Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anund Jonsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Anund Jonsson-Apameia
238
sitt vapen en flygande liljespira och var på mans-
linjen den siste af sin ätt, men efterlämnade
två döttrar, som ingiftes i ätterna Boberg och
Snedbjälke. A. var gift med Ingeborg Olofsdotter
af obekant släkt. N- H-
Anund Jonsson. Se Lejonansikte.
Anundsjö, socken, nu i Nätra kontrakt.
Anundsjön, sjö, belägen 50 m. ö. h. i Anund-
sjö socken, Västernorrlands län, genomfluten af
Moälfvens hufvudgren, Anundsjöån, som upp-
står i denna sjö genom sammanflödet af Norra
Anundsjöån (Solbergsån 1. Kubbeån) och Södra
Anundsjöån (Gensjöån). Sjön ligger i en utpräg-
lad dalgång, omgifven af berg, af hvilka flera nå
200-250 m. of ver sjöns yta. Areal omkr. 6
kvkm., längd i ö.-v. omkr. 8 km. Söder om dess
västända ligger Anundsjö järnvägsstation vid Norra
stambanan och strax ö. om dess utlopp Mellansels
järnvägsstation. O- Sjn.
Anundsjö revir i Härnösands distrikt, Väster-
norrlands län, omfattar Anundsjö socken med un-
dantag af kronoparkerna östra och Västra Anund-
sjö. Reviret, som är indeladt i 4 bevakningstrakter,
omfatta 39,194 har allmänna skogar (1920), hvaraf
10 kronoparker med en areal af 38,182 har. S-r.
Anvapen, mindre vapensköldar, som represente-
rade en adelsmans olika anor (se d. o.) och som
efter hans frånfälle fördes i likprocessionen jämte
hans hufvudbaner (se d. o.) samt uppsattes omkring
detta i kyrkan.
An vikssjön, i Refsunds socken af Jämtland, be-
lägen 288 m. ö. h., af rinner genom ett kort sund
förbi Refsunds kyrka till den på samma nivå lig-
gande Refsundssjön. Areal omkr. 8 kvkm. O. Sjn.
*Använd botanik. Om skogsbotanik se d. o.
Anxänum, stad. Se Lancia no.
Anyos, Pål. Se Ungerska litteratu-
ren, sp. 1058.
Anzac-kåren [ä’nsäk-]. Se Världskriget,
sp. 199 ff.
Anza’sea 1. Val d’A., naturskön dal kring
Anza, biflod fr. h. till Toce, i Alperna, i italien-
ska prov. Novara, på södra sidan af Monte Rosa.
A. är rikt på vingårdar och på mineral. Redan
romarna bröto där guld vid Pestarena. E. A-t.
Anzoåtegui [ansåa’tegi], stat i sydamerikanska
republiken Venezuela. 43,300 kvkm. 161,339 inv.
(1919), 4 på l kvkm. A. gränsar i n. till Kari-
biska hafvet, i ö. till staten Monagas, i s. till
Orinoco och i v. till staten Guárico. Hufvudnäring
är boskapsskötsel, och de viktigaste produkterna
äro kaffe, kol och hudar. Hufvudstad: Barce-
lona. E. A-t.
Anzole;tti [-tså-], L u i s a, italiensk skaldinna, f.
9 april 1863 i Trient (Trento), bosatt i Milano, har
gjort sig känd genom själfulla och formfulländade
dikter (Alba, 1898, Vita, 1904, Canti delVora,
1914) samt litteraturkritiska och apologetiska skrifter
som La fede nel soprannatur al e (1894) och II divino
artista (1909). R-n B.
Anäfjället, fjällmassiv, hvari två toppar nå upp
till resp. 1,347 och 1,301 m. ö. h., några km. n. ö.
om Ljusnedals kapell i Tännäs socken, Härjedalen.
Det begränsas af Ljusnan och Midtån. O. Sjn.
*Aoki, S., afled 16 febr. 1914 i Tokyo. Han
var 1906-07 japansk ambassadör i Washington.
Aomori 1. A w om or i. 1. Län (ken) i norra
delen af Hondo, Japan. 9,367 kvkm. Omkr.
620,000 inv. - 2. Hufvudstad i länet A., på
norra kusten af Hondo, vid den från Tsugarusundet
åt s. inträngande stora viken Mutsu-wan, 38 km.
n. ö. om Hirosaki, till hvilket A. har järnväg lik-
som till Tokyo. 45,017 inv. (1919). A. blef öppen
hamn 1906, och stora summor ha anslagits till
anläggning af en god hamn där. E. A-t.
*Aorta. Se Människan, pl. I 6, 10, 16, II 6.
*Aosta [aå’sta], Emanuel F i l i b e r t, hertig
af A., äldste son till hertig Amadeo af A. (se
Amadeus 3), f. 13 jan. 1869 i Genua, in-
gick efter genomgången
krigsskolekurs vid ar-
tilleriet, inom hvilket
.truppslag han efter
hand befordrades till
högre grader. Vid
Världskrigets utbrott
var han generallöjtnant
och inspektör för artil-
leriet och vid Italiens
inträde i kriget (maj
1915) chef för 10:e
armékåren (Neapel),
men förordnades ome-
delbart till chef för 3:e
armén, som han seder-
mera förde såväl under samtliga Isonzoslagen, då
nämnda armés uppgift i regel var att utföra hufvud-
anfallen mot de starka österrikiska ställningarna på
Doberdoplatån, som vid Piave (se Världskriget,
sp. 195, 196, 213, 214, 228-230 och 246-248).
Under kriget utnämnd till general ("generale di
corpo d’armata"), erhöll han efter dess slut "såsom
ett erkännande för de utomordentliga tjänster han
gjort armén och fosterlandet" den högsta generals-
graden ("generale d’esercito"), hvarmed föl jer med-
lemskap af högsta krigsrådet, och utnämndes till
chef (inspektör) för l:a armén, från hvilken befatt-
ning han af gick 1920. H. J-dt.
Aotea [éYotélo], vik och hamnplats på västsidan
af Nya Zeelands Nordö, med staden Aotea.
Apa’cher (fr. apaches), under senare tid upp-
kommet namn på den åt rån och mord förfallna
draggen af Paris’ befolkning.
*Äpacherna. Se pl. Amerikanska folk
(15) till art. Amerika.
Apam [apa7n], stad i staten Hidalgo, Mexico,
92 mil n. ö. om staden Mexico, vid järnvägen
därifrån, vid stranden af en stor sjö, där aga ve
växer synnerligen rikligt. A. är ett af hufvudcentra
för tillverkning af pulque. E- A~~t-
ApameVa. 1. Fornstad i Syrien, vid floden
Orontes, grundlagd af Seleukos Nikator (d. 280 f.
Kr.) och uppkallad efter hans gemål Apame. Den
hade omkr. 120,000 inv., stor handel och industri.
Flera gånger förstörd, har staden nedsjunkit till
en eländig by, men med intressanta ruiner. .-
2. A. Kiboto’s, fornstad i Frygien, anlagd af
Antiochos III (d. 187 f. Kr.) vid floden Meander
och den urgamla karavanvägen från inre Asien.
Den var en stor handelsplats och har därför på
sina mynt en stor kista 1. "ark" (grek. Kibotós).
Till staden förlades ock senare landningen af
Noaks ark. - 3. A. Myrleia, stad. Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
