Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östermalms kyrka - Österman, 1. Karl Emil - Österman, 2. Gustaf Bernhard - Östermark - Östermyra - Öster-Norrbotten - Östernorrland - Österns ortodoxa katolska och apostoliska kyrka - Österns republik, Fjärran l. Yttersta - Östernärkes domsaga - Österplana - Österreichischer alpenklub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
223
Östermalms kyrka-österreichischer alpenklub
224
Östermalms kyrka, i dagligt tal benämning på
Hedvig Eleonora kyrka. Se Hedvig
Eleonora församling.
Österman, målare. 1. Karl Emil ö., f. 11
jan. 1870 i Yästra Vingåker, studerade vid konst-
akademien i Stockholm 1890-93, då han vann
k. medaljen för Fersens mord, fortsatte studierna
i Frankrike, Italien, Spanien och andra länder
1894-99. ö. blef sedan uteslutande porträttmålare.
Bland hans alster äro att nämna Gammal fru
(1899, Nationalmuseum), konung Oskar II (1899
och flera senare, ett i Nordiska museet), målaren
E. Rosenberg (1901, Nationalmuseum), målaren
R. Norstedt (1902, Konstakademien), konstnärens
hustru (1906), professor Carl Curman (hans kanske
främsta arbete, 1908), statsminister A. Lindman
(1909), dubbelporträttet Efter middagen (s. å.),
konung Gustaf V (1912, Stockholms slott) och grefve
Fr. Wachtmeister (1916, Konstakademien). Den
stora figurrika målningen I min ateljé (utställd
1917) framställer ett talrikt aftonsällskap af konst-
närer och damer, åhörande ett humoristiskt föredrag.
ö. blef led. af Konstakademien 1900, extra lärare
vid Konsthögskolan 1902 och vice professor 1914,
Tvillingbröderna Bernhard (t. v.) och Emil (t. h.) Öster-
man. Efter oljemålning af Bernhard Österman.
2. Gustaf Bernhard ö., den föregåendes
tvillingbroder, studerade vid Konstakademien 1892
-95, då han erhöll k. medaljen, vistades utrikes
1897-1901 och sedan flera gånger, är liksom bro-
dern porträttmålare. Bland hans arbeten äro Jonas
Lie (1901, Göteborgs museum), Ivar Hallström,
biskop G. Billing (1902), professor Esaias Tegnér
(s. å.), A. T. Gellerstedt (1905, Konstakademien),
sångerskan Signe Rappe-W elden (1907), general
A. Rappe (1908), Hans Hildebrand (s. å.), Gustaf V
(1910), prinsessan Maria (1913), L. Looström
(1915, Konstakademien), franske generalen Weygand
(1920), Carl Laurin (1922), konstnärens hustru
(1918 och senare), ö. blef medlem af akademien
1907 och hofintendent 1919. 1-2 G-g N.
Östermark (fi. Te’uva), socken i Vasa län, Fin-
land, Närpes domsaga och härad, församling af
l:a kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift. Areal
558,5 kvkm.; befolkningen, finsktalande, 8,750 inv.
(1920). O. B-n.
Östermyra. Se Seinäjoki.
Öster-Norrbotten. Se östernorrland.
Östernorrland var under medeltiden benämning
på den del af Finland, som nu kallas Österbotten.
Jämte Västerbotten innefattades det under namnet
Norrbotten, men var i fråga om lagskipning och
kyrkliga ärenden fullkomligt skildt från Väster-
botten. Det förekom ofta under namnet K o r s-
h o l m s län, någon gång under benämningen
Öster-Norrbotten (Styffe).
österns ortodoxa katolska och apostoliska
kyrka. Se Grekisk-katolska kyrkan.
Österns republik, Fjärran l. Yttersta,
demokratisk republik i nära förbund med ryska
federativa sovjetrepubliken, omfattande Sibirien
s. ö. om Baikalsjön eller de förutvarande ryska
guv. Transbaikalien, Amur, Kustprovinsen och
norra Sachalin. Hufvudstad är Tjita (se d. o.).
Omkr. 1,700,000 kvkm. 1,811,725 inv. (1920). –
Under den villervalla, som i östra Sibirien följde
på Koltjaks stora nederlag (dec. 1919–jan. 1920),
upprättades i Verchne-Udinsk en provisorisk
regering och nationalförsamling för Transbaikalien, och
i Vladivostok öfvertogs styrelsen af en
koalitionsregering af borgerliga och socialrevolutionärer.
Japanerna hade till en början starkt inflytande på
dessa regeringar, men i den mån de japanska
trupperna återkallades österut, började de ledande i
Transbaikalien närma sig Sovjet-Rysslands regering.
Från Verchne-Udinsk flyttades regeringens säte till
Tjita, och hösten 1920 omtalas den nya staten
under namnet "Fjärran Österns republik". De
"hvite" ryske generalerna Semenovs och Keppels
trupper öfvergingo dec. 1920 till största delen
kinesiska gränsen och afväpnades, hvarpå
regeringen i Tjita vann allmänt erkännande ö. om Baikal
utom i Vladivostok-området, där regeringar af
skiftande politisk färg aflöst hvarandra under
ständiga strider mellan bolsjeviker och "hvita"
truppafdelningar, hvilka sistnämnda tidtals fått japanskt
stöd. Mellan den nya republiken och Japan inleddes
aug. 1921 i Dairen förhandlingar om definitiv
reglering af deras mellanhafvanden (Japans ockupering
af norra Sachalin, de japanska truppernas
hemkallande från republikens område,
handelsförbindelser m. m.), men dessa långt utdragna
förhandUngar afbrötos våren 1922 af Japan, utan att ha
ledt till nämnvärda resultat. Fjärran Österns
republik har ej sovjetstyrelse, utan dess regering, för
2 år tillsatta ministrar, utses af en med allmän
rösträtt vald nationalförsamling. Den har eget
myntsystem, men kommunikations-, post- och
telegrafväsen gemensamt med Sovjet-Ryssland, som
äfven utöfvar starkt och växande inflytande på dess
utrikespolitik.
O. Sjn. V. S-g.
Östernärkes domsaga, i Örebro län, omfattar
2 tingslag, Glanshammars och Örebro härads samt
Askers och Sköllersta härads. 1.934 kvkm. 45,868
inv. (1921).
Österplana, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad. 2,052 har. 1,265 inv. (1921). ö. bildar med
Kestad ett pastorat i Skara stift, Kinna kontrakt.
Österreichischer alpenklub [-ra’j- -klorb]. Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
