- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
233-234

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antellska samlingarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Antsirane-Antwerpen
233
andlig klarhet som mål och afvisar känslosamhet och
klosteraktig sekterism. - Riktningens namn uppkom
i dec. 1912, då hela tyska af delningen med generalsekreteraren
Steiner i spetsen uteslöts ur teosofiska
samfundet, hvari han sedan 1902 företrädt själfständig
forskning. Uteslutningen orsakades af hans
motstånd mot Annie Besants (se denna) förkunnelse
om ett kroppsligt uppträdande på nytt af Kristus
och af att han ogillade hennes propaganda för en
ny religion, men däremot verkade för de olika
religionernas likaberättigande inom samfundet.
Ang. Steiners mångsidiga och djupa insikter i
humanistiska och fysiska vetenskaper, hans märkliga
begåfning äfven på det konstnärliga området,
hans 1919 öppnade fria Waldorfskola i Stuttgart,
den 1920 af honom skapade antroposofiska högskolan
GoetheanuiL i Dornach nära Basel, hans
idéer om "tregrening" af samhällsorganismen samt
hans öfriga kulturella planer se art. om honom i
Suppl.

Riktningen har sitt sammanhållande band i
Antroposofiska sällskapet, som bildades
1912 i och med den ofvan nämnda utbrytningen,
idkar sitt arbete i fria grupper och har medlemmar
öfver hela jorden, dock mest i de tyska länderna
samt i Schweiz, Holland, Skandinavien och
Finland. I Sverige finnas några 100-tal medlemmar,
hufvudsakligen i Stockholm och Norrköping,
där rörelsen har bibliotek, hvarjämte den har eget
bokförlag.

Antsirane [-rane], stad och frihamn vid Diego
Suarez, Madagaskar. Omkr. 7,000 inv. A. anlades
1885, blef 1888 frihamn och har stor handel och
sjöfart. E. A-t.

Antuna [an-], herrgård i Eds socken, Stockholms
län, omfattar tillika med Älfsunda och det från
kronan arrenderade A. kronohemman, hvilket allt
brukas i sambruk, 4 1/4 mtl, areal 360 har, hvaraf
184 har åker, tax.-värde 241,800 kr. A. lydde
under medeltiden under Klara kloster i Stockholm,
har senare egts af bl. a. släkterna Scheding, Wrangel,
Stenbock och Lundström. Nuv. egare är "Antuna
gårds intressenter" (K. Curman). A. var
K. J. L. Almquists barndomshem (se Almquist
3, sp. 672). O.Sjn.

An-tung, stad i Mandschuriet, vid Jalu-kiang,
11 km. n. om dess mynning i Koreabukten af Gula
hafvet. 51,834 inv. (1918). A., som är en af
traktathamnarna i Kina, har mycket liflig handel
(årlig utrikeshandel omkr. 50 mill. kr.) samt
järnväg till Mukden i n. v. och Söul i s. ö.
Under rysk-japanska kriget stod l maj 1904 en
drabbning nära A. (slaget vid Jalu). E. A-t.

