Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östersjöprovinserna (Baltisk provinserna) - Östersjö—Svarta-hafskanalen - Österskär - Österslöf - Östersund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frigjorda Östersjöprovinserna ha bildats folkrepublikerna Estland (se d. o. Suppl.) och Lettland (se
d. o. Suppl.). De sammanfattas stundom med
Litauen under den gemensamma benämningen
Östersjöstaterna, Baltiska staterna
eller Randstaterna.
V. S-g.
Östersjö-Svarta-hafskanalen, en föreslagen förbindelse mellan Dimas och Dnjeprs flodsystem,
genom hvilken en för djupgående fartyg farbar led
mellan Riga och Cherson skulle bildas. Visserligen
finnas redan tre kanalförbindelser mellan Dnjeprs
öfre lopp å ena sidan och de i Östersjön utfallande
floderna Düna, Njemen och Weichsel å den andra,
men samtliga äro otillfredsställande med afseende
på dimensioner och slussanordningar. Den nuv.
kanalen mellan Düna och Dnjepr begagnar sig af
Dnjeprs biflod Beresina; den planerade vattenleden
skulle däremot föra mellan de båda floderna på
den punkt, där de mest närma sig hvarandra, kort
nedanför Vitebsk, och skulle begagna sig af Dünas
biflod Lutchessa och Dnjeprs biflod Orchitsa. Enligt
ett förslag skulle en kanal om 8,3 km. längd med
en bottenbredd af 30 m. och ett djup af 2,35 m.
byggas. Förutom den nämnda förbindelsekanalen
planerades äfven en reglering af såväl Düna från
Riga till Vitebsk (39 slussar) som af Dnjepr från
Orsa till katarakterna mellan Jekaterinoslav och
Alexandrovsk (4 slussar). Dessutom skulle de nyssnämnda katarakterna på Dnjepr kringgås genom
en sidokanal. Kostnaderna för hufvudkanalen beräknades till 51 mill. kr., för sidokanalen till
19,5 mill. kr. Arbetena voro vid Världskrigets utbrott färdiga att upptagas, men torde nu ha uppskjutits till en oviss framtid. A. N-d.
Österskär, villasamhälle i österåkers socken,
Stockholms län, beläget på en omkr. 5 km. lång,
åt s. i Trälhafvet från Åkersberga, på Stockholm
-Roslagens järnväg, utskjutande halfö, som i ö.
begränsas af Sättrafjärden och i v. af Tunaviken.
Ö., som är afsöndradt från egendomen Biskopstuna
(se Tuna 9), började 1904 bebyggas med villor
(1922 voro omkr. 250 tomter med 148 har areal
utlagda) och har förbindelse med Stockholm dels
genom en 18 km. lång järnvägslinje till Roslags-
Näsby station vid järnvägen Stockholm-Rimbo-
Gimo, dels genom reguljär ångbåtstrafik. E. A-t.
Österslöf, socken i Kristianstads län, Villands
härad. 4,566 har. 1,198 inv. (1921). Ö. utgör
ett (t. o. m. 1921 till egaren af Karsholm patronelit)
pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt.
Östersund, uppstad i Jämtland, i en bördig trakt
längs östra stranden af Storsjön (se fig. 2 o. 3),
Jämtlands läns enda stad, säte för landshöfdingen
öfver detta län och chefen för 6:e arméfördelningen.
Stadsområdet har en areal af 3,420 har.
Invånarantalet, som 1806 var 180, hade 1830 stigit
till endast 413, men 1870 till 1,717 och 1890
till 5,333. 31 dec. 1920 var det 13,535. Fr. o. m.
1918 äro med Ö. inkorporerade municipalsamhället
Odenslund och 3 byar inom Brunflo socken.
Taxeringsvärdet uppgick 1920 till 30,801,100 kr.,
hvaraf för jordbruksfastighet 1,688,000 kr. De
bokförda tillgångarna uppgingo s. å. till 2,927,451
kr., skulderna till 2,097,698 kr. För kommunala
behof uttaxerades samtidigt 8 kr. på hvarje bevillningskrona.
Staden, som har sin största utsträckning i n. och s., genomskäres af breda, raka
 |
| Fig. 1. Östersunds vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
