- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
259-260

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetshäst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kommuner, hvarjämte betydande bidrag ut-
taxerats inom arbetarorganisationerna och lämnats
af frivillig välgörenhet. E. F. K. S-n.

Arbetslöshetsunderstödskassa l.
Arbetslöshetskassa inrättade en och annan engelsk
fackförening redan vid midten af 1800-talet, och sådana
kassor blefvo senare ej ovanliga inom
arbetarorganisationerna i flera länder, där de engelska
reglerna för understödsrätt och kontroll på
arbetslöshetens ofrivillighet togos till mönster. I kassorna
sågo de organiserade arbetarna ett medel till skydd
för aftalade arbetslöner mot arbetssökande
arbetslösas underbud på arbetsmarknaden. Äfven svenska
fackförbund ha inrättat sådana kassor, liksom de
tilllämpat extra uttaxeringar till understöd åt
arbetslösa inom facket eller inom andra fackorganisationer.
1901–12 uppgingo samtliga svenska fackförbunds
utgifter för arbetslöshets- och reshjälpsunderstöd till
sammanlagdt mera än 2 mill. kr. (se
Arbetslöshetsförsäkring. Suppl.). E. F. K. S-n.

Arbetsmarknad, dels ett lokalt eller
yrkesmässigt begränsadt område för utbud och efterfrågan
af arbetskraft, t. ex. arbetsmarknaden i Sverige
eller inom viss näringsgren i riket, såsom
jordbrukets arbetsmarknad, dels själfva marknadsläget
med hänsyn till, om tillgången på arbetare
öfverstiger tillgången på arbetstillfällen (dålig eller
tryckt arbetsmarknad) eller omvändt (god eller liflig
arbetsmarknad). I förra fallet väntas nedgång, i
senare fallet uppgång i arbetsprisen, d. v. s.
lönerna. Se Arbetsförmedling (äfven i
Suppl.) och Arbetslöshetsförsäkring
(äfven i Suppl.). E. F. K. S-n.

*Arbetsmaskin. Se Maskin.

*Arbetsminister. I Sverige handläggas
arbetarfrågor inom Socialdepartementet och frågor rör.
allmänna arbeten hufvudsakligen inom
Kommunikationsdepartementet.

Arbetsnedläggelse. Se Strejk.

Arbetsplikt, Allmän. Se Tjänsteplikt.
– Allmän arbetsplikt för alla män, som fyllt 20
år, och kvinnor öfver 16 år, med undantag för
flickor af muhammedansk bekännelse, infördes i
Bulgarien genom lag 1920 till främjande af landets
återuppbyggelse efter Världskriget.
E. F. K. S-n.

Arbetsråd, församling, som afger utlåtanden i
arbetarfrågor o. d. 1. En i Sverige såsom en
följd af lagen om arbetstidens begränsning 1919
("åtta-timmars-lagen") inrättad institution. Det
har till uppgift att af ge utlåtande i fråga om
arbetstidslagens tillämpning på begäran af
domstol eller den, hvars rätt af frågan beröres.
(Tillsyn af lagens efterlefnad tillkommer
yrkesinspektionen.) Arbetsrådet består af minst 7 led.,
utsedda af konungen för en tid af två år i sänder,
2 föreslagna af vissa arbetsgifvare och 2 af vissa
arbetarorganisationer (med dubbelt så många
suppleanter) samt de öfriga 3 utsedda direkt bland
personer, som icke kunna anses företräda
arbetsgifvar- eller arbetarintresse, en af de tre lagfaren.
"Arbetsrådets beslut" publiceras i "Sociala meddelanden"
och som serie i särtryck. – 2. I svensk
socialpolitisk litteratur stundom namn på institutioner i
främmande länder, t. ex. Italien, af ett slag, som
närmast motsvarar Sociala rådet (se d. o.) i
Sverige. I Danmark tillkom ett arbetsråd genom
1901 års fabrikslag och i Norge genom 1909
års arbetsskyddslag, båda officiellt benämnda
arbeidsraad. – 3. Annat namn på
arbetskammare (se därom artikeln Arbetsråd i
hufvudarbetet).
E. F. K. S-n.

