Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albrici ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Albrici-Alcock
112
rike, vann seger vid Neufcháteau 23 aug. och ut-
kämpade häftiga strider om Maasöfvergångarna i
slutet af samma månad. Efter Marneslaget s. å. tog
A:s armé ställning i Champagne, men flyttades
på hösten till Flandern. I aug. 1916 fick A.
med utnämning till generalfältmarskalk befälet öfver
den högra armégruppen, från hafvet till trakten
af Somme. I febr. 1917 indrogs hans annégrupps-
befäl, och han fick ledningen af fronten i Lothrin-
gen och Elsass. A. förmäldes 1893 med ärkeherti-
ginnan Margareta (f. 1870, d. 1902). C. O. N.
Albrici [-Itji], V i n c e n z o, italiensk tonsät-
tare, f. 1631 i Kom, d. 1696 i Prag, var 1652-54
anförare för en italiensk orkester vid drottning
Kristinas hof i Stockholm, därefter hofkapellmästiare
i Dresden och från 1681 kyrkokapellmästare i Prag.
Af hans på sin tid mycket ansedda kompositioner
(kyrkliga sångverk, symfonier m. m.) finnas rätt
många bevarade i Uppsala universitetsbibliotek, i
Dresden, Wien och Darmstadt. E. F-t.
Albrunpasset [albro’-], it. Bocchetta d’Arlola,
alppass mellan Binns dalgång i schweiziska kanto-
nen Yalais och Domodossola, i Italien. 2,410
m. ö. h.
Albuefjord. Se Al b u en.
Albufe ira, stad i portugisiska prov. Algarve,
ungef. midt på sydkusten. 5,796 inv. (1910),
hvilka hufvudsakligen lefva af fiske.
Albunol [alvonjå’1], distriktsstad i spanska prov.
Granada. 7,749 inv. (1911). Den närliggande
hamnen N e g r a är utskeppningsplats för traktens
landtbruksprodukter. E. A-t.
Albury [å/lberi], stad i Nya Syd-Wales, Austra-
lien, på gränsen till Victoria och högra stranden
af Murray, som under regntiden är segelbar till
A. 8,816 inv. (1911). A. ligger midt i ett bördigt
jordbruksdistrikt, där det äfven finnes guld. Det
har betydande vin- och tobaksodling. E. A-t.
*Alby är numera municipalsamhälle (jämlikt k.
br. 2 dec. 1904) i Borgsjö socken, Yästernorrlands
län, vid statsbanan Stockholm-Ange, 11 km. från
Ange. 130 har. 1,583 inv. (1920). T ax.-värde å
bevillningsskyldig fastighet 4,571,200 kr., tax. in-
komst af kapital och arbete 3,902,520 kr. (1920).
Samhällets inkomster 7,757, utgifter 9,397, till-
gångar 15,535 och skulder 2,441 kr. (1917). A.
har sin betydelse genom de där förefintliga stora
industriella anläggningarna, karbidfabriken och klo-
ratfabriken, hvilka båda hämta sin elektriska kraft
från invid samhället belägna kraftstationer i Ljun-
gan (se d. o., sp. 872), om tills. 17,400 turbin-
hästkrafter. L. Wll.
A l by, herrgård i Botkyrka socken, Stockholms
län, omfattar 3 mtl, areal 489 har, hvaraf 141
har åker. Tax.-v. 306,000 kr. Egendomen, som
har en vacker hufvudbyggnad af sten, omgifven
af en betydande fruktträdgård, innehades under
1600-talet af släkterna von der Linde, Grundel
och Helmfeldt, från slutet af 1600-talet under
omkr. 100 år af släkten Gyllencreutz, från 1804
under ett tiotal år af kammarrådet N. Dufwa, som
omgestaltade manbyggningen till dess nuv. form.
Det eges nu af direktören L. M. Ericsson (se denne).
