- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
319-320

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arzawa-brefven ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Asbest har ständigt vunnit större användning i
tekniken såväl för sin eldfasthet som för sina
värmeisolerande egenskaper. En nyare användning
däraf är den konstgjorda takskiffer, eternit,
som man tillverkar genom att binda asbesttrådar,
finmalen magnesit, kiselgur och andra eldfasta
ämnen samman med cement. Af i handeln
förekommande sorter af asbest märkas den kanadensiska,
som är en serpentinasbest l. krysotil (se d. o.),
och den blåaktiga från Syd-Afrika, hvilken är en
strålstens- eller hornbländeasbest. K. A. G.

"Asbjörnsen, P. K., å sp. 129, rad 28-29
nedifrån: uppgifterna rörande ta ggd j urssläktet
Brisingas släktskapsförhållanden äro oriktiga; jfr
Brisinga, sp. 168.

Asbjörn Snare. SeEsbern Snar e.

Asboland. Se Landskap, sp. 1015.

Asbury park [ä’sb9ri pä’kj, stad och mycket
besökt badort vid Atlanten i staten New Jersey,
Förenta staterna, 82 km. s. om New York. 10,150
inv. (1910).

*Asby, socken. Med A. skall framdeles T o r p a
förenas som annex.

*Aschaffenburg hade 32,199 inv. 1919.

*Aschan, A. 0., utnämndes 1908 till professor
i kemi vid Helsingfors’ universitet. För arbetet Die
chemie der alicyklischen verbindungen (1905) er-
höll han af universitetet i Göttingen Valbruch-
priset. T, C.

*Aschaneus, M. L., föddes omkr. 1575. A:s
didaktiska dikt En liten husregla är äfven känd
under sin latinska titel Regula pietatis; hans
belefvenhetslära citeras ofta under den latinska
titeln Tabula mensalis. En 1600-tals-förteckning
öfver A:s samlingar är tryckt i "Kyrkohist. års-
skrift" 1906. Om hans handskrifter se art. "Ascha-
neus" i "Svenskt biografiskt lexikon", II, 1920.
Fyra af hans arkeologiska skrifter skola med bidrag
af Vitt. hist. o. ant. akad. utges i "Arkiv för
svensk konst och kulturhistoria".

Aschcari, muhammedansk teolog. Se Islam,
sp. 920.

’Aschehoug, T. H., dog 20 jan. 1909 i Kri-
stiania. Hans sista stora verk, Socialökonomik,
förelåg 1909 fullbordadt i 4 bd (ny, af P. T.
Aarum reviderad uppl. 1910-14); det prisas för
imponerande lärdom och modern grunduppfattning.
A. var led. af Franska institutet och, sedan
1879, af Vet. soc. i Uppsala. - Till A:s minne
stiftades 1916-17 T. H. A.-fondet til
fremme a 7 samfundsvidenskapelig
forskning; denna fond, bildad genom dona-
tioner af skeppsredaren Engelhardt Eger samt ett
antal banker och industriföretag, hade 1919 ett
kapital af något öfver 200,000 kr. V. S-g.

Aschehoug (Vskehaug], H., & c:o, norskt bok-
förlag, började 1872 som sortimentsbokhandel,
hvarmed någon förlagsverksamhet tidigt förenades,
men först 1888, då T. Lambrechts och V. Ny-
gaard öfvertogo affären, vardt denna af större be-
tydelse. 1900 klöfs affären, hvarvid V. Nygaard
fortsatte förlaget, som han utvecklade till Norges
största. 1906 inköptes "Det morske aktieforlag",
och 1908 inrättades ett kontor i Köpenhamn. För-
laget har knutit vid sig en stor del af de yngre
norske författarna; af deras större förlagsartiklar
kunna nämnas "Illustreret norsk konversationslek -

sikon" (1907-13; ny uppl. 1920 ff.) och "Norges
historie" (1908-17). R-n B.

Ascheräden, gods i Livland. Se Schultz,
sp. 1204.

*Ascherson, P. F. A., dog 6 mars 1913 i Berlin.
Han utgaf fr. o. m. 1896 det stora floristiska verket
Synopsis der mitteleuropäischen fora, hvars utgif-
ning ännu pågår. C. Lmn.

Aschkenasim. Se Judar, sp. 221. Jfr
A sk e n a s.

Aschmunén, by i mellersta Egypten, 2 km. v.
om järnvägsstationen Röda, mellan Nilen och
Josefskanalen. Omkr. 8,000 inv. Vid A. låg i
forntiden Hermopolis magna. Se H e r m u-
p o l is 2.

AschofF, Karl Albert Ludwig, tysk ana-
tom, f. 1866 i Berlin, studerade medicin bl. a.
under de berömde patologerna von Recklinghausen
och Orth samt blef assistent 1894 och professor
1903 i Marburg och 1906 i Freiburg, där han ock
är direktor för den patologisk-anatomiska anstalten.
A. har skrifvit viktiga arbeten öfver pyelonefritis
(1893), byggnaden af blodproppar och benmärg-
cellsembolier, urinvägarnas patologiska anatomi,
nyfödda barns variga öroninflammationer, nafvel-
strängsbråck, hafvandeskapets normala och patolo-
giska anatomi m. m. Därjämte har han gjort sitt
namn vida bekant och uppskattadt genom sin Lehr-
buch der pathologischen anatomie (2 bd, 1909;
flera uppl.). A. är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund
(1914). E. Hgn.

Aschs., vid växtnamn förkortning för tyske bota-
nisten P. Ascherson (se denne).

*Ascoli, G. L, dog 21 jan. 1907 i Milano.
*Ascomycetes, bot. Enligt det nu allmännast
följda systemet indelas askomyceterna på följande
sätt:
Ser. E u a s c a l e s.

Ordn. Plectascineæ.

» Perisporiineæ.

» Tuberineæ.

» Phacidiineæ.

» Protocaliciineæ.

» Hysteriineæ.

» Pezizineæ.

» Helvellineæ.

» Pyrenomycetineæ.

» Protomycetineæ.

» Saccharomycetineæ.

» Protoascineæ.

» Protodiscineæ.
Ser. Laboulbeniales. G. L-m.

Aseo;phora ovälis, zool. Se Florsländor.

Ascotán, ort i prov. Antofagasta, Chile, nära
gränsen till Bolivia och vid stranden af en lik-
nämnd saltsjö samt järnvägen från Antofagasta till
Huanchacha, i Bolivia. 3,750 m. ö. h. A. har
ett viktigt boraxverk samt omkr. 500 inv.

Asea, förk. för Allmänna svenska elek-
triska aktiebolaget (se d. o. Suppl.).

Ase;beia (grek., "gudlöshet", "religionsbrott"),
namn på en hel del förbrytelser af svårare eller
lättare art mot atenska religionen, som var mycket
strängare skyddad än religionen i det moderna Eu-
ropa. Anklagare kunde genom en inlaga till den af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:05 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free