- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
273-274

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östersjöprovinserna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Borgvattnets och Frösö socknar. Det är indeladt i
6 bevakningstrakter och omfattar 17,894 har allmänna
skogar (1920), hvaraf 25 kronoparker med en areal
af 11,826 har. S-r.

Östersysslets domsaga, i Värmlands län, omfattar
2 tingslag, Färnebo härad samt Ölme, Visnums
och Väse härads tingslag. 3,340 kvkm.
38,664 inv. (1921).

Östertälje, socken i Stockholms län, Öknebo
härad. 2,530 har. 1,025 inv. (1921). Bildar
jämte Västertälje Södertälje landsförsamling
(se d. o.).

Österunda, socken i Västmanlands län, Torstuna
härad. 5,516 har. 654 inv. (1921). Annex
till Nysätra, Uppsala stift, Lagunda kontrakt.

Östervallskog, socken i Värmlands län, Nordmarks
härad. 14,907 har. 1,107 inv. (1921).
Annex till Töcksmark, Karlstads stift, Nordmarks
kontrakt. Se Folkdräkt, pl. II.

Östervåla, socken i Västmanlands län, Våla
härad. 25,334 har. 3,609 inv. (1921). Ö. utgör ett
pastorat i Uppsala stift, Fjärdhundra norra kontrakt.
Inom socknen finnes en gammal ödekyrka,
Aspenäs (se d. o.).

Österväg, ett ord, som träffas på en svensk runsten
i samma bet. som Österland (se d. o.),
torde i äldre tid ha varit svenskt språkbruk, som
inverkat på isländskan och norskan (se Austrvegr),
men redan i medeltidssvenskan är ordet
ur bruk liksom västerväg, hvilket också träffas
i runskrift (jfr Noregr). N. H.

Österåker. 1. Socken i Stockholms län, Åkers
skeppslag. 14,322 har. 2,823 inv. (1921). Ö.
utgör ett pastorat i Uppsala stift, Roslags östra
kontrakt. – 2. Socken i Södermanlands län,
Oppunda härad. 6,575 har. 1,532 inv. (1921).
Ö. utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Oppunda
västra kontrakt. T. o. m. 1921 utgjorde Ö. ett
till egaren af Forsby säteri patronellt pastorat.
Inom socknen brukades förr en (genom k. resol.
25 okt. 1793 fastställd) folkdräkt. Denna öfverensstämmer
med Vingåkersdräkten (se första fig. å
pl. II till art. Folkdräkt), endast med den
skillnaden, att Österåkersdräktens kvinnliga hufvudbonad
består af en låg mössa i barettform och ett
däröfver draget, synnerligen klädsamt huckle af
hvit tyll, vinglikt utdraget åt bägge sidorna.

Österåker, kronopark i Stockholms revir, Österåkers
socken, Stockholms län, har enligt k. br.
4 maj 1900 bildats genom inköp från Smedby
a.-b. af vissa lotter af hemmanen Åby, Solberga,
Singö, Öfversätra, Invik, Oppsätra, Skeppsbol,
Harmorby, Ytterby och Knutsarby. Areal 1,754
har (1915). S-r.

Österå kraftverk, i Rogsån (ett tillflöde till
Faluån i Svärdsjövattendraget) omkr. 6 km. n. om
Falun. Fallhöjden utgör 13 m., den installerade
maskineffekten 250 kw. för elektrisk drift och den
årliga energiproduktionen omkr. 500,000 kw.-timmar.
Verket, som idkar allmän kraftdistribution,
tillhör K. J. Hellbergs stärbhus. C. K.

Österån. Se Nissan.

Österås, kronopark i Kinda revir samt Ingatorps
och Svinhults socknar, Östergötlands län, har bildats
genom inköp till staten af ett antal fastigheter,
nämligen enligt k. br. 8 dec. 1899 hemmanen
Lid, Österås, Södra Bråta och Hörsås;
enl. k. br. 31 dec. 1901 delar af hemmanet Norra
Bråta; enl. k. br. 17 april 1903 hemmanet Högeberg
n:r 2 och enl. k. br. 25 maj 1905 hemmanet
Högeberg n:r 1. Till kronoparken har därjämte
lagts förra militiebostället Stora Gluggebo. Areal
3,377 har (1915). S-r.

Österåsen, lungsotssanatorium. Se Jubileumsfondssanatorier.

Österåsforsarna, gemensam benämning för en
serie forsar och fall i Indalsälfven, hvilka till största
delen förvärfvats af kronan 1917 genom köpeaftal.
De äro belägna i Jämtlands län, nära gränsen mot
Medelpad, mellan byarna Österåsen på högra och
Utanede på vänstra stranden samt omfatta de närmast
Indalsälfvens utlopp belägna större fallen. Hit
höra, räknadt från utloppet, Strupen, Fågelforsen,
Bångforsen, Kittelforsen och Kvarnforsen. Sammanlagda
fallhöjden utgör omkr. 23 m.; 9 månaders
vattenmängden utgör under normala år 139
sek.-kbm., under exceptionella torrår 91 sek.-kbm.
Efter reglering beräknas normala afrinningen bli
omkr. 250 sek.-kbm. Fmn.

Österö, en af Färöarna (se d. o. och fig. 1).

Östeuropeisk tid. Se Tid, sp. 1266.

Östfaler. Se Sachsare.

Östfinmarken, fjällplatå. Se Norge, sp. 1376.

Öst-Flandern. Se Flandern, sp. 539.

Öst-Florida. Se Florida, sp. 629.

Östfold fylke, fr. o. m. 1919 namn på norska
amtet Smaalenene (se d. o.). K. G. G.

Östfranker. Se Franker.

Östfrankiska. Se Fornhögtyska, Frankiska
och Tyska språket, sp. 597.

Östfrisiska. Se Frisiska språket, sp.
1460.

Östgaard [-går], Nicolai Ramm, norsk
författare, f. 21 april 1812 i Trondhjem, d. 1873,
blef student 1831 och juris kandidat 1840, tjänstgjorde
någon tid i ett statsdepartement, sedan
1845 som fuldmægtig i revisionsdepartementet, och
var 1859-72 fogde i Söndre Österdalen, Ö. skildrade
förträffligt natur och folklif i Norge, i synnerhet
i En fjeldbygd (1852; 5:e uppl. 1883),
hvilken fick en vidsträckt läsekrets, samt i Fra
skov og fjeld (1858). Han tillhörde en tid bestyrelsen
för norska teatern och skref för denna flera
stycken. E. H.*

Öst-Galizien. Se Galizien, sp. 601.

Östgermaner. Se Germaner, sp. 1037.

Östgermanska språk. Se Nordiska språk,
sp. 1319.

Östgoter (lat. ostro’gothi l. ostrogothæ), en afdelning
af goterna (se d. o.). Sedan Dacien
(östra Ungern, Siebenbürgen och Rumänien) inrymts
åt goterna, lyckades östgoterna småningom
underkufva en mängd germanska, slaviska och
finska folk n. om Donau, så att de under Ermanarik
(se d. o.), af amalernas konungasläkt
(efter år 350), slutligen skola ha härskat ända upp
mot Östersjön. Ermanariks stora, mem löst hopfogade
välde störtade emellertid tillsammans vid
hunnernas (se d. o.) anstormande 375, och östgoterna
blefvo själfva lydfolk under dessa, än med,
än utan egna konungar. Efter hunnerkonungen
Attilas tåg till Gallien, vid hvilket östgoterna
måste medverka, lösgjorde de sig emellertid från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free