- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
239-240

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anund Jonsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

239

Apanteles-Apodes

240

Apanteles, zool. SePteromalidæ. |

Aparri 1. Apari, hamnstad på norra kusten
af Luzon vid mynningen af Rio grande de
Cagayan. ’ 18,252 inv. (1903). A. är den enda
användbara hamnen på norra sidan af Luzon,
idkar liflig sjöfart och ligger i ett stort tobaks-
distrikt. E. A-t.

Apáthy [-pä-], I st w ån, ungersk zoolog, anatom,
f. 1863 i Budapest, blef professor i zoologi och
jämförande anatomi 1890 vid universitetet i Ko-
lozsvár (Klausenburg). A. har inlagt stora för-
tjänster om utforskningen af nervsystemets finare
byggnad. Framför allt har han i det berömda
verket Das leitende element des nervensystems
und seine topographischen beziehungen zu den
zellen (1897) med en elektiv färgningsmetod
(med guldklorid) för första gången och med oanad
skärpa lyckats framställa nervelementens för dessas
ledningsförmåga så grundviktiga trådstrukturer,
neurofibrillerna hos ryggradslösa djur. Om dylik
framställning hos ryggradsdjuren ega andra for-
skare förtjänsten, bl. a. tysken Bethe, spanjo-
ren Ramón y Cajal. Många af de slutsatser, till
hvilka A. leddes genom studiet af sina guldklorid-
preparat, torde bli bestående; många ha dock äfven
blifvit korrigerade genom andra forskares samlade
erfarenheter. A., som städse visat drag af fana-
tisk patriotism som ungrare, kastades i fängelse
under Världskriget, då han ej ville erkänna sig
som rumänsk undersåte. E. Hgn.

Apatisk, behäftad med apati (se d. o.), känslolös,
likgiltig, viljeslapp.

’Apelblad, J., föddes 25 febr. 1718, fick lag-
mans titel 1762 och adlades 1772.

*Apeldoorn hade 46,139 inv. 1920.

Apelrost, bot. Se Gymnosporangium.

Apelryd, en af lektor P". E. österberg och hans
hustru Martina (se dessa) till Fredrika-Bremer-för-
bundet donerad lägenhet vid Båstad, afsedd för kvin-
nors utbildning i trädgårdsskötsel. 1919 framställdes
förslag att dit förlägga en statsunderstödd kvinnlig
trädgårdsskola - den första i Norden. K. pro-
position s. å. om 8,000 kr. årligt anslag till
trädgårdsundervisning för kvinnor ansågs syfta
därhän. S. å. utfärdades upprop till insamling af
medel för byggnader där.

Apelsinrätter, kokk. Apelsiner (se d. o.) ha
stor användbarhet till efterrätter, konfektyrer. i
soppor och drycker. Man får af denna frukts saft
ett förträffligt gelé och en utmärkt skum- eller
vattenglass; man gör däraf en mycket god mar-
melad (bäst är den s. k. skotska). Man kan där-
med ge smak åt blancmangé, och den kan tillsättas
Charlotte russe. Man kan af apelsiner tillaga
pudding och bakelser, mandeltårta, risgrynsrätter,
sufflé, beignets, kräm, sylt (ofta af enbart skalen),
kompott, sås, sirap, limonad och saft m. m.

Apelviken, kustsanatorium. Se Sanatorium.

Apenta [årpäntå], hälsokälla nära Budapest.
Dess vatten innehåller svafvelsyrad magnesia och
svafvelsyradt natron, verkar starkt afförande och
utsändes i stor myckenhet. E. A-t.

Apera (ej A’pera) Adans., bot., grässläkte, nära
släkt med Agrostis. I Sverige finns l art (se
Kosa).

Aperitol [-ål], farm. med., aff öringsmedel,
blandning af fenolftaleinets estrar med ättiksyra

och isovaleriansyra; det ges i dos af J/2 gr- eller
mer. C. G. S.

Apertin, herrgård i Stora Kils socken, Värm-
land, omkr. 2 mtl, areal 617 har, hvaraf 183
har åker, tax.-värde 237,900 kr., egare K. öman.

Apertin s herrgårdsbyggnad.

A., hvars hufvudbyggnad delvis härstammar från
1600-talet och bl. a. egts af adliga ätten von Gertten,
är mest känd på grund af sägnerna om "gamla
grefvinnan på Gampertin", äfven skildrad af
Fröding. Af den gamla kyrkan från 1600-talet,
belägen på gårdens egor, finnes endast ett litet
kapell kvar. O. Sjn.

*Apetalæ, bot. I nu allmännast följda system
bilda Apetalæ ingen särskild grupp, utan ingå i
Archichlamydeæ (se V ä x t e r, sp. 471). G. L-m.

Apex, zool. och paleont., spetsen af det oftast
spiral vridna skalet hos gastropoderna, snäckorna;
understundom har apex som embryonaldel annan
byggnad, skulptur eller riktning än de yngre de-
larna af skalet. K. A. G.

Aphænogaster, zool. Se Myrmicinæ.

Aphania senegalensis, bot. Se Sapindaceæ.

Aphilothrix, zool. Se Gallsteklar.

Aphroessa. Se T h e r a.

*Apia. Se Samoaöarna.

A’pidæ, zool. Se Bi och G a dd s t ek l ar.

A’pios Mnch., bot., ett släkte af slingrande örter,
hörande till fam. Leguminosæ, underfam. Papi-
lionatæ. Bladen äro parbladiga med uddblad,
blommorna äro rödbruna eller scharlakansröda och
sitta i klasar. A. tuberosa, jordpäron, som
är en af de fåtaliga leguminoser, som ha mjölk-
saft, har välluktande, rödbruna blommor och odlas
som prydnadsväxt i trädgårdarna. Dess knölstam
är ätlig och utgjorde en del af de nordamerikanske
indianernas vinterföda. G. L-m.

*Apium. Om växtens användning i matlagningen
se Sellerirätter.

A’plerbeck, by i Westfalen, 7 km. ö. s. ö. om
Dortmund, 115 m. ö. h., vid järnvägen Dortmund-
Hamm. 10,321 inv. (1919). A. har kol- och järn-
grufvor. E. A-t.

Aplodo’ntia, zool. Se Haplodontidæ.

Apnötter, bot., frukterna eller fröna ("jord-
nötter") af Arachis hypogæa. Se A r a c h i s.

Apo^rita, zool. Se S t e k l a r.

Apoda, zool. Se A m f ib i er, sp. 827.

Apoda’chlya !a’ctea, bot. Se Saproleg-
n i a c e æ.

Apodemik (af grek. apo’demos, stadd på resor),
anvisning för resor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:28:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free