Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alnaryd-Eringsboda järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
151
Alnaryd-Eringsboda järnväg-Älpider
152
ten anträffats i sydvästra Skåne på området s. v.
om Romeleåsen. Dessa gruslager ha iakttagits på
en sträcka från s. ö. till n. v., från Skifarp (omkr.
16 km. v. om Ystad) öfver Börringe, Klågerup och
Alnarp till Landskrona och Hven. Holst anser, att
dessa bildningar finnas i en preglacial flodränna,
som genom erosion ingräfts i den där befintliga
berggrunden af till den yngre kritan hörande kalk-
sten af en flod, hvilken af Holst ty des som den
preglaciala Weichsel, hvilken då utmynnade i
Nordsjön. I de grus- och sandlager, som funnits
vid borrningarna, förekomma dels åtskilliga växt-
delar, som säkert härstamma från preglaciala bild-
ningar, dels bärnstensstycken. Holst jämför de här
förekommande växtlämningarna med dylika i de
gammalkvartära (preglaciala) bildningarna vid Cro-
mer på Englands östkust (se Cromer forest
bed. Suppl.). Mot Holsts tydning, hvilken i
väsentliga delar måste anses som hypotetisk, ha
från flera håll höjts gensagor; dels anser man det
troligt, att gruslagren i fråga förekomma i en
tektonisk sänka i berggrunden, dels håller man det
för möjligt, att lagren äro interglaciala och att det
preglaciala växtmaterialet sekundärt inkommit i
Alnarpsflodens gruslager. Från Alnarpsfloden häm-
tar staden Malmö sedan länge hela sitt behof af
vatten genom en mängd borrhål i trakten mellan
Klågerup och Staffanstorp och strax v. därom vid
Gräfvie, Mölleberga m. fl. st. 1921 började äfven
Lund hämta vatten från denna samma stora
vattenreservoar genom borrhål vid Prästberga
(omkr. 6 km. v. om Lund). - Se "Alnarpsfloden.
En svensk Cromer-flod" (i "Sveriges geol. under-
sökn.", ser. C, n:r 237, 1911). K. A. G.
Alnaryd-Eringsboda järnväg utgör delsträcka af
Nättraby-Alnaryd-Elmeboda järnväg (se d. o.).
*Alnö. 1. öns areal är omkr. 67 kvkm. Bergs-
höjderna nå 128 m. ö. h. - 2. Socken, utgör nu
ett pastorat i Medelpads östra kontrakt.
Alofa, ö. SeHoorne-öarna.
Alopecoldea, zool. Se Hunddjuren.
Älora [alå’ra], stad i spanska prov. Malaga,
37 km. n. v. om Malaga, på högra stranden
af Guadalhorce, vid järnvägen Córdoba-Malaga.
10,975 inv. (1911). Trakten är rik på frukt och
vin. A. hette på morernas tid Lora (Lura). Vid
dess belägring af spanjorerna 1484 lära kanoner
för första gången ha förekommit i Spanien. E. A-t.
Alösa præsta^ilis. Se F i s k o d l i n g, sp. 446.
*Alpargatas begagnas äfven allmänt i spanska
Amerika, där de flätas af pita.
