- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
277-278

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östgrönländska strömmen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppvisa -. har tidningen blifvit ett af landets mest
anlitada annonsorgan.

Tidningen, som till 1888 trycktes på K. F. Kid-
derstads tryckeri, öfvertogs s. å. af det af hans
arfvingar bildade "A.-b. Östgöta Correspondentens
toktryckeri". Bolaget, som har ett aktiekapital af
500,000 kr., eger äfven’ civilboktryckeri och bok-
binderi och sysselsätter ett 60-tal arbetare. 1885
-1917 utgafs äfven en veckoupplaga, "Östergöt-
lands veckoblad" ("Östgöta posten").

Östgöta fotfolk, Östgöta infanterirege-
mente. Se Första lifgrenadjärrege-
m e n t e t.

Östgöta kavalleriregemente uppsattes genom
rustning i Östergötland och (med 83 nummer) i
Kalmar län samt fick sitt indelningsverk stadfäst
1687 och något ändradt 1717. Regementet för-
ändrades 1791 till infanteri och kallas nu Andra
lifgrenadjärregementet (se d. o.). Se
W. Stenhammar, "Östgöta kavalleriregemente i
Karl XILs krig" (1918).

Östgötalagen. Se Landskapslagar, sp.
1018-20. En modern edition af östgötalagen, af
0. S. Freudenthal, utkom 1895 (i "Skrifter utg.
af _Sv. litt. sällsk. i Finland", bd 29).

Östgötamila. Se Kol ni n g, sp. 571-572.

Östgötaslätten. Se Östergötland, sp. 209
o. 211.

Östgöta trängkår, sedan dec. 1904 benämning
på förutvarande Andra Göta trängkår (se
d. o.).

Östgöten, Östergötlands aftonblad, daglig
kvällstidning, som utges i Linköping. Efter det att några
profnummer utsändts hösten 1872, utkom den fr.
o. m. nyåret 1873 regelbundet med två nummer
i veckan, från 1890 med tre, från 1894 med fyra
och från 1900 med sex. Tidningens grundläggare
var Gustaf Isidor Kjellberg (f. 1841,
d. 1895), hvars personliga skrifsätt och radikala
åskådning gjorde tidningen lifligt uppmärksammad
och efter hand skaffade den betydande spridning.
Efter hans död redigerades tidningen af hans son
Hugo Emil Kjellberg (f. 1875) till febr.
1902 och sedan sept. 1905-febr. 1910. Han
efterträddes af John Hanzén (f. 1873), under
hvars ledning tidningen befäst sin ställning som
organ för den liberala uppfattningen inom länet
och mycket ökat sin läsekrets, samtidigt som dess
tekniska utrustning moderniserats och förbättrats.
Tidningen eges af aktiebolaget Östgöten (bildadt
1901, med ett aktiekapital af 100,000 kr.), som
jämväl drifver civilboktryckeri och
förlagsverksamhet. Tidningens prenumerationspris är 1922 16 kr.,
upplagan omkr. 12,000 ex.

Östhammar, sjöstad i nordöstra Uppland, norra
delen af Stockholms län (Roslagen), täckt och
sundt belägen på västra stranden af
Östhammarsfjärden, som i s. ö. utmynnar i Galtfjärden, en
vik af Ålands haf. Stadens område utgör 104,3
har. Invånarnas antal uppgick 1920 till 931.
Fastighetstaxeringsvärdet utgjorde s. å. 2,085,700
kr. Stadens tillgångar voro s. å. bokförda till
559,125,18 kr., skulderna till 301,267,85 kr. För
kommunala och ecklesiastika behof uttaxerades
sammanlagdt 7,80 kr. för 100 kr. inkomst.
Näringsgrenar äro handel, handtverk och litet industri
samt jordbruk. Fisket såsom egentlig näring har
upphört. 1922 funmos 22 handlande med 34
biträden, 44 handtverkare och industriidkare med
66 arbetare. Hamnen är rätt mycket uppgrundad
och angöres hufvudsakligen af de 3 ångfartyg, som
upprätthålla förbindelsen medden omkringliggande
vidsträckta skärgården
samt Stockholm och
Gäfle. 1920 uppgafs
sjötrafiken till 128 fartyg om tills. 29,260
ton. Hamnafgifterna
gingo till 2,090 kr.
7 öre. Staden är mest
bebyggd med trähus.

illustration placeholder
Fig. 1. Östhammars vapen.


Af stenhus märkas kyrkan (från 1675),
Upplands enskilda banks hus (fig. 3), länslasarettet,
vattentornet och epidemisjukhuset. Staden är numera
till en del försedd med vatten- och kloakledning samt

illustration placeholder
Fig. 2. Situationsplan af Östhammar.

1. Kyrka. –

2. Rådhus. –

3. Postkontor. –

4. Telegrafstation. –

5. Länslasarett. –

6. Folkskola. –

7. Kallbadhus. –

8. Varmbadhus. –

9. Societetshus. –

10. Sjukgymnastik. –

11. Musikpaviljong. –

12. Tennisplan. –

13. Stadshotell. –

14. Utsiktstorn. –

15. Torg. –

16. Stadspark.


med elektrisk belysning. Sedan 1882 finnes en badanstalt
(fig. 5), som brukar besökas af omkr. 300 bad-
och sommargäster årligen. Tidningarna "Östhammars tidning"
och "Tierps-posten" utkomma i staden 2 ggr i veckan hvardera.
I kyrkligt afseende är
staden annex till Börstil. Staden hade förr gemen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free