-
anstalter kunna omnämnas högre allmänna läroverk
i Linköping och Norrköping, samskola (statens) i
Vadstena, kommunala mellanskolor i Söderköping,
Motala, Skänninge, Mjölby och Åtvidaberg, folk-
skollärarseminarium i Linköping, teknisk elemen-
tarskola och handelsgymnasium i Norrköping, landt-
bruksskola på Bjärka-Säby, folkhögskola i Lunne-
vad samt landtmannaskolor i Lunnevad och Hamra.
- Till riksdagens Första kammare sänder länet
(landstingsområdet jämte Norrköpings stad) 8 och
till dess Andra kammare 12 representanter. -
Jordbruk med boskapsskötsel är hufvudnäringen,
och länets slättbygd är ett af rikets främsta jord-
bruksområden. Af länets hela egovidd, 997,166
har, uppgåfvos (1920) 4,615 vara trädgård, 258,110
åker, 38,187 naturlig äng och 650,036 har skog-
bärande mark. För 1921 uppges åkerarealen preli-
minärt till 260,420 har, hvaraf använda för hvete
16,353, råg 23,730, korn 8,487, hafre 37,843,
blandsäd 42,959, bal j växter 5,020, potatis 6,480,
! sockerbetor 2,524, foderrotfrukter 6,356, vall
68,853, säd till grönfoder 6,388, andra växtslag
770 samt träda (och obrukad jord) 34,657 har.
1916-20 skördades i medeltal årligen af spann-
mål 219,908 ton eller mera än i något annat län
utom Malmöhus, af potatis 75,593, sockerbetor
27,274, foderrotfrukter 177,777, hö 250,078 och
halm 307,260 ton. Husdjurens (föl, kalfvar o. s. v.
inräknade) antal var l juni 1919: hästar 43,856,
kor 92,332, andra nötkreatur 68,354, får 79,092
och svin 44,616. Samtidigt utgjorde antalet höns
(kycklingar ej inräknade) 307,941 och antalet bi-
samhällen 7,526. Skogsbruket är af betydelse i
nordligaste och sydligaste delarna af länet. -
Järnmalm brytes i rätt stor myckenhet inom Skall-
viks socken, 1916-20 i medeltal årligen 17,956
ton. Af ven tackjärnsproduktionen är af ej ringa
vikt, 1916-20 i medeltal 16,079 ton årligen. En
afsevärd del af Åmmebergs bekanta zinkmalms-
grufvor är belägen inom länet. Däremot är driften
vid Åtvidabergs gamla koppargrufva numera ned-
lagd. Industrien är mångsidigt utvecklad; sär-
skildt bör erinras om ullspinneri- och ylleväfveri-
industrien (i Norrköping), där länet intar den
ojämförligt främsta platsen i riket, och pappers-
industrien, där länet kommer närmast efter Göte-
borgs och Bohus län, som härvid intar första rum-
met. Hela antalet arbetare, sysselsatta inom in-
dustri och bergsbruk, utgjorde 22,086 1919. -
Handelsflottan omfattade vid slutet af 1920 af
fartyg om minst 20 nettoton 70 ang- och motor-
fartyg om 46,091 nettoton och 28 segelfartyg om
1.709 nettoton. Af kanaler märkas östgöta-linjen
af Göta kanal samt Kin da kanal. Järnvägarna hade
vid slutet af 1921 en längd af 740 km., hvaraf
statens 202, enskilda normalspåriga 127 och en-
skilda smalspåriga 411 km. - Mantalet utgjorde
1910 5,483. Taxeringsvärdet 1921 var för bevill-
ningsskyldig jordbruksfastighet på landsbygden
357,611,800 och i städerna 19,970,300 kr., be-
villningsskyldig annan fastighet på landsbygden
114,251,630 och i städerna 226,997,000 samt be-
villningsfri fastighet på landsbygden 23,330,300
och i städerna 31,105,200 kr. Inhemska aktie-
bolag innehade år 1919 jordbruksfastighet med ett
taxeringsvärde af 26,446,800 kr., 7 proc. af taxe-
ringsvärdet för all bevillningsskyldig jordbruks-
fastighet inom länet. Fideikommissen 1910 voro 15
med ett taxeringsvärde af 9,353,100 kr. - Länet
har i hufvudsak haft sin nuv. omfattning sedan
1719, då Vadstena och Linköpings län förenades
till ett, Linköpings 1. Östergötlands län. L. Wll.
Östergötlands museum i Linköping, provins-
museum, som tillhör de till en förening 1913 sam-
manslagna Östergötlands fornminnesföreming (st.
1864) och Östergötlands museiförening (st. 1884)
samt har bildats under nitisk medverkan af A.
Ridderstad (se d. o. 3). Dess samlingar omfattade
1919 omkr. 5,000 föremål (förhistoria 2,500, all-
mogekultur 1,400, taflor 1,350), utom handlingar
och böcker. Samlingarna äro inrymda dels i för-
hyrd lokal (stenhus), dels i två af föreningen in-
köpta allmogestugor (uppställda i Trädgårdsför-
eningens park), dels i domkyrkan.
Östergötlands Svarta. Se S var tån, sp. 877.
Österhaninge, socken i Stockholms län, Sotholms
härad. 15,681 har. 2,219 inv. (1921). Ö. bildar
med Ornö, Utö och Nämdö ett pastorat i Strängnäs
stift, Södertörns kontrakt. T. o. m. 1921 hade
innehafvaren af Östanvik och kyrkoherden i Ö.
gemensamt rätt att kalla kapellpredikant i Nämdö.
I Utö konstituerades kapellpredikant på förslag af
kyrkoherden i Ö.
Österhoug skans [-haug] i Norge på en brant
klippa, Holdhammerbjerget, i Elverums socken,
Hedemark fylke, anlades på 1600-talet, men var
vid krigsutbrottet 1700 "udygtig". 1716 var ö.
emellertid nödtorftigt iståndsatt, men fick efter
krigets slut förfalla. L. W:son M.
Österland. 1. I allmänhet land i öster, öster-
landet (Orienten). - 2. Landet på andra sidan
Östersjön. - 3. Finland. I denna bemärkelse fort-
lefde ordet ett stycke in i nyare tiden, då det
definitivt aflöstes af Finland, som redan förut hade
användts dels omväxlande med österland och lik-
tydigt därmed, dels ock som ett administrativt
begrepp af något skiftande innebörd. Jfr F i n-
land, sp. 312. N. H.
Österlandet, Orienten (se d. o.).
Österlen, Friedrich. Se Oesterlen.
Österley, tyska målare. Se O e s t e r l e y.
Österlind, Allan, målare, f. 2 nov. 1855 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
