Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ajuruoca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
91
Ajuruoca-Akademiskt bildade kvinnors förening
92
ståndare och rakt embryo. Hit höra släktena
Ajuga, Teucrium och Rosmarinus. G. L-m.
Ajuruoca, Ayuruoca [e j oroade], stad i bra-
silianska staten Minas geraes, vid floden A. 188
km. n. om Eio de Janeiro. Tobak, kaffe och socker-
rör exporteras. 29,825 inv. (1912). E. A-t.
*Akaba eröfrades under Världskriget i juli 1917
från turkarna af araberna och tillhör sedan freden
i Sèvres 10 aug. 1920 konungariket Hedjas.
Akacius. Se A k ak i o s. Suppl.
*Akademi. Sp. 407: I Berlin stiftades 1911 på
tillskyndan af Vilhelm II Kaiser-Wilhelm-Gesell-
schaft zur förderung der wissenschaften med ända-
mål att inrätta och vidmakthålla vetenskapligt
själfständiga forskningsinstitut i naturvetenskaplig
riktning. Invalda ledamöter ha att erlägga 20,000
mark och dessutom en årsafgift af 1,000 mark. -
Die böhmische gesellschaft der wissenschaften i
Prag, urspr. tvåspråkigt, är sedan 1918 rent
tjechiskt, under namnet Král. ceská spolecnost
nauk. I Prag stiftades 1919 Masaryks arbetsaka-
demi (Masarykova akademie Práce), med uppgift
att tillgodogöra folkets psykiska och fysiska krafter
och tjecho-slovakiska republikens naturtillgångar
samt stärka det genom Världskriget skadade eko-
nomiska lifvet. - Om Royal institution of Great
Britain se d. o. Närmare om den nya British
academy se d. o. Suppl. - Sp. 408 och 409-410:
I Helsingfors bildades 1921 Svenska tekniska veten-
skapsakademien i Finland (se d. o. Suppl.), med
professor 0. Aschan som ordf. Eggelse därtill torde
ha hämtats af den 1919 i Stockholm stiftade svenska
Ingenjörsvetenskapsakademien (se d. o. Suppl.). -
Den 1900 stiftade mellanfolkliga sammanslutningen
Association internationale des académies styrdes af
en kommitté, hvari hvarje akad. utsåg en led. och
hade l röst. Hvart tredje år hölls ett samman-
träde i den stad, där den för treårsperioden presi-
derande akad. hade sitt säte (sista gången 1913 i
Petersburg). Vid Världskrigets utbrott, 1914, inne-
hades presidiet af vet. akad. i Berlin. Då anmälde
emellertid samtliga ententeländernas akademier sitt
utträde, och associationens betydelse som internatio-
nell vetenskaplig sammanslutning försvann, ehuru
den icke är formellt upplöst. I dess ställe bildades
på tillskyndan af ententemakterna vid en konferens
i Bruxelles i juli 1919 The international research
council (se d. o. Suppl.) för samarbete på det
naturvetenskapliga området, med säte i
Bruxelles och omfattande ententeländerna samt de
neutrala, men med uteslutning af centralmakterna
och sålunda innebärande en bojkottningsåtgärd mot
den tyska och österrikiska vetenskapen. I den nya
sammanslutningen ega de olika länderna att lämna
bidrag och utöfva rösträtt efter sin folkmängd,
enligt viss skala. Sverige och andra små länder
ha därför ringa betydelse där bredvid Brasilien
m. fl. i vetenskapligt hänseende föga utvecklade
länder. Ehuru med tvekan ha ändock de neutrala
länderna ingått i sammanslutningen. K. M:t be-
myndigade 1920 Vet. akad. att å Sveriges vägnar
ansluta sig till denna, hvilket akad. gjorde under
uttryckligt framhållande af önskvärdheten och nöd-
vändigheten af, att den nya vetenskapsassociatio-
nen blefve verkligt internationell inom en ej långt
aflägsen framtid. För samarbete vidare inom de
humanistiska vetenskaperna bildades 15-18
okt. 1919 i Paris, af delegerade från akademier
i Amerika, England, Belgien, Danmark, Grek-
land, Italien, Holland, Japan, Polen och Kyss-
land samt delegerade från Académie des inscrip-
tions et de belles-lettres och Académie des sciences
morales et politiques, Union académique inter-
nationale, med säte för sekretariatet i Bruxelles,
Ehuru ej representerade vid mötet, anslöto sig
officiellt Norge, Rumänien, Spanien och Tjecho-
Slovakien. Sverige anslöt sig icke. Då nämligen
de i Världskriget deltagande centralmakterna af
politiska skäl vägrades ingå i unionen, af slog Vitt.
hist. o. ant. akad. erbjudandet att låta sig repre-
senteras, förrän unionen blefve öppen för alla
nationer. E. F-t.
Akademikansler. Se Svenska akademien,
sp. 949-950, och Universitetskansler,
sp. 1132.
’Akademiska föreningen. Dess hus ombyggdes
1911 (se Lund, pl. I, fig. 6, och Lunds uni-
versitet, sp. 1428).
Akademiska församlingen. Se Universitet,
sp. 1123-24.
Akademiska kvarten kallas i universitetsspråket
den första kvarten af den timme, som en akademisk
lärare borde föreläsa, men som enligt sedvanerätt
förkortas till tre kvart, dels för att lämna åhörarna
tid att samlas och för att få de ofta trånga före-
läsningssalarna något utvädrade, dels ock möjligen
af andra skäl. Sedan har denna sed gått of ver
af ven till andra institutioner än universiteten. Ut-
trycket används slutligen skämtsamt om för sent
kommande, t. ex.: "Han skulle ha varit här kl. 7,
men har väl tagit akademiska kvarten". J-C.
Akademiska sjukhuset i U p p s a l a. Se U p p-
sala universitet, sp. 1243-45 och pl. II,
fig. 9.
Akademisk skytteförening, en 1861 i Köpen-
hamn stiftad förening med syfte att öfva studenter
i vapnens bruk, särskildt skytte. Föreningen växte
1914 till en styrka på 1,100 man, för hvilken det
finnes depå med fullständig fältutrustning, som
anskaffats med bistånd af försvarsdepartementet
mot föreningens förbindelse (1910) att vid mobili-
sering uppställa l kompani och l repetergevärs-
afdelning af icke värnpliktiga. 1908 upprättades
en cykelskyttsafdelning. Genom gåfvor har för-
eningen fått en lägerplats med baracker och 1917
en pansarbil, hvarefter en pansarvagnsafdelning
upprättats. Chef är en kapten, instruktion ges al
officerare. Sammanlagdt 6,000 studenter ha erhål-
lit mångsidig utbildning.
Akademiskt bildade kvinnors förening, stiftad
25 mars 1904, har till uppgift att arbeta för, att
åt akademiskt bildade kvinnor må tillerkännas rätt
till de förmåner, som de af dem aflagda
kompetensprofven enligt gällande lagar och författningar
tillförsäkra män med samma kompetens. Medlem
af föreningen eger hvarje svensk kvinna rätt att
bli, som inom någon fakultet vid universitet eller
högskola i Sverige aflagt annan än blott
förberedande examen. Hvarje akademiskt bildad svensk
kvinna må dock på styrelsens förslag eller på
förslag af minst 5 föreningsmedlemmar kunna af
föreningen till medlem inväljas. Inträdesafgiften är
1 kr.; årsafgiften 3 kr. Medlemsantalet 1921 var
270. Föreningens arbete har i främsta rummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
