Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Argenton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Argenton-Argonne
278
1916) af vicepresidenten Yictorino de la
P l a z a. I Världskriget iakttog A. sträng neutrali-
tet, och det ingick maj 1915 med Brasilien och
Chile aftal om alla tvisters hänskjutning till en
undersökningskommission, hvars utredning skulle
afvaktas, innan fientligheter fingo förekomma
("A-B-C-makternas entente"). Neutralitetspolitiken
fortsattes under president Hipólito Irigoyen
(från okt. 1916; hans ämbetstid utgår okt. 1922).
Han tog våren 1917 initiativ till ett försök att
åstadkomma medling af de latinsk-amerikanska
republikerna mellan Förenta staterna och Tyskland,
men endast Mexico vanns för denna plan. Mot
tyskarnas oinskränkta undervattensbåtskrig prote-
sterade A. (7 febr. 1917), men det bibehöll sin
neutralitet, äfven då den s. k. Luxburgaffären (se
L u x b u r g. Suppl.) vållade stark upphetsning i
sept. s. å. genom upptäckten, att Tysklands chargé
d’affaires i A. i chiffertelegram tillrådt sin rege-
ring att eventuellt låta "spårlöst sänka" argen-
tinska handelsfartyg. En tysk ursäkt med kraftigt
ogillande af detta uttalande ledde till konfliktens
afveckling utan de diplomatiska förbindelsernas
af bry tände. Ekonomiskt led A. rätt svårt af
Världskriget; visserligen ökades köttexporten oer-
hördt, men tullinkomsterna nedgingo starkt, och
hemkallandet 1915 af värnpliktiga italienska immi-
granter i A. vållade oreda på arbetsmarknaden.
Svåra strejker och arbetaroroligheter ha de senaste
åren periodiskt förekommit och kulminerade j an.
1919 i en storstrejk i Buenos Aires, som spred sig
till A:s öfriga städer och tyckes ha under ledning
af bolsjevikiska ryska invandrare åsyftat eröfring
af regeringsmakten. Efter några dagars blodiga
gatustrider återställde den till militärdiktator i
Buenos Aires utsedde general DelF Epiane ord-
ningen. På Nationernas förbunds första delegerade-
församling i Genève nov.-dec. 1920 spelade A:s
utrikesminister H. Puyerredón en framträdande roll,
särskildt genom yrkande på sådan ändring af för-
bundspakten, att förbundet blef ve öppet för alla
stater, oberoende af inval. Motståndet inom försam-
lingen mot denna aktion förmådde A:s ombud att
demonstrativt hemresa, dock utan att A. därför
utträdde ur förbundet (A:s ombud höllo sig emeller-
tid borta äfven från 1921 års Genèvemöte af delege-
radeförsamlingen). Den 1922 nyvalde presidenten
Marcelo Alveár (till 1928) företog sommaren
s. å. en politisk rundresa till Europas hufvudstäder.
Litt.: C. Skottsberg, "Båtfärder och vildmarks-
ridter. Minnen från en forskningsfärd genom
Patagonien och Eldslandet" (1904), A. S. Pen-
nington, "The Argentine republic" (1911), A.
Posada, "La repiiblica Argentina" (Madrid 1912),
A. N. Schuster, "Argentinien: land, volk und wirt-
schaftsleben" (2 bd, 1913), R. P. V. Gambon,
"Compendio de historia Argentina" (Buenos Aires
1914), W. A. Hirst, "A." (4:e uppl. 1915), G. J.