’Alperna, geol. Under de två sista årtiondena
ha ang. Alpernas geologiska byggnad väsentligen
nya synpunkter gjort sig gällande. Bergskedjans
ursprung och bildning hade man visserligen till-
skrifvit en veckning genom sammanskjutning i
horisontal led, men äfven om man flerstädes iakt-
tagit öfverstjälpningar af lagren, ansåg man dock,
att i stort sedt lagerserien i rummet intog en plats,
som icke var nämnvärdt aflägsen från dess ur-
sprungliga, d. v. s. vid denna sammanskjutning
hade den rubbade skiktkomplexens olika delar
någorlunda hållit samman. Emellertid visade nog-
grannare nya undersökningar, att de tektoniska
rörelser, som gett upphof till Alpernas bildning,
samtliga haft riktningen från s. till n. och att en
stor del af bergskedjan var uppbyggd af främ-
mande bergarter, hvilka hörde samman med mas-
sor, som funnos på andra aflägsna ställen i s., och
genom våldsamma påskjutningar och öfverskjutning
öfver äldre lag förts till sin nuv. plats i bergs-
kedjan. För den första teoretiska tydningen af
dessa iakttagelser har man väsentligen att tacka
de schweiziske professorerna Schardt i Zürich och
Lugeon i Lausanne. Enligt den "öfvervecknings-"
1. "täckveck-" (ty. d e ek enj’alt en) -teori, som dessa
forskare framställde, skulle vid öfverskjutningarna
särskildt de öfre (yngre) sedimentära lagren ha
blifvit utdragna i flacka liggande veck, stundom
det ena öfver det andra, så att de liksom fisk-
fjäll täcka hvarandra. Vid denna våldsamma hori-
sontalförskjutning ha icke allenast bergarterna ut-
valsats och utdragits, utan t. o. m. ha lagren brustit
sönder och helt förlorat sammanhanget med sin
hufvudmassa. I uppbyggandet af bergen deltaga
sålunda i betydlig mån exotiska 1. rotlösa
skollor, hvilka ofta blifvit transporterade mera än
100 km. från sin sydligare belägna moderklyft 1.
rot. Man talar också om alloktona skollor
i jämförelse med de autoktona lagren. De
olika "täckena" ha fått olika namn efter sitt läge,
helvetiska, lepontinska, penninska etc. Denna upp-
byggnad gäller Nordalperna; Sydalperna äro där-
emot uppbyggda efter en annan plan och bestå af
veck, som väsentligen blifvit skjutna mot s. Ofta
sammanfattas de numera jämte en del berg i Bal-
kanhalföns södra del och andra som D i n a r i-
derna (se d. o. Suppl.) i motsats mot A l p i-
derna (se d. o. Suppl.)
Från åtskilliga håll ha dessa teorier rönt mot-
sägelse, men under de senaste åren har en skara
geologer i Alperna utfört arbeten på grundval af
denna arbetshypotes, och äfven om man i det feber-
aktiga arbetet på ett rikt och intressant arbetsfält
begått en eller annan öfverdrift eller gjort någon
förhastad slutsats, är det dock icke tvifvelaktigt,
att dessa nya alpina teorier komma att bli frukt-
bringande för tydningen af bergskedjeveckningens
mekanism och verkan äfven i andra bergskedjor.
Profil af en del af Alperna finns i art. Jorden,
sp. 134. Litt.: W. Kamsay, "Geologiens grun-
der" (2:a uppl., Helsingfors, 1912, d. I, sid.
70-77), och E. Kayser, "Lehrbuch der geologie",
A I. ("Allgemeine geologie", 6:e uppl. 1921). Å
sp. 697, r. 30-31 uppifrån, står Dufourspetsen;
Monte Rosa; det bör vara Dufourspetsen på Monte
Rosa. K. A. G.
Alphen, Hieronymus van, holländsk skald,
f. 8 aug. 1746 i Gouda, d. 2 april 1803, var
generalprokurator vid domstolen i Utrecht, pen-
sionaris i Leiden och slutligen unionens general-
skattmästare, men nedlade sitt ämbete 1795 vid
fransmännens ankomst. Af hans många arbeten
intaga de 1778-81 utgifna Kleine gedigten voor
kinderen (3 bd) främsta rummet; de ha i mer än
hundra år varit landets mest omtyckta barndikter.
Nämnas må ytterligare Mengelingen in proza en
poèzij (1783). A:s samlade verk utgåfvos 1838
(3 bd; ny uppl. 1871). B-n B.
Alphyddan (Le chalet), opera comique med text
af Scribe och Mélesville samt musik af Adolphe
Adam (se denne, sp. 126), uppf. i Stockholm f. g.
1837.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
