Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 143-144 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almendralejo ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tore Almén.

II 1908; 2:a uppl. 1917-18), intar ett synnerligen
framstående rum i vår juridiska litteratur.
Äfven efter det A. 1915 utnämnts till justitieråd,
egnade han sig med intresse och framgång åt
rättsvetenskapligt författarskap, utgaf sålunda Lagen
om avtal och andra rättshandlingar av den
11 juni 1915 ... med litteraturhänvisningar och förklarande
anmärkningar (1916) och Skandinavisk rättspraxis på köplagens
område (1918; en forts. af arbetet utkom
postumt 1919), samt var 1916 med om att
uppsätta och sedermera redigera "Svensk juristtidning" (se d. o.).
– Kort före sin död hade A. (dec. 1918)
afgått ur Högsta domstolen för att som kommittéordf. leda förarbetena till
skandinavisk försäkringslagstiftning. 14 mars 1920
konstituerades i Stockholm efter ett 1919 af represen-
tativa män utfärdadt upprop Tore Alméns minnes-
fond (f. n. omkr. 70,000 kr.) med uppgift att främja
sådan rättsvetenskaplig verksamhet, som är af ome-
delbar betydelse för det praktiska rättslifvet, samt
att understödja sträfvandena för en alltmer
vidgad nordisk rättsgemenskap. 1919 donerade
legationssekreteraren H. Axelsson lohnson 25,000 kr.
till en fond för rättsvetenskaplig forskning med
uppgift i första rummet att bekosta öfversättningen
till ett världsspråk af A:s kommentar till köplagen.
(Den skall öfversättas af professor F. K. Neubecker i Heidelberg.)
2. C. G. Bj.

Almendralejo [-le’chå], stad i spanska prov.
Badajoz, 30 km. s. om Mérida, på en bördig
slätt, vid järnvägen Mérida-Sevilla. 13,573 inv.
(1911). I A. hittades 1847 kejsar Theodosius silfverdiskus.

E. A–t.

*Almeria. 1. Provinsen hade 398,221 inv.
1911. – 2. Hufvudstaden A. har järnväg till
Madrid och 48,407 inv. (1911).

Almfamiljen, A l m v ä x t e r, bot., namn på
fam. Ulmaceæ (se d. o.).

*Almgren. – 2. O. M. A. dog 27 mars 1910 i Stockholm.

– 3. Oskar A., den föregåendes son, arkeolog
universitetslärare, f. 9 nov. 1869 i Stockholm
blef filos. kandidat i Uppsala 1889, licentiat
1893 och doktor 1897. Han anställdes 1894
som e. o. amanuens vid Vitt. hist. o. ant. akad.
och Statens historiska museum, där han blef andre
amanuens 1905 och förste amanuens 1909 samt var
antikvarie 1910–11, samtidigt (1897–1907 och 1909–13)
tjänstgörande som docent i nordisk och jämförande fornkunskap
vid Uppsala universitet, dit han 1913 kallades som professor
den förste) i detta ämne. A. är led. af Hum.
vet. samf. i Uppsala (1907), af Vitt. hist. o.
ant. akad. (1908) och Vet. soc. i Uppsala J1922).
A. har företagit många forskningsresor i norra
pch mellersta Europa. Genom sin stora gradualafh.
Studien über nordeuropäische fibelformen
der ersten nachchristlichen jahrhunderte
(1897) har han intagit en värdig plats vid sidan
om de äldre svenske arkeologerna med internationell
orskarställning. Som tjänsteman egnade han sig
mer än någon annan nu lefvande åt utforskandet
af fäderneslandets fornminnen genom omfattande
arkeologiska undersökningar i de flesta svenska
landskap och genom en mängd publikationer om
den speciellt svenska forntiden. Bland hans många
arbeten af topografisk-antikvarisk art intar det för
den nutida hembygdsforskningen betydelsefulla Sveriges
fasta fornlämningar från hednatiden (1904)
trämsta rummet. Utom detta öfversiktsarbete
föreligga af hans hand många specialundersökningar
för olika perioder. Afh. Uppländska stenåldersboplatser
(i "Fornvännen", 1906) väckte berättigad uppmärksamhet liksom
den i anslutning till däri berörda frågor tillkomna afh. Några
svensk-finska stenåldersproblem (i "Antikvarisk tidskr.
f. Sverige", XX : 1). Om bronsåldern handla
publikationerna Kung Björns hög vid Haga (1905)
samt Tanums härads hällristningar från bronsåldern
(i "Bidr. t. känned. om Göteb:s och Bohusläns fornminnen och hist.",
"VIII, 1913), som har ej blott topografisk, utan äfven
religionsvetenskaplig betydelse. Bland A:s många arbeten
öfver järnåldersfrågor märkas Die ältere eisenzeit
Gottlands (I, 1914) samt en mindre, men mycket
viktig afh. Vikingatidens gravskick i verkligheten
och i den fornnordiska litteraturen (i "Nordiska
studier", tillegnade A. Noreen 1904). A. har
vidare inlagt stor förtjänst om fornforskningens
popularisering genom smärre skrifter, deltagande i
universitetets sommarkurser m. m. Hans
lärarverksamhet har stor betydelse för den moderna svenska
kulturminnesvården. Ett uttryck af erkänsla för
hans omfattande verksamhet är den festskrift,
som på hans 50-årsdag öfverlämnades af vänner och
lärjungar, Studier tillägnade Oscar Almgren 1919
(äfven tryckt i tidskriften "Rig", 1919–20).

3. Br Sr.

Almirante, hamn vid Mosquitogolfen på norra
kusten af republiken Panama, 65 km. ö. om gränsen
till Costarica. A. har järnväg till landets
inre och stor export af bananer och annan frukt.

E. A–t

Almissa (slav. Omis), stad i Dalmatien, 22 km.
s. ö. om Spalato, vid Cetinas utlopp i Adriatiska
hafvet. 16,645 inv. (1910) med tillhörande land-
område. Vinodling och fiske äro hufvudnäringar.
Trakten kring A. är det gamla landskapet Poylizza
(slav. Poljica), som från 1207 var en fristat
först under ungersk, sedan under veneziansk
öfverhöghet. 1807 ådrogo sig invånarna Napoleons
vrede genom att understödja ryssarna och montenegrinerna.
Landet härjades därför af fransmännen och miste
sin själfständighet. A. tillhör sedan
freden i S:t Germain 10 sept. 1919 Jugo-Slavien.

E. A–t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>