- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
267-268

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östersjöprovinserna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

267

Östersjö-Svarta-hafskanalen-Östersund

268

frigjorda östersjöprovinserna ha bildats folkrepublikerna Estland (se d. o. Suppl.) och Lettland (se
d. o. Suppl.). De sammanfattas stundom med
Litauen under den gemensamma benämningen
Östersjöstaterna, Baltiska staterna
eller Randstaterna. V. S-g.

Östersjö-Svarta-hafskanalen, en föreslagen förbindelse mellan Dimas och Dnjeprs flodsystem,
genom hvilken en för djupgående fartyg farbar led
mellan Riga och Cherson skulle bildas. Visserligen
finnas redan tre kanalförbindelser mellan Dnjeprs
öfre lopp å ena sidan och de i Östersjön utfallande
floderna Düna, Njemen och Weichsel å den andra,
men samtliga äro otillfredsställande med afseende
på dimensioner och slussanordningar. Den nuv.
kanalen mellan Düna och Dnjepr begagnar sig af
Dnjeprs biflod Beresina; den planerade vattenleden
skulle däremot föra mellan de båda floderna på
den punkt, där de mest närma sig hvarandra, kort
nedanför Vitebsk, och skulle begagna sig af Dünas
biflod Lutchessa och Dnjeprs biflod Orchitsa. Enligt
ett förslag skulle en kanal om 8,3 km. längd med
en bottenbredd af 30 m. och ett djup af 2,35 m.
byggas. Förutom den nämnda förbindelsekanalen
planerades äfven en reglering af såväl Düna från
Riga till Vitebsk (39 slussar) som af Dnjepr från
Orsa till katarakterna mellan Jekaterinoslav och
Alexandrovsk (4 slussar). Dessutom skulle de nyssnämnda katarakterna på Dnjepr kringgås genom
en sidokanal. Kostnaderna för hufvudkanalen beräknades till 51 mill. kr., för sidokanalen till
19,5 mill. kr. Arbetena voro vid Världskrigets utbrott färdiga att upptagas, men torde nu ha uppskjutits till en oviss framtid. A. N-d.

Österskär, villasamhälle i österåkers socken,
Stockholms län, beläget på en omkr. 5 km. lång,
åt s. i Trälhafvet från Åkersberga, på Stockholm
-Roslagens järnväg, utskjutande halfö, som i ö.
begränsas af Sättrafjärden och i v. af Tunaviken.
Ö., som är afsöndradt från egendomen Biskopstuna
(se Tuna 9), började 1904 bebyggas med villor
(1922 voro omkr. 250 tomter med 148 har areal
utlagda) och har förbindelse med Stockholm dels
genom en 18 km. lång järnvägslinje till Roslags-
Näsby station vid järnvägen Stockholm-Rimbo-
Gimo, dels genom reguljär ångbåtstrafik. E. A-t.

Österslöf, socken i Kristianstads län, Villands
härad. 4,566 har. 1,198 inv. (1921). Ö. utgör
ett (t. o. m. 1921 till egaren af Karsholm patronelit)
pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt.

Östersund, uppstad i Jämtland, i en bördig trakt
längs östra stranden af Storsjön (se fig. 2 o. 3),
Jämtlands läns enda stad, säte för landshöfdingen
öfver detta län och chefen för 6:e arméfördelningen.
Stadsområdet har en areal af 3,420 har.
Invånarantalet, som 1806 var 180, hade 1830 stigit
till endast 413, men 1870 till 1,717 och 1890
till 5,333. 31 dec. 1920 var det 13,535. Fr. o. m.
1918 äro med Ö. inkorporerade municipalsamhället
Odenslund och 3 byar inom Brunflo socken.
Taxeringsvärdet uppgick 1920 till 30,801,100 kr.,
hvaraf för jordbruksfastighet 1,688,000 kr. De
bokförda tillgångarna uppgingo s. å. till 2,927,451
kr., skulderna till 2,097,698 kr. För kommunala
behof uttaxerades samtidigt 8 kr. på hvarje bevillningskrona.
Staden, som har sin största utsträckning i n. och s., genomskäres af breda, raka

illustration placeholder
Fig. 1. Östersunds vapen.


