- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
229-230

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österreichischer Lloyd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och nästan 1/4 i Öfre Ö. 40,14 proc. af befolkningen
sysslade med jord- och skogsbruk (1910),
eller, om Wien undantas, 56,36 proc. Skörden af
de viktigaste jordbruksprodukterna var 1921 af
hvete 211,000 ton, af råg 398,000 ton, af korn
143,000 ton samt 1920 (senast tillgängliga redogörelse)
af hafre 231,871 ton, potatis 669,478 ton
och rofvor 584,285 ton.

Skogsafverkning är också en mycket viktig näring.
Skogsarealen 1910 utgjorde 30,850 kvkm., mer än
1/3 af hela landet, hvaraf barrskog omfattade
22,210 kvkm. och löfskog 2,398 kvkm. – Boskapsskötseln
är betydande i många områden, men ej
tillräcklig för landets behof. 1919 funnos 911,000
kor, 214,000 oxar, 55,000 tjurar, 539,000 kalfvar
samt (1918) 1,269,875 svin. Af hästar funnos
243,000 (1919; berömd är särskildt Pinzgaurasen
från Salzburg), af får och getter omkr. 300,000 st.
af hvart slag och af fjäderfä omkr. 6 mill. st.
(1918). – Biskötsel är mycket utbredd i Kärnten
och Steiermark. – Af mineral brötos 132,864 ton
stenkol ur 18 grufvor, 2,408,865 ton brunkol
ur 75 grufvor, 435,062 ton järnmalm (1920) och
4,000 ton zinkmalm (1919). Kopparmalm brytes
i Salzburg (17,000 ton), blymalm i Kärnten
(12,500 ton), grafit i Steiermark (14,000 ton),
magnesit i Steiermark och Nedre. Ö., asfalt i
Steiermark samt äfven något svafvel och antimon.
Äfven salt brytes (160,000 ton), mest i Öfre Ö.,
men äfven i Steiermark, Salzburg och Tyrolen,
och naturgas fås vid Wels i Öfre Ö. Särskildt
betydande äro järngrufvorna i Eisenerz och
Vordernberg (Steiermark) samt i Hüttenberg (Kärnten),
koppargrufvorna i Mitteinberg (Salzburg),
blygrufvorna i Bleiberg (Kärnten) samt
brunkolsgrufvorna i Köflach, Voitsberg, Wies, Eibiswald,
Fohnsdorf och Leoben, alla i Steiermark, samt i
Wolfsegg (Öfre Ö.). Af tackjärn producerades
100,035 ton, nästan h. o. h. i Steiermark, koppar
framställes i Salzburg och bly i Kärnten.
Äfven kopparsulfat och mineralfärger framställas;
något silfver och guld finnes. Med undantag af
järnmalm och magnesit äro dock mineraltillgångarna
otillräckliga för landets behof, och
af kol brytes endast 1/7 af årsbehofvet. –
Industrien har sitt förnämsta säte i Wien. Stora
järnverk finnas i Eisenberg, Vordernberg, Hieflau,
Donawitz, Zeltweg, Kapfenberg och Mürzzuschlag,
alla i Steiermark; i Waidhofen an der Ybbs (Nedre
Ö.) samt i Linz och Wels (Öfre Ö.). Kring Wien
finnas stora maskinfabriker samt i Öfre och Nedre
Ö. och i Steiermark (särskildt i Steyr) många
fabriker för järnmanufaktur. Lokomotiv tillverkas
i Wien, Wiener-Neustadt och Graz, handvapen i
Steyr, Wien och Ferlach, vagnar och automobiler
i Wien och Graz, velocipeder där och i Steyr
samt flodbåtar i Linz. Bomulls- och ylleindustrien
är betydande i trakten kring Wien, i Vorarlberg
samt kring Linz och Graz. Arbeten i trä, cellulosa,
papp och papper fabriceras i stor skala i
Steiermark samt i Öfre och Nedre Ö., läder och
skinnvaror i Nedre Ö. samt skor och handskar i
Wien. Kvarnindustrien är liflig kring Wien och
vid foten af Alperna, bränneri- och ölindustrien i
Wien. Där och i dess grannskap är också den
kemiska industrien, särskildt färg- och fernisstillverkning,
stor. Sprängämnesindustrien är betydande
i Deutsch-Landsberg (Steiermark), och vattenkraften
i Alperna utnyttjas mångenstädes för kemiska
fabriker. Beaktansvärda äro äfven lervaru- och
glasindustrierna, och Wien är ett viktigt säte för
boktryckar- och grafisk konst liksom för hvarjehanda
konstindustri. Tobaksindustrien är statsmonopol
och har sitt säte framför allt i Wien, Hainberg och
Fürstenfeld. – Handeln med utlandet omfattade
4,502,170 ton i import och 977,060 ton i export
(l juli 1919–30 juni 1920). Af importen kommo
1,802,670 ton (40 proc.) och af exporten 190,320
ton (20 proc.) på Tyska riket. De viktigaste
importvarorna voro potatis och andra vegetabilier
168,100 ton, kol 2,19 mill. ton, hattar 730,000 st.,
järn och järnvaror 110,700 ton, maskiner (äfven
elektriska) 18,910 ton samt kemiska råämnen och
produkter 43,600 ton; de viktigaste exportvarorna
byggnadstimmer 244,900 ton, magnesit 55,200 ton,
hattar 582,000 st., papper och pappersarbeten
67,300 ton, järn och järnvaror 157,800 ton samt
kemiska ämnen och produkter 35,320 ton.

