Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Arta-Artilleri
306
Ivigtut, på dess södra sida, finns kryolit. -
2. Stor ö utanför fjorden A., 908 m. hög. -
3. Bebodd plats vid fjorden A., på 61° 10’ n. br.
och 48° 27’ v. Igd fr. Gr., vid foten af berget
Kungnait (1,396 m. högt). E. A-t.
*Arta. Floden A. (grek. "Aga/^o?, lat.
Arachthus 1. Aratthus) upprinner på berget Lak-
mon i grekiska landskapet Epirus, flyter med stark
ström åt s. v. och faller efter omkr. 35 km. lopp
ut i Artaviken. Den upphörde genom freden i
London (30 maj 1913) mellan Grekland och Tur-
kiet, då Epirus af träddes till Grekland, att vara
gräns mellan de två staterna. N om o s A. om-
fattar 1,793 kvkm. med 52,578 inv. (1920). S t a-
den A. hade s. å. omkr. 7,000 inv. E. A-t.
Arta’ki, turk. Erdek, stad på halfön A., som från
Mindre Asien skjuter ut i Marmarasjön, inom den
genom freden i Sèvres 11 maj 1920 upprättade
internationella Dardanellzonen, ICO km. s. v. om
Eonstantinopel. Omkr. 7,000 inv., som väsentligen
lefva af jordbruk, sjöfart och handel. Den kring-
liggande trakten är rik på ruiner. A. hette i
forntiden Artace. E. A-t.
Artavjken 1. Ambrakiska viken, en 35
km. djupt åt ö. inträngande vik af Joniska haf-
vet i nordvästra Grekland, begränsad af de tre
nomos Janina, i v. och n. v., Arta, i n. Ö., samt
Akarnanien och Etolien, i ö. och s. Den står blott
genom den 640 m. breda och 4 m. djupa Preveza-
kanalen i förbindelse med hafvet och ligger på grän-
sen mellan det gamla Hellas och Epirus. E. A-t.
Arteche, José Gomez de A. y Moro de
Elexabeitia, spansk militär och historieskrif-
vare, f. 13 mars 1821 i Carabanchel Alto (prov.
Madrid), d. 28 jan. 1906 i Madrid. Officer 1840,
befordrades han efter hand till divisionsgeneral
(vid artilleriet). Bland hans skrifter märkes i
första rummet Guerra de la Independencia; histo-
ria militär de Espana de 1808 à 1814, ett ut-
märkt, i sitt slag nästan enastående arbete (14 bd,
1868-1904). H.J-dt.
Arte et Marte, Årsskrift för ridder-
skapet och adeln, utges sedan 1909 och är
fr. o. m. 1914 organ för Svenska adelsförbundet.
Den är illustrerad. Redaktör är friherre C. E.
F l e e t w o o d.
Artemovsky-Hulak. Se Ukrainska litte-
raturen.
Artenay [artnå], by i franska dep. Loiret, 20
km. n. om Orleans, vid järnvägen till Paris. Omkr.
1,000 inv. Vid A. besegrade bajerske generalen
von der Tanns härafdelming den franska 15:e armé-
kåren (sedermera ingående i l:a Loirearmén) under
general de la Motterouge 10 okt. 1870. E. A-t.
Arterit, geol., petrogr. Se Ådergnejs.
Artfjället, fjällmassiv i öfversta delen af Urnans
dalgång inom Tärna socken, Västerbottens län,
begränsas af norska gränsen, Stora Umevatten,
öfveruraan med Ume älf samt i s. af Tängvattnet.
Mer än 60 kvkm. nå öfver 1,000 m. ö. h. Den
högsta toppen går upp till 1,554 m., en annan topp,
närmare öfveruman, når 1,465 m. ö. h. O. Sjn.
Arthigön, farm. med., är ett på gonokocker
(gonorrésmittämne) beredt "vaccin", som insprutas
i musklerna mot vissa gonorrésymtom. C. G. S.
Arthrode’ndron, paleobot. Se C a la m i tes,
sp. 973.
Arthrogarstres, zooL, en grupp bland spin-
deldjuren, inom hvilken de för de egentliga spind-
larna typiska egenskaperna (jfr Spindeldjur,
sp. 722) ännu ej utpräglats: än är abdomen ledad,
än äro några af cephalothorax’ segment fria, än
utgöres det främsta benparet ännu af palper (se
d. o.). Till denna grupp föras ordningarna låcke-
spindlar, gisselskorpioner, skorpioner, klokrypare
och skorpionspindlar (se dessa ord och Spindel-
djur). L-e.
Arthropitys, paleobot. Se Calamites, sp. 973.
’Arthur, hertig af C o n n a u g h t, var 1904
-07 generalinspektör för brittiska armén, där-
efter 1907-09 högste befälhafvare öfver Englands
stridskrafter i Medelhafvet (med högkvarter på
Malta) samt 19ll-16 generalguvernör i Canada.
Våren 1921 besökte han som konungen-kejsarens
representant Indien för att högtidligen öppna de
nyinrättade lagstiftande provinsråden där. Hans
gemål, prinsessan Lovisa Margareta af Preussen,
afled 14 mars 1917. Deras ende son, prins
Arthur af Connaught, f. 13 jan. 1883 i
Windsor, blef officer 1901, deltog i Världskriget,
tog afsked ur armén 1919 och blef 1920 general-
guvernör i Syd-Afrika. Han är sedan 1913 för-
mäld med sin kusin, hertiginnan Alexandra af
Fife (f. 17 maj 1891), och har en son, Arthur,
earl af M a c d u f f (f. 9 aug. 1914). Af hertigens
af Connaught båda döttrar blef Margareta (f. 1882,
d. 1920) 1905 förmäld med prins Gustaf Adolf
af Sverige (se Margareta, svensk kronprin-
sessa) och Patricia (f. 17 mars 1886) förmäld 1919
med commander Alexander Ramsay (hon bär sedan
dess titeln lady Patricia Ramsay). V. S-g.
Articulätio, lat. Se Led, anat.
*Artificiell. Se vidare artiklar, sammansatta
med Konstgjord.
Artificiell igel. Se Koppsnäppare.
’Artilleri. I stort sedt kan man skilja mellan
landartilleri, af sedt uteslutande för opera-
tioner till lands, kustartilleri, afsedt för
kustförsvaret, samt fartygs- 1. sjöartil-
leri, utgörande bestyckning å krigsfartyg. -
Enligt äldre begrepp uppdelades l a n d a r t i 11 e-
riet vanligen i bergs-, fält-, positions-, beläg-
rings- och fästningsartilleri. Sedan numera strider
om befästa ställningar eller hvad man förr ofta
benämnde "positioner", liksom af ven belägring af
permanent befästa platser, blifvit ett i fältkriget
så ofta förekommande företag, att det ej till tid
och rum kan särskiljas från de rörliga operatio-
nerna, har denna åtskillnad till stor del förlorat
sin betydelse. Man kan nu med fältartilleri
i vidsträckt bemärkelse beteckna allt det artilleri,
som är afsedt att deltaga i fälthärens operationer,
dock så, att man därjämte bibehåller vissa spe-
cialbenämningar. Sålunda betecknar man med
bergsartilleri ännu det slag af fältartilleri,
som är beväpnadt med söndertagbara pjäser och
organiseradt för uppträdande företrädesvis i bergs-
terräng e. d. Benämningarna positions- och
belägringsartilleri anses däremot nu ej
tidsenliga, enär fältartilleriet i sig måste innesluta
pjäser och organisationsformer lämpade för såväl
strider om befästa ställningar som belägringar.
Fältartilleriet delas på grund däraf vanligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