*Arbetsstatistik har i Sverige organiserats för
allt flera områden. Kommerskollegii af delning för
arbetsstatistik erhöll anslagshöjning fr. o. m. 1906
års ingång och igångsatte samtidigt en omfattande
undersökning om arbetstidens längd inom industri
och handtverk samt öfvertog olycksfalls- och sjuk-
kassestatistiken, liksom kontrollen öfver arbetsför-
medlingsanstalters organisation och verksamhet
samt ärenden ang. medling i arbetstvister. 1910
års riksdag uppdrog åt afdelningen tillsynsmyn-
dighet öfver sjukkasseväsendet i riket, på grund
hvaraf dess sjukkassebyrå inrättades, och anvisade
anslag för 1911 till statistiska undersökningar
rörande landtarbetarnas lefnads- och arbetsförhål-
landen. Afdelningen publicerade dels fr. o. m.
1903 tidskriften "Meddelanden från Kungl. Kom-
merskollegii af delning för arbetsstatistik", månatlig
fr. o. m. 1908, dels separata publikationer under
den gemensamma rubriken "Arbetsstatistik" t. o. m.
1910, hvarefter benämningen utbyttes mot "Social-
statistik". Tidskriften intog öfversikter öfver den
offentliga arbetsförmedlingen, kreaturs-, lifsmedels-
och bostadspris, byggnadsverksamheten å olika
orter, ställningen på arbetsmarknaden, arbetslös-
het, arbetsinställelser, kollektivaftal, fackförenings-
väsen, sjukkasseväsen m. m. samt referat af yrkes-
inspektörernas berättelser m. m. och redogörelser för
arbetarförhållanden, arbetslagstiftning och social-
politik i utlandet. I serien "Arbetsstatistik" har
under litt. A intagits omfattande undersökningar
rörande kollektivaftal, kooperativ verksamhet i Sve-
rige m. m., under litt. B sjukkassestatistiken, C
olycksfallsstatistiken, D lifsmedels- och bostadspris,
E arbetsinställelser. Fr. o. m. 1913 har Kommers-
kollegii af delning för arbetsstatistik uppgått i och
efterträdts af S o c i a l s t y r e l s e n (se d. o. samt
Sociala rådet), som fr. o. m. 1912 publice-
rar (1) tidskriften Sociala meddelanden
(se d. o.) och fr. o. m. 1911 serien (2) Social-
statistik (kollektivaftal m. m., strejker, lock-
outer m. m., arbetsmarknad och arbetsförmedling,
arbets- och löneförhållanden inom jordbruket och
inom andra näringar, lefnadskostnader, bostads-
förhållanden, olycksfall i arbete, föreningsväsen
m. m.) samt serierna (3) Försäkringsväsen
(sjukkassor), (4) Statens förliknings-
mäns verksamhet, (5) Yrkesinspek-
tionens verksamhet, (6) Sjukkasse-
inspektionens verksamhet, och (7) So-
ci als t y rel sens årsberättelser. Af K.
M:t tillkallade sakkunniga för utredningar och
förslag rörande möjligheten af större sparsamhet
i fråga om statistiska publikationer m. m. ha af-
gett betänkande 1922, hvilket måhända kan kom-
ma att beröra jämväl ofvannämnda publikationer.
- I fråga om arbetsstatistikens utveckling i främ-
mande länder meddelas uppgifter i "Sociala med-
delanden". E. F. K. S-n.

*Arbetsstuga. Hemarbete och ersättning därför
förekomma ej vidare. Om arbetsstuguidéns
framgång vittnar, att 1920 i Stockholm funnos 21
arbetsstugor med 2,200 barn och ett kommunalt
understöd af 100,000 kr. och att i det öfriga landet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free