Kommunikationer. Donau är landets
förnämsta handelsväg. Järnvägarnas längd är
6,339 km., antalet postkontor 7,918, telegraflinjernas
längd 33,097 km., telegrafstationernas antal
6,075 och telefonstationernas 185,187 (1920).

Finanserna äro på grund af Världskriget
och dess följder mycket dåliga. 1921–22 upptogos
statsinkomsterna till 93,325 milliarder österr.
kr. och utgifterna till 258,229 milliarder, alltså ett
deficit på 164,904 milliarder. Ö:s andel af den
österrikisk-ungerska monarkiens statsskuld beräknades
1921 till 53,200 milliarder kr. med en årsränta
på 1,918 milliarder kr. Det nya Ö:s statsskuld
s. å. var 116,693 milliarder kr. med en årsränta
på 6,686 milliarder kr.

Myntenheten är 1 krone à 100 heller,
nominellt = 0,757 kr., men faktiskt sedan länge
gällande blott en ringa bråkdel af detta värde.
Guldmynt har präglats i valörer af 100, 20 och 10
österr. kr. och silfvermynt af 5, 2 och 1 österr. kr.
Nu används uteslutande pappersmynt (t. o. m.
sedlar om 20 heller). Ö:s statsbank, nu i likvidation,
hade 15 sept. 1921 i omlopp sedlar för
61,323 milliarder kr. mot täckning af 11,838 millioner
i guld. Mått och vikt enl. metersystemet.
Flaggan är röd-hvit-röd i horisontala fält,
nationalfärgerna rödt och hvitt.

Förvaltning. Ö. är deladt på 7 länder,
hvartill kommer Burgenland (se d. o. Suppl.), den
af tyskar bebodda delen af västra Ungern, med hvar
och en sin landtdag (landesversammlung), vald på
grundval af allmän rösträtt enl. proportionell
valmetod och med beslutanderätt i frågor rörande
jordbruk, undervisning, kyrkliga förhållanden, välgörenhet
och allmänna arbeten. Män och kvinnor
få rösträtt vid fyllda 20 år och äro valbara vid
fyllda 29. I spetsen för landtdagen står ett af denna
valdt utskott (landesausschuss). Hvarje kommun har
ett i allmänhet för 5 år valdt råd, som afgör dess
angelägenheter, med en borgmästare och ett utskott
som verkställande myndighet. Romersk-katolska
kyrkan i Ö. har 2 ärkebiskopar och 4 biskopar.
Folkundervisningen är nominellt obligatorisk för
barn mellan 6 och 14 år, och dess kostnader bestridas
af kommunerna och "länderna". 1919 funnos 4,761
folkskolor med 26,929 lärare och 903,218

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free