Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Argulus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
279
Argulus foliaceus-Arisj
280
ningen kunde ej betvingas. Om än under det föl-
jande ställningskriget, hvarunder af ven tyskarna
. starkt befäste sin jämnlöpande med och nära den
franska gående hufvudställning, lokala framgångar
då och då vunnos än af fransmännen, än af deras
motståndare, förblef dock läget i stort sedt oför-
ändradt ända till i slutet af sept. 1918, då den
af de amerikanska och franska arméerna utförda
offensiven v. om Yerdun medförde tyska hufvud-
ställningens fall och Ars utrymning af tyskarna.
Det utomordentligt sega försvaret af den franska
försvarslinjen tvärs igenom norra delen af A.-sko-
gen förklaras af denna senares stora strategiska
betydelse bl. a. därigenom, att den i hög grad
svårtillgängliga skogs- och bergstrakten täckte
Verdunställningens vänstra och Champagneställnin-
gens högra flank (se Världskriget, sp. 167,
184, 202 och 243). II. J-dt.
A’rgulus f oliaceus, zool. Se K a r p l ö s s.
Argusfasanen, zool. Se Argus giganteus
(afven i Suppl.).
*Argus giganteus, Argusfasanen. När-
stående bild visar en hanne, som under parnings-
Argusfasanhannens parningslek.
leken breder ut och lyfter de starkt förlängda
armpennorna för att medelst dessas bländande
färgprakt tjusa den mycket oansenliga honan.
Argy’nnis, zool. Se Pärlemorfjärilar.
Argyre’sthia conjugella, zool. Se Rönnbärs-
målen. - A. ephippiella, zool. Se
Körsbärsmalen.
Argyris Eftaliötis, pseudonym. Se M i c h a i-
lidis, K.
*Argyro-Kastro blef 1916 albanesiskt, 1920
grekiskt.
Argyronèta aquätica, zool. Se Spindel-
djur, sp. 723.
Argyropelecus, zool. Se Plattfiskar.
Arholma, ö i Ålands haf, sedan 1 jan. 1914
tillhörande Björkö-Arholma socken, s. ö. om
Björkö, på somrarna mycket besökt badort. Den
har hela året regelbunden ångbåtsförbindelse med
Stockholm samt större delen af året med
Norrtälje. På A. finnas två fyrar, A. norra och A.
söolra, båda uppförda 1905 och restaurerade 1918,
med hvita torn af betong och järn. Den förra är
en klippfyr, belägen på 59° 50’ 45" n. br. och
19° 6’ 23" ö. Igd fr. Gr., den senare en
blixtfyr, belägen på 59° 50’ 27" n. br. och 19° 6’ 35"
ö. lgd fr. Gr. Båda ha linser af 6:e ordningen,
en styrka af 200 hefnerljus, agaljus samt
10 minuters lysvidd och hållas tända 6 juli–6 juni. Vid
A. norra har lågan 9,5 m., vid A. södra 16 m. höjd
öfver vattnet. Tills. med Näskubbens, Högskärs,
Sveduddens och Tyfö fyrar utmärka de den s. k.
Arholmaleden l. norra segelleden till
Stockholm.
E. A-t.
*Arhusiander, M., dog 19 maj 1908 i Sundsvall.
Han var t. o. m. 1901 led. af Andra kammaren.
*Aria. Om aria parlante se Parlando.
Aria metro^olis. Se Herat 2.
Aribau y Farriols, Buenaventura G a r-
1 o s, katalansk skald och litteraturhistoriker, f.
1798 i Barcelona, d. 1862, gaf den första im-
pulsen till den katalanska litteraturens pånyttfö-
delse, skref både på katalanska och kastiljanska.
I bunden form utgaf A. Öda d la Patria (1832)
och Ensayos poeticos. Han var en af initiativ-
tagarna till "Biblioteca de autores espanoles",
där han skrifvit monografier öfver Moratin, Cer-
vantes etc. A. utöfvade ock en omfattande jour-
nalistisk verksamhet. Ad. H-n.
Ari Burnu (Ari Burun), ett på västkusten af
Gallipolihalfön strax n. om Gaba Tepe (Kasa
Tepe) beläget bergsparti, som under Världskriget
25 april 1915 eröfrades af Anzac-kåren efter en
häftig strid med 9:e turkiska fördelningen
(tillhörande 3:e armékåren, Essad pascha) och som
sedermera förblef i engelsmännens besittning, trots
upprepade med större styrkor företagna turkiska
motanfall, ända till 19 dec. s. å., då ställningen
under skydd af örlogsfartygens eld utrymdes och
besättningstrupperna inskeppades. Jfr
Världskriget, sp. 199 och 200.
H. J-dt.
*Arild är numera på grund af k. br. 3 sept.
1915 municipalsamhälle. 50 har. 345 inv. (1920).
Tax.-värde å bevillningsskyldig fastighet 951,900
kr., tax. inkomst af kapital och arbete 309,885
kr. (1920).
Arilds tid. Se Kung Orre.
Ariner, nu försvunnen folkstam. Se O s t j a-
ker2.
Arinos, en af källfloderna till Tapajoz,
upprinner på Arinosplatån i staten Matto grosso,
Brasilien, och flyter omkr. 1,100 km. åt n. n. ö.
*Arisj. Vid A., det medeltida Laris, stupade
Balduin I af Jerusalem 22 mars 1118, och utanför
A. vunno venezianerna en sjöseger 1123. 20 febr.
1799 intogs det af fransmännen, men återtogs 29
dec. s. å. af turkar och engelsmän. 24 jan. 1800
slöt Kléber i A. en konvention med turkarna om
fritt aftåg för sina trupper, men den förkastades
af engelsmännen. A. har omkr. 4,000 inv. och
är station på karavanvägen från Egypten till Gasa
och Syrien. Under Världskriget besattes A. först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
