Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adenoropium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de fust, hans längsta dikt, på omkr. 20,000 verser),
som på sin tid voro mycket populära.
R-n B.
Adenoropium, bot. Se Iatropha.
Adephaga, zool. Se Sandjägarfamiljen.
*Adeps. – A. benzoatus. Se Ister.
Ad hæc Forbesius nihil, lat. Se Forbes 1,
sp. 829.
Adhémar af Chabannes [-Jaba’nn], fransk
medeltida historieskrifvare, f. omkr. 988 i byn
Chabannes i dep. Haute-Vienne, uppfostrades i
klostret S:t Martial i Limoges, blef munk och
afled omkr. 1030, sannolikt i Jerusalem på en
pilgrimsfärd. A:s förnämsta krönikearbete är
Chronicon aquitanicum et francicum, äfven kalladt
Historia francorum, som i tre böcker skildrar
frankiska historien från äldsta tider fram till år
1028. Tredje boken, behandlande tiden
814-1028, har själfständigt värde (den är tryckt i
"Monumenta Germaniæ historica, scriptores", bd
IV). Jfr F. Arbellot, "Étude historique et
littéraire sur Adémar de Chabannes" (1873).
V. S-g.
Ad hoc (negotium), lat., "till denna
(uppgift)", t. ex. minister ad hoc, minister med
detta bestämda uppdrag; för tillfället.
Adi Abbas. Se Addis Abeba. Suppl.
Adierna, G. B. Se Hodierna.
Adi-Granth, sikhernas heliga skrift. Se
Govind Singh och Sikher.
Adi Grat, handelsplats i Abessinien, landskapet
Agame, prov. Tigre, ö. om Adua. Omkr. 8,000
inv. A. belägrades af engelsmännen 1868 under
det abessiniska fälttåget.
Adimonia tanaceti, zool. Se
Renfanebaggen.
*Adipocire. Om en ny åsikt ang. dess uppkomst
se Fettvax.
Adis Harrar. Se Hárar.
Aditi, ind. myt. Se Laksmi.
Adi-Ugri, missionsstation. Se Mission, sp. 675.
*Adjunkt. Titeln adjunkt på lärare vid
universiteten är afskaffad och ersatt med professor.
I Danmark är adjunkt titel på ord. lärare eller
lärarinna vid såväl stats- som privatskolor. Adjunkt
i högre lönegrad bär titel overlærer. Detta
ord bör således ej, som ofta sker, öfversättas med
lektor.
*Adler, Fr., dog 15 sept. 1908 i Berlin.
*Adler, B. V., dog 12 jan. 1910.
Adler. 1. Viktor A., österrikisk
socialdemokratisk politiker af judisk börd, f. 24 juni 1852
i Prag, d. 12 nov. 1918 i Wien, studerade
medicin i Wien och företog efter vunnen doktorsgrad
och en tids praktik 1884 en resa till Tyskland,
Schweiz och England för studium af
fabriksinspektionen i dessa länder. 1885 inträdde han i
Österrikes då af inre strider upprifna och politiskt
fullständigt maktlösa socialdemokratiska parti. Han blef
dess kloke och skicklige organisatör, uppsatte först
(1886) den socialistiska veckotidskriften
"Gleichheit" och, sedan denna förbjudits att utkomma,
den dagliga tidningen "Arbeiterzeitung", hvars
egare och hufvudredaktör han var till sin död.
A. var en kort tid medlem af Nedre Österrikes
landtdag och tillhörde sedan 1907 österrikiska
riksrådet, där han var den socialdemokratiska
gruppens ledare. Som den österrikiska
arbetarrörelsens ledare förstod han att afvärja
dumdristiga äfventyr och vann småningom åt partiet
allt större politiskt inflytande. Hans ärliga
öfvertygelse och sarkastiska humor gjorde honom till en
verkningsfull folktalare, och de österrikiska
byråkratministärerna underkastades i hans
"Arbeiterzeitung" en skoningslös, ofta öfverdrifven kritik.
A. trädde under Världskrigets senare skede i
samverkan med regeringen för att främja dess försök
att få fredsunderhandlingar till stånd, och i detta
syfte deltog han maj 1917 i de internationella
socialistiska öfverläggningarna i Stockholm. Vid
den österrikiska monarkiens störtande blef A. 1
nov. 1918 som utrikesminister ledamot af den
nybildade provisoriska regeringen, men hans hälsa
bröts fullständigt af öfveransträngning, och han
afled redan 10 dagar därefter. A. utgaf förutom
en öfversikt i "Conrads jahrbücher" öfver
fabriksinspektionen i England och Schweiz en mängd
politiska broschyrer.
2. Friedrich A., den föregåendes son,
socialdemokratisk politiker, f. 9 juli 1879 i Wien,
studerade fysik och var många år bosatt i Zürich.
Återkommen till Wien 1911, tog han
anställning i det socialdemokratiska partisekretariatet,
men företrädde i partiet en mot ledningen skarpt
oppositionell vänsterriktning, öfvertog vid
Världskrigets utbrott efter den till krigstjänst inkallade
O. Bauer ledningen af månadsskriften "Kampf"
och förfäktade i denna ungefär samma åsikter om
arbetarnas ställning till kriget som Liebknecht och
Haase i Tyskland. Då ministerpresidenten Stürgkh
envist vägrade att låta folkrepresentationen
sammanträda och hösten 1916 förbjöd hållandet af
en radikal kongress i Wien, nedsköt A. 21 okt.
s. å. på en restaurang Stürgkh som en protest
mot dennes hårdhändta inrikespolitiska
tvångssystem. A. dömdes till döden, men benådades och
blef efter en tid frigifven, deltog i monarkiens
störtande i nov. 1918 och har under de senaste åren
spelat en rätt framträdande roll inom den
österrikiska socialdemokratien, genomdref dess utträde ur
Andra internationalen och blef sekreterare i den
febr. 1921 bildade "Internationella
arbetarassociationen" ("2 1/2-Internationalen").
1-2. V. S-g.
Adler, Agnes Charlotta Dagmar, född
Hansen, dansk pianist, f. 1865 i Köpenhamn,
elev af Neupert och af E. Helsted vid
konservatoriet, har konserterat sedan 1882 och med sitt
säkra, klara och genommusikaliska spel gjort stora
tjänster i synnerhet åt kammarmusiken. I denna
egenskap har hon flera gånger uppträdt i
Stockholm, f. g. 1897 vid Nordiska musikfesten, senast
1921. Hon blef 1892 gift med grosshandlaren
Sigfrid Adler (d. 1910) och är sedan 1900
lärarinna vid konservatoriet i Köpenhamn.
E. F-t.
Adlerberg, svensk adlig ätt, härstammande från
ärkebiskop Olof Svebilius, hvars söner 1684
adlades med namnet A. (om ättens ryska gren
se art. Adlerberg i hufvudarbetet). Karl
Gustaf A., friherre, sonsons sonson till Olof
Svebilius, diplomat, f. 1 jan. 1763 i Stockholm,
d. 22 juni 1814 på Mariannelund. Han blef 1772
fänrik och 1778 löjtnant vid Jämtlands
regemente, ingick 1781 på diplomatbanan, blef 1784
kommissionssekreterare i Konstantinopel, förestod
flera år som t. f. chargé d’affaires beskickningen
där, från 1792 med fullmakt som "co-minister",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
