Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Angell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Angell-Angle
214
senare), Grekland 1897 (under kriget med Tur-
kiet), Balkanhalfön 1912 (som krigskorrespondent)
och 1914 (för att studera slagfälten). Under
Världskriget ingick han, efter erhållet afsked, i
franska främlingslegionen och deltog med stor ut-
märkelse i dess operationer (1918). Varm försvars-
vän och framstående idrottsman (i sht skidlöpare),
verkade han i tal och skrift för danandet af ett
fosterländskt och fysiskt kraftigt släkte. Bland
hans skrifter märkas, utom en del försvarsbroschy-
rer (1905-06), Gjennem Montenegro paa ski
(1895), De sorte fjeldes sönner (1896), Kaptein
Jurgensen og Leirdölerne hans (1901) samt Syv-
aarskrigen for 17 mal 1807-U (1914). M. H.
Angell [éVndjl], Norman, engelsk politisk
skriftställare, f. 26 dec. 1874, heter eg. K a l p h
Norman Angell Lan e, men använder nu-
mera uteslutande sitt författarnamn Norman A.
Uppfostrad i Frankrike och Schweiz, vistades A
en tid som nybyggare, guldsökare och tidnings-
man i amerikanska västern, återkom 1898 till
Europa och blef då Pariskorrespondent till ameri-
kanska tidningar. Han var 1903-05 medarbetare
i Paristidningen "Eclair" och 1905-14 utgifvare
af Pariseditionen af "Daily mail". Sina paci-
fistiska idéer framlade han först i det oerhördt
uppmärksammade arbetet The great illusion (1910;
"Europas synvilla", s. å.; öfversatt till åtminstone
15 språk). Han söker där utveckla krigets orim-
lighet från ekonomisk och social synpunkt samt
framlägger omöjligheten att föra långvariga mo-
derna krig, påståenden, hvilka sedermera jäfvats
af Världskrigets vittnesbörd. Under Världskriget
utvecklade A. ytterligare sina idéer i en mängd
skrifter såsom Prussianism and its destruction
(1914), Why freedom matters (1916), W ar aims
(1917) och The political conditions of allied success
(1918). De allierades politik i samband med freds-
fördragen kritiserar han i The economic chaos and
the peace treaty (1919). V. S-g.
*Angelniemi är sedan 1916 själfständigt pastorat.
Angelo [Vndjelå], drama af V. Hugo (se denne),
uppf. i Stockholm ("Angelo Malipieri") f. g. 1836.
*Angelstad, socken, är nu annex till Ljungby.
Angerapp [a^ge-], flod i Ostpreussen, aflopp för
Masuriska sjöarna, förenar sig of vanför Insterburg
med Pissa och bildar sålunda Pregel. Under
Världskriget ingick A. delvis i 8:e tyska arméns
ställning efter denna armés återtåg i nov. 1914
från linjen Augustov-Suvalki-Kalwarija. Då
ryssarna (10:e armén, v. Siewers) följde efter,
kom det till ställningsstrider i linjen Lötzen-A.,
hvilka varade till i början af febr. 1915, då
förstnämnda armé (under 0. v. Below) grep till
offensiven (se Världskriget, sp. 178 och
186). H. J-dt.
Angerburg [a^ger-], kretsstad i preussiska reg.-
omr. Gumbinnen (Ostpreussen) vid Angerapp, nära
dennas utflöde ur Mauersee. 7,555 imv. (1919).
Under Världskriget intogs A. 23 aug. 1914, efter
slaget vid Gumbinnen, af ryssarna (l:a armén,
v. Rennenkampf), men återtogs 10 sept., under
slaget vid Masuriska sjöarna, af tyskarna (8:e
armén, v. Hiudenburg; se Världskriget,
sp. 174). H. J-dt.
Angerer [a^ge-], Gottfried, tysk tonsättare, f.
1851 i Waldsee, Württemberg, d. 1909 i Zürich,
där han var gymnasielärare och direktör för mu-
sikakademien, vann ett namn genom sina ballader
för manskör (Der letzte skalde, Sigurds brautfahrt,
Des geigers heimkehr, Germanenzug, Gotentreue
o. s. v.). E. F-t.
Angermiinde [Vgger-], stad i preuss. reg.-omr.
Potsdam, 70 km. n. ö. om Berlin. 8,157 inv. (1910).
A. är knutpunkt för fyra järnvägslinjer. Där finnas
tre protestantiska kyrkor. Industrien omfattar gju-
terier och tillverkning af emaljerade varor.
Angicoträ, bot. Se Enterolobium.
Angifvelsebrott, jur. Se Ä t a l s r ä tf.
Angkor, stad. Se O n g k o r.
Angläda y Camarosa [i -rå-], Ermenegildo,
spansk målare, f. 1872 i Barcelona, studerade först i
hemlandet, därefter i Paris för Laurens och Ben-
jamin Constant och hade sin första framgång på
"salongen" 1899 samt blef sedan mycket uppburen
såväl i Paris som i Tyskland och Italien. Han
målade dels spanska danserskor, zigenare, bönder,
dels Paristyper och motiv sådana som Nattrestau-
rang, Trädgårdskonsert och Kadrilj. Hans målnin-
gar äro koloristiskt betydande, och den artificiella
belysningen öfver dessa skildringar från de natt-
liga nöjeslokalerna ger anledning till fantastiska
och egenartade effekter. Ett prof på A:s konst,
Eldflugan, finns i Thielska galleriet. Luxembourg-
museet i Paris eger Opal (flickor till häst). I
Paris blef A. uppburen äfven som porträttmålare
(eleganta damer). Under krigsåren vistades han
i Spanien, målade typer och motiv från lands-
bygden, hade lysande framgång och blef räknad
till landets främsta konstnärer. G-g N.
Angle [ä^gl], Edward Hartley, ameri-
kansk odontolog, f. 1855 i Pennsylvania, började
sin bana som tandläkare. Tidigt intresserade han
sig för ortodonti (se T a n d r e g le r i n g), för
hvars utveckling han haft banbrytande betydelse.
Under det att man förut med tandreglering egent-
ligen åsyftade ett rent kosmetiskt resultat, för
hvars uppnående man i betydande utsträckning
offrade äfven oskadade tänder, lärde A., att bästa
tänkbara tuggförmåga och estetiska resultat kunde
Utväxlingsbar tandregleringsapparat, konstiuerad af E.
H. Angle.
uppnås, endast om alla tänder bibehölles. Hans
lära, att ansiktsharmonien rubbas genom t. o. m.
obetydliga tandförluster, har otvifvelaktigt mycket
bidragit till att väcka intresset för tändernas be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
