Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lifgardet till häst och 1902 vid Svea lifgarde samt
1896 hofpredikant. Samtidigt var han adjunkt
(sedan 1893) och lektor (sedan 1897) i kristendom
och svenska vid Nya elementarskolan samt rektor
vid den af hans hustru upprättade Afzelii
elementarskola för flickor. Som skolman och själasörjare
åtnjöt han mycket anseende. Hans biografi öfver
Erik Benzelius d. ä. (2 dlr, 1897-1902) är frukten
af omfattande forskningar.
*Aga må, jämlikt ändring 1920 i legostadgan,
ej mera användas mot tjänstehjon. Att föräldrar
aga barn ("tukta barnet") är däremot i 1920 års
lag om barn i äktenskap uttryckligen tillåtet (se
Vårdnad om barn, sp. 1290). Likaså
medger 1918 års fattigvårdslag fattigvårdsstyrelse att
använda aga för tillrättavisande af gossar under
15 år eller flickor under 12. I folkskola och i
realskola (dock ej i 6:e klassen) må äfvenledes
kroppslig aga förekomma som bestraffning; däremot ej
i högre folkskola, kommunal mellanskola,
fortsättningsskola eller gymnasium.
C. G. Bj.
*Agadir, hvars fullständiga namn är A.
ne-Irir ("uddens fästning"), vann öfvergående
ryktbarhet genom tyska regeringens åtgärd, 1 juli
1911, att ditsända kanonbåten "Panther" för att
markera Tysklands kraf på medbestämmanderätt
om Marokkos öde ("pantersprånget till A."). Se
om den därigenom skärpta tysk-franska konflikten
art. Marokko, sp. 1038 och å sp. 1039 anförd
litteratur, samt E. D. Morel, "Morocco in
diplomacy" (1912).
V. S-g.
AGA-ljus (efter begynnelsebokstäverna i
Aktiebolaget Gas-Accumulator), gemensam benämning på
de olika belysningssystem, hvilka grunda sig på
G. Daléns (se denne) uppfinningar, som gå ut på
att använda acetylen som belysningsmedel.
Acetylenen används här i den form, dissousgas (af fr.
acétylène-dissous), som kännetecknas däraf, att
gasen förvaras löst i aceton och komprimerad på
stålbehållare, fyllda med en porös massa, urspr.
en fransk uppfinning. På grund af acetonens stora
förmåga att lösa acetylen medför metoden den stora
fördelen, att på en dylik s. k. dissousgasbehållare
kan vid t. ex. 10 atm. tryck förvaras en
gaskvantitet, som motsvarar ung. 100 gånger
behållarens egen volym. Den porösa massans närvaro
är påkallad af acetylenens stora benägenhet att
vid kompression öfver 2 atm. våldsamt sönderfalla
i sina beståndsdelar kol och väte. En dylik
sönderdelning förhindras af den porösa massan, som
bildar ett nät af kapillära rör, i hvilka gasen
finfördelas. En explosion kan icke utbreda sig i
dylika rör, om väggarna bestå af ett tillräckligt
värmeafledande ämne.
A.-b. Gas-Accumulator bildades 1 juli 1904;
dess verksamhet omfattade den första tiden endast
belysningssystem med öppen låga och fast sken;
men redan s. å. utförde det den första
järnvägsvagnsbelysningen medelst dissousgas i Sverige (vid
Stockholm–Rimbo järnvägar) och fullgjordes den
första leveransen, till svenska Lotsverket genom
installering vid Gåsfetens fyr, utanför Ronneby,
af en dissousgasbelysning med öppen låga och fast
sken, den första fyr, där AGA-ljus kommit till
användning. Ung. samtidigt konstruerades och
utlades vid Trädgårdsgrundet, s. om Kalmar, den
första AGA-lysbojen. Problemet att med
dissousgas erhålla bestämda ljuskaraktärer var emellertid
ännu icke löst. Ljuskaraktärerna för de olika
fyrarna hade man till denna tid i allmänhet
åstadkommit genom att medelst roterande skärmar eller
persienner stundtals bortskymma ljuskällan.
Försöken att tillämpa liknande anordningar vid
dissousgasinstallationer misslyckades likväl på grund
af den ringa värmen från den lilla gaslågan. Vid
lösningen af detta problem utgick Dalén från den
principen, att själfva ljuskällan skulle periodvis
släckas för att efter en bestämd mörkperiod åter
tändas genom en evighetslåga. Härigenom skulle
man uppnå icke blott det önskade resultatet af
ett karakteristiskt intermittent ljus, utan ock en
besparing i gasförbrukningen. Redan hösten 1905
hade Dalén första modellen på en magnetisk
klippapparat färdig, och en sådan apterades till
gasbelysningen vid Gåsfetens fyr, som i sitt förändrade
skick trädde i verksamhet 1 april 1906. Nästan
samtidigt anbringades en klippapparat å
gaslysbojen vid Yttre Stengrund i Kalmar sund. Genom
den magnetiska klippapparaten och dess
efterföljare, dubbelklippen, m. m. kan regleringen
af ljus- och mörkperioder ske inom gränser,
som dittills varit ouppnåeliga (jfr Ventil 1,
sp. 1174 och fig. 4). Då fullt distinkta
ljuskaraktärer kunna erhållas, om lågan lyser blott 1/10 af
tiden för hvarje period, skulle därjämte, jämfördt
med kontinuerligt brinnande låga, teoretiskt
uppnås en gasbesparing af 90 proc. På grund af
evighetslågans tillkomst uppgår besparingen
visserligen ej till fullt detta värde, men är dock
högst betydande. De nya installationerna för
fyrbelysning hade den egenskapen gemensam med
samtliga tidigare installationer att, såvida ej
särskild bevakning förefanns, fyren måste hållas tänd
natt och dag. 1907 hade Dalén färdigkonstruerat
solventilen, som automatiskt afstänger gastilloppet
till hufvudlågan vid dagsljusets inträdande och
åter öppnar det, så snart mörkret faller på
(jfr Ventil 1, sp. 1172–73 och fig. 2 o. 3).
Solventilen (med hvilken Furuholmens fyr först
utrustades, 28 juni 1907) möjliggör icke blott
indragning af bevakningspersonal, utan ock
ytterligare gasbesparing om 35 à 40 proc. AGA-ljuset
har sedan denna tid vunnit insteg inom
fyrväsendet i nära nog alla länder, och det segrade bl. a.
i täflan med alla kända fyrsystem, då
Panamakanalens fyrbelysning 1912 skulle ordnas.
Så länge AGA-ljuset omfattade endast
belysningssystem med öppen låga, var
verksamhetsområdet begränsadt till installationer med
jämförelsevis liten ljusstyrka. 1909 uppfann Dalén den s. k.
Dalénblandaren, medelst hvilken åstadkommes en
blandning af acetylen och luft, användbar för
glödnätsbelysning. Detta Dalén-ljus har
medfört ökad ekonomi och möjliggjort AGA-systemets
apterande äfven vid mycket stora fyrar.
Bevakningen af fyrar med glödnätsbelysning inskränkes
till ett minimum genom installation af den s. k.
glödnätsutväxlaren (i praktisk drift först vid
Skoghalls fyr 1917), som automatiskt utbyter söndrigt
glödnät mot nytt. En ytterligare förbättring på
de större fyrarnas område har kunnat genomföras
genom AGA-ljuset. Det för dessa använda
roterande linssystemet har tidigare måst hållas i gång
genom särskilda urverk. Vid AGA-installationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
