- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
247-248

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

247

Apus-Aragua

248

republiken Colombia i s. 76,500 kvkm. 30,527
inv. (1919), 0,4 på l kvkm., samt omkr. 2,000
oberoende indianer. A. bildar den lägsta och
jämnaste delen af Venezuela, vattnas af en mängd
bifloder till Apure, Meta och Orinoco samt är
rikt på boskap, både vild och tam. Dess största
export är muldjur. Hulvudstad är San Fernando
de A. med omkr. 3,000 inv. E. A-t.

Apus (af grek. nekande a och pus, fot), Apodia.
Se Missbildning, sp. 660.

*Aqua bromata Erlenmeyeri. Se Erlen-
meyers bromvatten.

*Aquæ. A. Herculis. Se Mehádia. - A.
Mariæ. Se M a r i e n w a t e r.

Aquædu’ctus Sylvli, anat. Se Hjärnan, sp. 829.

*Aquila. Hufvudstaden A. grundlades omkr.
1240 af kejsar Fredrik II och hade 21,724 inv.
1915.

*Aquila, astron. Se vidare örnen.

A’quila chrysaétus, zool. Se Kungsörn.

’Aquileja tillhör sedan freden i S:t Germain 10
sept. 1919 Italien.

Aquiry, flod i Syd-Amerika. Se A c r e. Suppl.

’Araber. Bilder af araber meddelas å pl.
Asiatiska folk (till art. Asien) och Afri-
kanska folk (till art. Afrika).

*Arabi (Achmed A. pascha) dog 21 sept.
1911 i Kairo. __

Ara’bia Petræa. Se Petreiska Arabien.

Arabido’psis Heynh., bot., örtsläkte af fam.
Crucijeræ, nära släkt med Arabis. I Sverige före-
kommer tämligen allmänt på backar och hällar
A. thaliana (Arabis thaliana}, som är en spenslig,
blågrön ört, blommande på våren med små hvita
blommor. G. L-m.

*Arabien. Det är sydöstra (ej nordöstra, såsom
det uppges å sp. 1270) hörnet af A., som upptas
af öknen Robaʿ-el-Chali). Enligt den numera
vanligaste beräkningen uppskattas A:s hela areal till
omkr. 3 mill. kvkm. med 3,047,000 inv. Genom
Världskriget förlorade Turkiet sina besittningar i
A., som f. n. omfattar följande 9 politiskt mer eller
mindre skarpt af gränsade områden:
kvkm. inv.
Konungariket Hedjas 259,000 750,000
Emiratet Kerak (Transjordanien)
Imamatet Jemen 194,000 1,000,000
Sultanatet Oman 200,000 500,000
» Kueit 2,114,000 747,000
Emiratet Nedjd och Hasa
» Djebel Schammar
» Asir
Brittiska protektoratet Aden 233,000 50,000


I nordvästra A. går Hedjasbanan (se d. o. och
Turkiet, sp. 392) från Damaskus till Medina
(1,305 km.), men f. ö. saknar A. fortfarande
järnvägar. De viktigaste städerna äro: Mekka,
Medina, Djidde, Janbo el-Bahr, Mokka, Hodeida,
Maskat och Kueit. (Se kartan till art. Persien,
där dock de nya politiska gränserna naturligtvis
ej finnas angifna.)
E. A-t.

*Arabis, bot. I Sverige finnas 6 arter, af hvilka
A. hirsuta, lundtraf, luddvårel, som före-
kommer på torra ängar, är den vanligaste. G. L-m.

’Arabiska hästen. Se Hästen, pl. I.

*Arabiska litteraturen. I st. f. Ib n -Ha m-

k a l (sp. 1278) bör stå I b n - H á u k a l (se d. o.).
El-Mubarrad (sp. 1279) dog 898. Den asp.
1281 nämnde Jacgut hette J ak ut (se d. o.). Det
af el-Beidàvi (sp. 1282) utg. arbetet heter "Anwár
et-tanzil" (Uppenbarelsens ljus).

Arablt, kem., en femvärdig alkohol af samman-
sättningen CH2 (OH) . (CHOH)3 . CH2 OH, som bil-
das vid reduktion af sockerarten a r a b i n o s (se
P en tös somt Sockerarter, sp. 228). Den
är optiskt aktiv, i olikhet med den stereoisomera
alkoholen x y l i t. K. A. V-g.

Arabklr, stad i turkiska vilajetet Mamuret
ul-Asis, 163 km. s. ö. om Sivas, vid en liten biflod
till Eufrat. Omkr. 20,000 inv., hvaraf */« armenier
och resten turkar. A. växte upp först på 1800-
talet, har åtskillig bomullsindustri och är bekant
för sina frukter. 1895 var A. platsen för stora
turkiska massakrer på armenierna. E. A-t.

*AracajU ligger på högra stranden af den
segelbara Eio Cotindiba, 12 km. från Atlanten, vid
järnvägen till Simao Diaz inne i landet. Omkr.
32,000 inv., delvis ättlingar af de indianske
tupierna. A. har järngjuterier, tvål- och klädes-
fabriker samt exporterar socker, brännvin, kakao,
kaffe, salt, bomull och hudar. E. A-t.

Arachi’dmandel, Arachidnötter, bot.,
frukterna eller fröna ("jordnötter") af Arachis
hypogæa. Se Arachis.

Arachi’dolja, bot. tekn., olja, som erhålles genom
pressning af fröna af Arachis hypogæa (se Ara-
chis). G. L-m.

Arachnlder (lat. Arachnoidea), zool. Se Spin-
deldjur.

Arachnoidealvilli, anat. SePacchioniska
granulationer.

Arachosia. Se Kandahar 1.

Ara’cium Neck., bot., örtsläkte af fam. Compo-
sitæ, af d. Ligulifloræ, intagande en mellanställ-
ning mellan Crepis och Hieracium. I Sverige finns
l art, A. paludosum (Crepis paludosa, Hieracium
paludosum], k ä r r f i b l a, som är en till l m.
hög, mångbladig ört med groftandade blad och
gula blommor, växande mindre allmänt i fuktiga
lundängar i hela landet. G. L-m.

Ära coeli [séli; lat., "himmelsaltaret"], eg.
S. Maria in A., kyrka i Kom (se d. o., sp. 678).

*Arad. 1. Komitatet A. tillhör sedan freden
i Neuilly 5 juni 1920 Rumänien. Af befolkningen,
351,222 pers. (1910), hade 65,3 proc. rumänska,
22,2 proc. ungerska och 9,s proc. tyska till mo-
dersmål. - 2. Staden A. hade 63,166 inv. 1910,
hvaraf 73 proc. hade ungerska, 16,3 proc. rumänska
och 6,9 proc. tyska till modersmål. Den midt emot
A. belägna köpingen N y a A. (ung. Uj-Arad, rum.
Aradul neo} har omkr. 6,000 inv. Där bildades
15 maj 1919 en motregering under Julius Karolyi
mot bolsjevikregeringen i Budapest. Den flyttade
efter några dagar till Szeged. l-2. E. A-t.

Aradul neo, köping. Se A r a d 2. Suppl.

Äræ Fläviæ, nu Rottweil i Wtirttemberg med
en hel del fornlämningar ända från Flavius Vespa-
sianus, som grundlade staden, troligen 74 e. Kr.
Mynt äro funna t. o. m. kejsar Valens. Jfr A gri
d e c u m a t e s. 3. C.

* Aragua, sedan 1904 stat i Venezuela, gränsar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free