- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
255-256

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

255

Arbetsamtet-Arbetshem

256

togs däremot vid riksdagen 1920, som godkände
propositioner, hvilka lågo till grund för s. å.
utfärdad förnyad lag om medling i arbetstvister
och därmed sammanhängande ny lag om central
skiljenämnd lör vissa arbetstvister (se d. o. Suppl.).
I samma års lag om barn i äktenskap ha getts regler
om minderårigas behörighet att på egen hand ingå
arbetsaftal ("taga tjänst eller annat arbete"). Till
16 års ålder är son eller dotter i sådant hänseende
underkastad sina föräldrars (eller dens, som har
vårdnaden om honom eller henne) af görande, men
har å andra sidan anspråk på underhåll af för-
äldrarna (se Underhållsskyldighet). Med
fyllda 16 år inträder en viss begränsad rätt att
ingå och uppsäga arbetsaftal, och vid 18 års ålder
blir sonen eller dottern härutinnan fullt själfständig.
En lag om arbetsaftal inom jordbruket (i st. f. den
föråldrade legostadgan af 1833) har ifrågasatts vid
flera riksdagar, utan att motioner därom ledt till
resultat. C. G. Bj. E. F. K. S-n.

Arbetsamtet, Internationella, i Basel,
är ett vetenskapligt institut, som inrättats (1901)
af och för Internationella föreningen för arbetar-
skydd (se Arbetarskydd. Suppl.) och som
åtnjuter statsanslag äfven från Sverige (sedan 1906).

Arbetsbyrån, Internationella (fr. Bu-
reau International du travail, eng. International
labour office), i Genève, har inrättats i enlighet
med fredsfördraget i Versailles 1919 (§ 388 ff.)
och skall enligt sin fr. o. m. sept. 1920 med ett
nummer i veckan utkommande "Bulletin" (eng.,
ty., fr.) arbeta på fyra afdelningar, af hvilka
en upprätthåller förbindelserna med olika länder
och en med Nationernas förbund, samt på en
rad tekniska sektioner för socialförsäkring, koo-
peration o. s. v. Flera skriftserier har byrån
redan börjat publicera, bl. a. "Studies and
reports", ett slags sociala meddelanden från alla
länder. I dec. 1920 tillsatte K. M:t en delega-
tion med uppgift att i samverkan med veder-
börande ämbetsmyndigheter bevaka Sveriges intres-
sen med afseende på det internationella social-
politiska samarbetet och därvid särskildt för-
bereda Sveriges deltagande i Internationella arbets-
byråns konferenser; delegationens sekreterare är
byråchef i Socialstyrelsen Styrelsens 8:e sam-
manträde hölls i juli 1921 i Stockholm. Den
består af 12 representanter för olika länders rege-
ringar samt 6 arbetsgifvar- och 6 arbetarrepresen-
tanter. E. F. K. S-n.

Arbetsdiagram, detsamma som indikatordiagram.
Se Diagram 2 och Indikator.

Arbetsdomare, ledamot af arbetsdomstol
(se d. o. Suppl.).

Arbetsdomstol, i Sverige bruklig benämning
på Centrala skiljenämnden för vissa
arbetstvister (se d. o. Suppl.) och lik-
nande institutioner. I förslagen till lag om arbets-
aftal 1910 och 1911 ingick särskild "arbetsdom-
stol", och denna benämning har alltsedan varit
bruklig. E. F. K. S-n.

Arbetsfred, ostörd af strejker och lockouter, är
syftemålet med lagstiftnings- och andra åtgärder för
att förbättra rättssäkerheten i fråga om arbetsaftal
(se d. o., äfven i Suppl.). Ett viktigt medel för
ändamålet utgöra förliknings- och skiljenämnder (se
d. o.), liksom kollektivaftal (se d. o.) eller i lag

fastställda förhandlingsordningar (se d. o. Suppl.).
Särskild lagstiftning har vidtagits i flera länder
och ofta äfven föreslagits i Sverige mot s. k.
allmänfarliga strejker (se Strejk). Enär in-
tressekonflikter ofta och kanske djupast ligga till
grund för oron på den moderna arbetsmarknaden,
har man sökt verksammare medel till att främja
arbetsfreden i åtgärder till skapande af intresse-
gemenskap mellan arbetstagare och arbetsgifvare
genom glidande löneskalor (se Arbetslön),
delvis beroende af marknadsprisen på de fram-
ställda produkterna eller företagens stigande och
fallande nettovinster, vinstandel (se d. o.), med-
delegarskap 1. industriell demokrati (se d. o.
Suppl.). - Litt.: N. P. Gilman, "Methods of
industrial peace" (1904). E. F. K. S-n.

*Arbetsförening. Likartad med de i Stockholm
och andra städer verksamma föreningarna är Sve-
riges landsbygds arbetsförening.

*Arbetsförmedling. Se äfven Sveriges of-
fentliga arbetsförmedling samt Ar-
betarbörs (äfven i Suppl.), Arbetarkam-
mare (äfven i Suppl.), Arbetskammare
(äfven i Suppl.), Sociala rådet och So-
cialstyrelsen. - Litt.: ’ ’Den offentliga
arbetsförmedlingen i Sverige 1902-1912" (i
"Sveriges off. statistik", serien "Socialstatistik")
samt årsredogörelser i "Sociala meddelanden"
1914 ff. E. F. K. S-n.

Arbetsförmedlingsanstalt. Se Sveriges of-
fentliga arbetsförmedling.

Arbetsförmedlingsinspektör. Se Sveriges
offentliga arbetsförmedling.

*Arbetsgifvarförening. Se äfven Svenska
arbetsgivareföreningen. - Sistnämnda
sammanslutning utgör gemensamt riksförbund för
arbetsgifvarföreningar inom industrier och handt-
verk, sedan Centrala arbetsgifvarförbundet ingått
däri, med uppdelning af medlemmarna på respek-
tive yrkesförbund, men gemensamt organ för dem
alla inom riksförbundet, fr. o. m. utgången af
1918. Samverkan enligt öfverenskommelse eger
rum äfven för Svenska landtmännens
arbetsgivarorganisation, som sedan
början af 1910 utger "Svenska landtarbetsgifvare-
föreningarnes tidskrift". Svenska, danska och
norska arbetsgivarföreningarna samlades till Nor-
diskt arbetsgifvarmöte första gången 1907; sådana
möten ha sedan hållits regelbundet, med an-
slutning äfven för Finland, senast i Helsingfors
1921. E. F. K. S-n.

Arbetshem, d. v. s. anstalter för vård dels af
sådana arbetsföra behöfvande, som ej lämpligen
kunna mottagas eller behållas å kommunens
fattigvårdsanstalt (ålderdomshem, vårdhem), dels af
sådana, som af fattigvårdsstyrelse ålagts allmänt
arbete, ha genom 1918 års fattigvårdslag blifvit
obligatoriska för landsting och för städer, som ej
deltaga i landsting, dock att med ett fullständigt
ordnande af sådana anstalter kan anstå till 1 jan.
1929. Män och kvinnor få ej intagas på samma
anstalt, såvida ej där finnas fullständigt skilda
afdelningar, och personer under 18 år få ej där
intagas. Arbetshem skall ha af konungen fastställdt
reglemente och stå under en styrelse, som besluter
om intagning. Planen för arbetshem skall ock
underställas konungens pröfning, och han kan befria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free