gator, hvilka äro dränerade och makadamiserade,
och är medelst en bro af järn, Oskarsbron, förenad
med Frösön. Tvärbanan genom Jämtland (fullb.
1882) är framdragen v. om staden på en
utfyllning i Storsjön, hvilket nödvändiggjort flera
vägöfvergångar till tryggandet af förbindelserna
mellan staden och sjön.
Den stora järnvägsstationen ligger i södra
stadsdelen; en mindre station, den västra, är
belägen mellan Stortorget och hamnen.
1912 fullbordades järnvägen från Ö. till
Strömsund. Af järnvägen Ö.–Sveg är
nu för trafik öppnad
bandelen Ö.–Åsarna.
Bland märkliga byggnader förtjäna att nämnas länsresidenset, det
storartade rådhuset (fig. 4; invigdt 1912; se därom
Wallberg, F. B.), Jämtlands fältjägarregementes
och Norrlands artilleriregementes kaserner (äfven
Norrlands ingenjörkår skall förläggas till Ö.) samt
telegraf- och posthuset. Kyrkan, af trä, invigdes
1 jan. 1846. I stadens badhuspark aftäcktes 2 okt.
1921 en (af O. Ahlberg mod.) statygrupp, "Far
och son". Stadens vattenledning blef färdig 1893.
1915 funnos i Ö. 157 mantals- och skattskrifna handelsidkande, hvaraf 10 aktiebolag och 5 registrerade föreningar, med tills. 264 pers. manlig och
135 pers. kvinnlig betjäning samt 887,385 kr. inkomst af handelsrörelse. S. å. funnos 95 manliga
och 14 kvinnliga handtverksidkare med 181 pers.
manlig och 39 pers. kvinnlig betjäning samt 144,735
kr. bevillningstaxerad inkomst af
handtverksdriften. Staden har tullkammare, hvarest i tull-,
nederlags- och transitupplagsafgifter 1919 erlades
137,514 kr. Industrien omfattade s. å.26 arbetsställen med 623 arb., 6,389,828 kr. salutillverkningsvärde och 273,505 kr. bevilln.-tax. inkomst. Bland
industriföretagen märkas a.-b. Svenska maskinverkens samt Säfströms mek. verkstäder, 7 snickerifabriker, bland dem a.-b. Erik Paulsons
möbelverkstäder, 4 boktryckerier, 1 kemisk-teknisk fabrik, 2 mineralvattenfabriker, elektricitetsverk, gasverk samt staden tillhörigt vattenledningsverk. I staden finnas Jämtlands folkbank, Jämtlands läns
sparbank och Jämtlandsbanken samt afdelningskontor af Riksbanken, Svenska handelsbanken, Upplands enskilda bank, Sundsvalls enskilda bank och
Svenska landtmännens bank. I Ö. finnas fullständigt
högre allmänt läroverk, elementarläroverk för flickor, småskoleseminarium med flera undervisningsanstalter i öfrigt. I Ö. finns hospital (med plats
för 560 patienter). Bland kulturella institutioner märkas vidare Jämtlands läns konstförenings museum, Jämtlands bibliotek (se d. o. Suppl.), Fornminnesföreningen och föreningen Jämtslöjd, hvilken
sistn. har anlagt fornvallen Jamtli (ett jämtländskt
"Skansen") strax n. om staden midt emot Frösön,
med ett 30-tal gamla byggnader uppförda. Från
tryckerier i staden utges de dagliga tidningarna
"Jämtlands-Posten", "Jämtlands tidning" och
"Östersunds-Posten". I ecklesiastikt hänseende är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free