I sitt nuv. skick torde godset vara Sveriges mest
elektrifierade landtgård. Såväl fältbruket som all
inomhusdrift sker med elektrisk kraft; ej blott trösk-
ning, rensning och sortering af spannmål och mald,
utan äfven sådana saker som mjölkning och rykt-
ning ske elektriskt. O. S j n.
Alby, Lilla, municipalsamhälle. Se Lilla
Al by.
Alby u n i t e d carbide factories limi-
ted, karbidfabriks-a.-b. i Ödda, Hardanger, Norge,
stiftades 1907 med ett aktiekapital af 725,000
pd st., som 1913 ökades till 3,085,000 pd st.
vid öfvertagandet af Nitrogen products and carbide
co. lim. Bolaget var urspr. associeradt med The
cyanamide company i Sundsvall, hvilket sedermera,
efter 1913, stod under dess kontroll. Oddaverken
fingo sin kraft från Tyssefaldene. Efter Världs-
krigets utbrott kom bolaget i en vansklig ställning,
i det att en stor del af aktiekapitalet gick för-
lorad. 1922 trädde bolaget i likvidation. M. H.
A l by Sjön, i Botkyrka socken, Stockholms län, är
eg. en vik af Mälaren, med hvilken emellertid för-
bindelsen är så smal, att sjön får en själfständig
ställning. Dess areal är blott l kvkm., men den är
väl 25 m. djup. I ö. begränsas sjön af en vacker
förkastningsbrant, som fortsätter längs östra stran-
den af Tullingesjön (se d. o.). O. Sjn.
*Alböke, socken, tillhör numera Växjö stift.
Alca’cer do Sal, stad i portugisiska prov. Estre-
madura, 65 km. s. ö. om Lissabon, vid floden Sado
i en osund trakt. 7,212 inv. (1900). A. är romar-
nas Salacia. E. A-t.
Alca’ntara, ett starkt, sicilianskt dessertvin med
omkr. 18 proc. alkoholhalt.
Alcaudete [alkáòWte], stad i spanska prov.
Jaén, 40 km. s. v. om Jaén, i en bergig trakt,
som genomströmmas af tillflöden till Guadalquivir.
10,739 inv. (1911). E. A-t.
*Alcázar. En annan bild från A. meddelas i
art. Sevilla, fig. 2.
Alcazar, Baltasar del, spansk skald, f.
1530 i Sevilla, d. 1606, var väl bevandrad i den
klassiska poesien och hade Martialis till mönster.
A. debuterade 1569 med Sátira apologetica en
defensa del divino Duenas, som väckte uppseende
genom sin skärpa. A. var en mästare i redon-
dillan och coplan och en fin epigrammatiker.
Bland hans många arbeten må nämnas, förutom
åtskilliga "Epistolas" och smärre dikter, A los
cuartos sellados och El trueco. 1910 utkom "Poe-
sias de Baltasar del Alcazar", och f. ö. finnas
prof af A:s diktning i Espinosas "Flores de
poetas ilustres", i Sedanos "Parnaso espanol" och
i Rivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles",
bd 32 o. 42. Ad. H-n.
Alcedenidæ, A l c e d i n i n i, zool. Se Kungs-
fiskare.
Alcelaphus caama, zool. Se A n t il öp er.
Alceste [-se’st], opera af Gluck (se denne, sp.
1338 o. 1339), uppf. i Stockholm f. g. 1781.
*Alchemilla, òot., hör till underfam. Rosoideæ.
AlchimMla, bot., detsamma som Alchemilla.
Alciope, zool., ett ringmasksläkte. Se Plank-
ton, sp. 1015.
Alcock [å’lkåk], sir John William, engelsk
aviatiker, f. 1892 i Manchester, verkställde 1919
den första flygningen öfver Atlanten från Newfound-
land i Clifden (se Flygtrafik i Suppl.) och
blef i anledning däraf adlad s. å. Han störtade
vid en flygning 18 dec. s. å. i närheten af Rouen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
