- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
77-78

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aftalsbrott ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åstadkommes rotationen medelst en enkel
utväxling från Dalénblandaren. Den för urverkets
uppdragning erforderliga bevakningspersonalen
bortfaller sålunda vid AGA-installationerna. Sin kanske
allra största betydelse för sjöfarten torde
AGA-ljuset ha fått genom att användas för lysbojar.
På grund af AGA-ljusets automatiska funktion och
stora driftsäkerhet har det blifvit möjligt att med
lysbojar markera farliga platser, där sådant med
tidigare belysningssystem varit omöjligt. På ett
flertal platser i världen äro utstationerade
AGA-bojar, hvilka ej tillses mer än en gång om året
och då endast för utbyte af dissousgasbehållare.
Jämväl för fyrskepp har AGA-ljuset kommit till
användning. Genom den af Dalén uppfunna s. k.
linspendeln hålles ljusknippet, oberoende af
fyrskeppets rörelser, alltid i horisontalt läge. För
lufttrafiken ha konstruerats luftfyrar med AGA-ljus
och finnas redan i England uppställda på den
viktiga flygrouten Paris-London. Vid järnvägarna
infördes AGA-ljuset urspr. för
järnvägsvagnsbelysning, hvilket användningssätt fick ökad
utbredning efter Dalénljusets tillkomst. Af ännu större
betydelse torde dock vara AGA-ljusets användning
för signaländamål å järnvägarna. Genom sin
bestämda karaktär är nämligen AGA-ljuset ytterst
lätt att särskilja från alla andra ljuskällor.
Strålkastare med AGA-ljus ha fått vidsträckt bruk inom
armé- och marinväsendet, i biograf apparater, för
belysning å automobiler, motorcyklar och
motorbåtar, tillfälliga arbetsplatser m. m. AGA-ljuset
har funnit användning inom flera andra områden,
men namnet kommer dock alltid att vara närmast
förknippadt med fyrbelysningen, som genom
AGA-ljusets framträdande kunnat förbättras och
förbilligas till stor fördel och ökad säkerhet för den
internationella samfärdseln.

’Agam, bot. Förhållandet är utförligare
beskrifvet i art. Apogami.

Agame, landskap i prov. Tigre, Abessinien.
Där ligger klostret Debra Damo, som är
tillgängligt blott på bergsstigar. Hufvudstad är
Adi Grat. Åkerbruk och fårafvel äro
hufvudnäringar och mycket gifvande.

E. A-t.

Agamemnon, manlig hufvudroll (baryton) i
operan "Ifigenia i Aulis" af Gluck (se denne och
Ifigeneia).

Aganoor, Vittoria, italiensk författarinna.
Se Italienska litteraturen, sp. 1099,

Agar, bot., med., detsamma som agar-agar.

Agaricaceæ, bot., detsamma som Agaricineæ.

*Agaricus. Se färgplansch till art.
Svampar, I. Figuren föreställer mycelsträngar af
honungssvampen (se d. o.).

*Agas, by i rumänska distriktet Bacau vid
Sereths biflod Trotus, 56 km. v. s. v. om Bacau.
Vid A. inryckte de tysk-österrikiska trupperna i
Rumänien under Världskriget 18 okt. 1916.

*Agassiz. - 2. A. A. dog 28 mars 1910
ombord på ett ångfartyg på hemresa från Medelhafvet.
Han var sedan 1902 led. af Vet. soc. i Uppsala.

*Agat, miner. Orsaken till agatens bandade
utseende söker man numera i en rytmisk utfällning af
färgande ämnen genom en diffusionsprocess i
agatmassan. Se R. E. Liesegang, "Geologische
diffusionen" (1913).

K. A. G.

Agatha, kvinnlig hufvudroll (känslofull tysk
flicka; sopran) i operan "Friskytten" (Der
freischütz
) af K. M. v. Weber (se denne, sp. 941).

Agathidium, zool. Se Letisimulation.

*Agathis, bot. Det harts, som erhålles af A.
Dammara
, kallas manilakopal.
Dammarhartsets moderväxt är icke Agathis, utan Shorea
Wiesneri
(se Shorea).

G. L-m.

*Agave. En bild af pulqueskörd lämnas i art.
Mexico, sp. 353. Se äfven Domingohampa
och Sisalhampa.

Agavoideæ, bot., underfamilj af fam.
Amaryllidaceæ, utmärkt af stam med sekundär
tjocklekstillväxt, rosettställda köttiga blad och blommor i
klase. De flesta hithörande släkten, af hvilka
Agave, Fourcroya och Polianthes äro de viktigaste,
äro amerikanska.

G. L-m.

Agda Persdotter, konung Erik XIV:s älskarinna.
Se Virginia, konung Erik XIV:s dotter.

*Agdenes (Agdenesbefästningarna). Jfr
Hysneset.

Agdenes, härad och socken i Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), n. v. om
Trondhjem. 167,42 kvkm. 1,320 inv. (1920).
Boskapsskötsel och fiske äro hufvudnäringar.

K. G. G.

Agder bispedömme är sedan 1 jan. 1919 namn
Kristiansands stift (se d. o.).

Agdluitsok, fjord på Grönlands västkust, som
från ung. 60° 30’ n. br. går mot n. n. ö.
och af det 1,592 m. höga fjället
Akuliarusersuak delas i två grenar. Vid mynningen ligger
orten Sydpröven och längre in Lichtenau. I A.
fångas haj och helgeflundra.

E. A-t.

Agelastica alni, zool. Se Löfbaggar.

Ageniaspis fuscicollis, zool. Se
Pteromalidæ.

Agentier, fys. o. kem. Se Agens.

*Ager. - Ager sabinus. Se Sabiner.

Agerholm, Edvard Popp, dansk
operasångare, f. 1866, tog statsvetenskaplig examen vid
universitetet och var därefter 1891-1914 anställd
vid k. teatern i Köpenhamn, där han utförde en stor
mängd tenorpartier, bl. a. Faust, Ottavio i "Don
Juan", Almaviva i "Barberaren i Sevilla",
Wilhelm Meister i "Mignon", Loge i "Rhenguldet"
och Rane i "Drot og marsk". Han blef 1909
bibliotekarie vid k. teatern.

E. F-t.

*Agesandros. L. Pollak fann 1905 vid Via
Labicana vid Rom högra armen (nu i Vatikanens
museum) af en antik kopia af Laokoon, genom
hvilken konstverkets oriktiga restaurering, som länge
varit känd och erkänd, bevisats. Den högra armen
är böjd i vinkel med handen vid nacken.

Aggesön, Svend. Se Aagesön, Sv. (äfven
i Suppl.).

Agglutininer, med., ämnen i blodserum från
immuniserade människor eller djur, som ha egenskapen
att sammanklumpa bakterier; vid starkare
spädning af serum är denna verkan i allmänhet specifik.
Se Bakteriologi, sp. 733, Precipitin,
sp. 136,och Serumdiagnostik, sp. 190.

G. Wrgn.

Agglutinoider (af grek. ei’dos, utseende), med.,
inaktiv form af agglutininer, som genom olika yttre
inflytelser, t. ex. upphettning eller längre
förvaring af serum, förlorat förmågan att agglutinera
bakterier, förlorat den "agglutinofora gruppen",
men likväl ega kvar den bakteriebindande verkan,
den "haptofora gruppen".

G. Wrgn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free