Mills, "A." (s. å.), A. G. Aparicio, "Geografia
fisica y económica de la repiiblica Argentina"
(Buenos Aires 1918), W. Schmidt och C. Grote-
wold, "Argentinien in geographischer, geschicht-
licher und wirtschaftlicher beziehung" (1919), och
P. Denis, "La république argentine" (1920). V. S-g.
Argenton [ar j äta’], stad i franska dep. Indre,
30 km. s. s. v. om Chåteauroux, vid Orléansjärn-
vägen och floden Creuse. 6,122 inv. (1911), som
mest lefva af garfverirörelse, skofabrikation och
linneväfnad. A., strax n. om hvilket låg det gal-
liska Argentomagus, har en mängd gamla måle-
riska hus. E-A-t-
*Argentum. 1. A. colloidäle, farm, med.
Se Kol lar gol. - 2. A. la^ticum, farm.
med. Se Ak to 1. Suppl.
Arges [Vrdjej]. 1. (A r g e s u 1) Flod. Se
Ar ds j is j 2 (äfven i Suppl.). - 2. (C u r t e a
de A.) Stad vid nämnda flod. Se A r d s j i s j l
(äfven i Suppl.).
Arghan. SeArghanaMaden. Suppl.
Arghana Maden (Arghan), stad i turkiska
vilajetet Diarbekr, 56 km. n. v. om Diarbekr,
vid den projekterade Bagdadbanan. Omkr. 3,000
inv. I A. finns en gammal, mycket rik koppar-
grufva. E. A-t.
Arginin, kem., är guanidinaminova-
leriansyra och ingår som väsentlig bestånds-
del i många proteinämnen (se d. o., sp. 412), t. ex.
i edestin ända till 14 proc. K. A. V-g.
*Argön, kem., är säkert ett enhetligt ämne, ty
det visar konstant kokpunkt och smältpunkt samt
konstant löslighet i vatten (vid konstant tryck och
temperatur). Det förekommer relativt rikligt i
sådana källors vatten, som härröra från stort djup,
såsom Geysir på Island och många källor i Pyre-
néerna. Gasen kan numera erhållas bekvämt och
billigt enligt Fr. Fischers metod, genom ledning
af luft öfver till 800° upphettad kalciumkarbid,
som ur luften borttager både syret och kväfvet,
enligt följande reaktionsformler:
2 Ca C2 + 02 = 2 Ca O + 4 C
Ca C2 + N2 = Ca C N2 + C
kalciumcyanamid
Om den senare reaktionen se Cyan-amid. -
Om argons användning se Ädelgaser. K.A.V-g.
*Argonin är ett hvitt svårlösligt pulver med 4
proc. silfver och brukas som antiseptiskt medel
vid gonorré. C. G. S.
*Argonne. Under Världskriget blef särskildt
den v. om Aire belägna delen (Argonnesko-
g e n) af A. föremål för ett förbittradt och synner-
ligen förlustrikt ställningskrig mellan tyskarna
och fransmännen, hvilket varade från midten af
sept. 1914 till i slutet af sept. 1918 och i hvil-
ket efter hand större styrkor (armékårer) insattes,
tillhörande på tyska sidan 5:e armén (kronprinsen
af Tyskland, sedan v. Lochow och v. Gallwitz)
samt 3:e armén (v. Einem) och på franska sidan
hufvudsakligen 3:e armén (Sarrail, sedan Humbert),
2:a armén (Guillaumat) samt slutligen (1918) 4:e
armén (Gouraud) och l:a amerikanska armén (Per-
shing). A. besattes af tyskarna i samband med
franska härens återtåg till Marne i slutet af aug.
1914, men gick åter till större delen förloradt eiter
Marneslaget, då fransmännen, som följt efter den
återtågande 5:e tyska armén, nådde linjen la
Fille morte (4 km. s. om Varennes)-le Four de
Paris-Vienne le Chåteau, i hvilken de befäste
sig, och framsköto starka förposter i förterrängen
(Bois de la Grurie). Tyskarnas genast igångsatta,
upprepade, energiska, af 16:e armékåren och en
inf.-fördelning, under ledning af general v. Mudra,
utförda anfall mot nämnda linje ledde slutligen
(i juli-sept. 1915) till förterrängens intagande, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