* Antwerpen hade 1910 301,786 inv., med förstäderna
Berchem och Borgerhout 408,503
inv. Utbyggandet af A:s nya fortgördel (se kartskissen)
var ännu ej fullbordadt 1906, då en ny plan
för fästningens slutliga färdigbyggande fastställdes
och därefter genast sattes i verket. I enlighet med
denna plan skulle enceinten slopas och den förutvarande
fortgördeln förstärkas till en kärna genom
anläggandet af en 4 m. hög vall med framförliggande
30 m. bred våt graf från mellanverket
(redutten) Orderen öfver fästet Merxem till fästet
n:r 2, från hvilket öfver fästena n:r 4 och 7
till Schelde den våta grafven ersattes med en torr
graf och stormgaller, hvarjämte de gamla fästena,
234
utom n:r 8, som slopades, förstärktes. Vidare anlades
i hufvudförsvarslinjen fästena Ertbrand och
Brasschaert samt 2 mellanverk i n., fästena Gravenwezel,
Oeleghem, Broechem, Kessel och Koningshoyckt
samt 6 mellanverk i ö., fästena Breendonck,
Liezel och Bornhem samt 2 mellanverk i s. samt
fästet Haesdonch och 2 mellanverk i v. Till sist
uppfördes 1910-14 fästena Oudendyck och Doel
för nedre Scheldes försvar. Efter alla dessa verks
fullbordande omfattade den något öfver 100 km.
långa hufvudförsvarslinjen 20 fästen och 14 mellanverk.
I krig skulle nu centralfästningen Antwerpen
utgöra säte för regeringen och förrådsfästning
för armén samt såsom en strategisk stödje- och
replipunkt tjäna försvaret i dess helhet. - Genast
vid Världskrigets utbrott igångsattes rustningsarbetena
inom fästningen. Mellan fästena anlades starka
fältbefästningar och bakom dessa mellanbatterier;
och längre tillbaka, omkr. 4 km. framför kärnfästningen,
anlades å södra och östra fronterna en andra
fältställning. Försvaret gynnades äfven af 4 öfversvämningsområden
samt däraf, att Scheldes biflod
Rupel och dennas biflod Nethe genom dammbyggnaders
öppnande kunde bringas att öfversvämma kringliggande
mark. Besättningen uppbringades till
50,000 man, men sedan större delen af fältarmén
dragit sig tillbaka till A. och 3 engelska marinbrigader
äfven ditkommit, steg försvarsstyrkan till
120,000 man under kommendanten generallöjtnant
Deguise. Anfallsarmén under general v. Beseler
räknade ej mer än 90,000 man, men i belägringsartilleriparken
ingingo både 30,5 cm. mörsare
och 42 cm. haubitser. 27 sept. 1914 framryckte
anfallsarmén mot A., och s. d. utrymde belgierna
det af dem förut befästa Malines (3 km. s. om
fort Waelhem). Beskjutningen öppnades den 28
utom räckhåll för fästningens artilleri mot Waelhem
och Wavre S:te Catherine samt mellanverket Dorpveldt.
Den 29 började fästet Breendonck också tas
under eld, och s. d. ödelades Wavre S:te Catherine
därigenom, att ett ammunitionsmagasin sprang i
luften. Den 30 öppnades eld mot fästena Liezel och
Bornhem samt Koningshoyckt och Lierre m. m., samt
l okt. mot fästet Kessel. Samtidigt togo tyskarna
med storm Wavre S:te Catherine och Dorpveldt,
men öfriga anfallsförsök afvisades. Den 2 föllo
Waelhem, Koningshoyckt och Lierre samt mellanverket
Tallaert och den 3 Kessel samt järnvägsredutten
Duffel. Därmed voro 20 km. af hufvudförsvarslinjen
i tyskarnas händer. Den 5 och 6
gingo tyskarna öfver Nethe på spänger, hvilket hade
till följd, att belgiska armén den 6 började aftåga
västerut, och åt 2:a fördelningen uppdrogs att fortsätta
A:s försvar. Tyskarna gingo då, den 7, till
anfall mot kärnfästningen, mot hvilken den 8 öppnades
eld. Sedan den 9 fästena Merxem, Broechem
och Brasschaet fallit, inträngde tyskarna mot
aftonen i själfva staden, och den 10, sedan återstående
permanenta verk delvis förstörts, kapitulerade
fästningen. Dessförinnan hade återtåget
afskurits för 20,000 belgier och 2,000 engelsmän,
som sålunda tvingades in öfver holländska gränsen,
där de afväpnades. 5,000 fångar och 500 artilleripjäser
m. m. blefvo tyskarnas byte. - 2 sept.
1916 bombarderades sedermera A. af engelska
flygare. Jfr Världskriget, sp. 169, 170
och 244. L. W:son M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free