Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ados-apparat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringen. A. öfvertog 1918 i stället ledningen af
inrikesdepartementet och valdes dec. s. å. till
förbundsrådets president för 1919. På denna post
inlade han stora förtjänster om tryggandet af
Schweiz’ permanenta neutralitet äfven i händelse
af dess inträde i Nationernas förbund och
förhandlade personligen i Paris därom samt om
upphörande af de savojiska gränsområdenas
neutralisering. Vid Nationernas förbunds andra
delegeradeförsamling i Genève 1921 utsågs han till dess
hederspresident.
V. S-g.
Ados-apparat, tekn., automatisk apparat för
kontinuerlig bestämning af kolsyrehalten i
rökgaser, i och för kontroll af eldningens (se d. o.)
riktiga skötsel. En annan, mycket sinnrik apparat,
kallad "Mono", för samma ändamål, och som
kan användas äfven för automatisk bestämning af
andra beståndsdelar i gasblandningar, har
konstruerats af den svenske öfveringenjören Olof
Rodhe.
K. A. V-g.
Adoxaceæ, bot., örtfamilj af ser. Rubiales. Se
Adoxa.
Adrana, lat., namn på en flod i chatternas land,
möjligen Eder.
*Adrenalin, fysiol.-kem., med., den väsentligen
verksamma substansen i binjurarna (se Bi-njure),
har genom senare årens forskningar blifvit väl
kändt. Dess formel är C9H13NO3 eller, närmare
bestämdt, (OH)2C6H3 . CH(OH)CH2 . NH . CH3,
d. v. s. dioxifenyl-etanol-metylamin. Sannolikt
uppstår adrenalinet genom omvandling af
aminosyran tyrosin (se d. o.) i ägghvita; dess kemiska
modersubstans är ytterst pyrokatekin (se d. o.)
eller ortodioxibensol. Adrenalinet har af v. Fürth
och japanen Takamine (1900-01) på syntetisk
väg framställts i rent tillstånd såsom ett
kristalliniskt ämne. Märgsubstansen i människans binjure
torde innehålla 4-5 mg. adrenalin, som ständigt
produceras och afges till det venösa blodet i mängd
af omkr. 0,2 gr. på dygnet; i blodet förstöres det
raskt, och dess koncentration i detta är alltid
mycket liten. Adrenalinet har egenskapen att reta de
sympatiska nervernas periferiska ändapparater i
organen och framkalla däraf beroende verkningar.
Bland dessa märkas främst sammandragningen af
blodkärlen, både artärer, kapillärer och vener.
Insprutas adrenalin i blodet, är den allmänna
kärlsammandragningen med åtföljande stark
blodtryckstegring helt kortvarig (1-2 minuter); anbringas
medlet lokalt, räcker blodkärlens sammandragning
på det behandlade stället betydligt längre.
Lungkärlen kontrahera sig ej. Genom stark stegring af
blodtrycket kan pulsen af adrenalin tillfälligt
förlångsammas (vagusretning); i öfrigt påskyndas
pulsen genom retning af hjärtats påskyndande nerv
(acce’lerans), som tillhör det sympatiska systemet.
Organ med glatt muskulatur påverkas i olika
riktningar, beroende på, om sympatiens i dem verkar
som retande eller hämmande nerv. Pupillen vidgas
(verkan af den pupillutvidgande muskeln i ögat),
och lifmodern sammandrar sig, medan mage, tarm
och urinblåsa i stället slappna, likaså musklerna
i luftrörens (bronkernas) väggar uti lungorna.
Afsöndringen af tårar och saliv ökas, af galla,
pankreassaft och urin däremot minskas. Alla
dessa verkningar framträda väsentligen efter
insprutning af adrenalin i blodet; men därvid äro
äfven mycket små mängder (några hundradels eller
tusendels mg.) verksamma. Insprutas ämnet under
huden, blir effekten i hög grad försvagad, och
nedsväljes det, märkes nästan ingen allmän verkan
alls. Adrenalinet har fått en omfattande terapeutisk
användning: för att hindra blödningar såväl vid
operationer som af andra orsaker (blödningar från
näsa, mun och svalg, blåsa, lifmoder m. m.); vid
blödarsjuka (hemofili); vid hjärtsvaghet och kollaps
(höggradig nedsättning af de viktigaste
lifsförrättningarna); vid astma, som beror på
luftrörskramp o. s. v. Numera används i praktiken
mest syntetiskt framställdt adrenalin, vanligen
kalladt suprarenin, i form af saltet
suprareninum hydrokloricum i lösning l : 1000, som ofta
ytterligare spädes efter omständigheterna.
Intravenöst insprutas 1/2-1 kbcm. (1/2-1 mg. substans),
subkutant 1 kbcm. eller mer. Till intagning ges
5-30 droppar.
C. G. S.
*Adressat. Se äfven Försändelse.
*Adressbyrå. De 1883 i Stockholm inrättade 4
adresskontoren för arbeterskor och arbetsgifvare
nedlades 1911.
Adriano (Colonna), ung ädling, roll (för
sångerska, sopran), i operan "Rienzi" af R.
Wagner (se denne, sp. 302, och Rienzi).
*Adrianopel tillhör sedan 1919 Grekland. Efter
rysk-turkiska kriget 1877-78 hade A:s
befästningar visserligen förstärkts, men då 1912 Första
Balkankriget utbröt, voro de dock omoderna i likhet
med bestyckningen, hvilken dessutom var i saknad
af allt pansarskydd. 22 okt. 1912 började staden,
som försvarades af Schukri pascha med omkr.
45,000 man, inneslutas af 2:a bulgariska armén,
som i slutet af månaden förstärktes af serbiska
trupper och i mars 1913 ytterligare förstärktes,
så att belägringshären slutligen uppgick till omkr.
100,000 man och omkr. 140 belägringspjäser
under general Ivanovs befäl. Efter långvarig
beskjutning och smärre ömsesidiga anfall igångsattes
24 mars 1913 ett allmänt anfall; framskjutna
ställningar intogos under den 25, och den 26 stormades
staden med sådan framgång, att Schukri pascha
vid 2-tiden måste uppge fästningen. I
preliminärfreden i London 30 maj 1913 afträdde Turkiet
bl. a. A., som tillföll Bulgarien. Under det s. å.
utbrutna Andra Balkankriget besatte turkarna 23 juli
A. utan nämnvärdt motstånd från bulgarerna, och
i freden 29 sept. afstods A. till Turkiet. Under
Världskriget bombarderades A. af engelska flygare
14 april 1916; efter dess slut tillföll det 1919
Grekland; detta bekräftades 1920 i den dock
aldrig ratificerade freden i Sèvres.
L. W:son M.
Adrian Zelinský, pseudonym. Se Sabina, K.
Adrienne. Se Andrienne.
Adrienne Lecouvreur [-iä’n lekovrör], skådespel
af Scribe och Legouvé, uppf. i Stockholm 1851
(se Lecouvreur).
Adshidarja, vik. Se Karabugas.
Adsum, lat., jag är tillstädes.
*Adulis, fornstad, låg på västkusten af Röda
hafvet i nuv. italienska kolonien Eritrea.
Fornlämningarna vid Zula (se d. o.) ha varit
föremål för italienska gräfningar, hvarvid funnits en
Ara solis adulitana, hus och kyrkor mest från den
"axumitiska" etiopstaten, som blomstrade ungefär
300 till 500 e. Kr. (jfr Axum). Litt. bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
