Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ass ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Ass-Assimilation
342
tid fjärran från dagspolitiken, men valdes febr.
1920 till underhusrepresentant för Paisley och
återtog ledningen af de "oberoende liberalernas"
oppositionella parlamentsgrupp. Som dennas ledare
har han kraftigt bekämpat regeringens tvångspoli-
tik på Irland, understödt den därefter följande
uppgörelsem med sinnfeinarna 1921, skarpt upp-
trädt mot slöseriet med statsmedel och manat till
revision af Versaillestraktatens skadeståndsbestäm-
melser. Hans ledarställning inom partiet torde
emellertid på sista tiden ha i någon mån försvagats.
-. A. utgaf 1908 en samling Speeches och 1918
Occasional addresses 1894-1916. Jfr biografier
öfver A. af J. P. Alderson (1905), F. Elias (1909)
och E. H. Spender (1915). - Hans hustru
Margaret (Margot) A., född Tennant,
gift med A. 1894 i dennes andra äktenskap,
har spelat en framträdande roll i det politiska
och litterära sällskapslifvet och väckt sensation
genom sina liffulla, på indiskretioner rika memoa-
rer, Autobiography (1920). V. S-g.
Ass, kortform af "assurerad försändelse"; jfr
Re k.
Assaka, flod. Se Nu n 2.
*Asschabad hade 53,900 inv. 1913.
Assche [a’ssa], stad i belgiska prov. Brabant,
14 km. n. v. om Bruxelles. 9,140 inv. (1920).
Liflig handel med spannmål och humle.
* Asser, T. M. C.,
dog 29 juli 1913 i
Haag. Han var 1873
on bland stiftarna af
Institut de droit inter-
national och blef 1906
dess hedersled. Han
var 1907 ett af Ne-
derländernas ombud vid
andra Haagkonferensen
och erhöll 1911 jämte
Alfred Fried Nobelska
fredspriset.
Assersson, Nils.
Se Mannersköld.
Assertörisk ed, jur.
Se Vittnesed.
*Assessor, jur. As-
sessorsinstitutionen i hofrätterna har på senare tid
fullständigt ombildats. 1909 upphäfdes den förut
bestående skillnaden mellan hofrättsråd och assesso-
rer, och samtliga ord. medlemmar i hofrätterna bära
numera titeln hofrättsråd. De sedan dess tillkomna
hofrättsassessorerna (om hvilkas tillsättning och
tjänstgöring se k. kung. 9 juli 1915 och i arbetsordn.
för hofrätterna 29 aug. 1919, delvis ändrade genom
k. kung. 30 juni 1920) ha karaktären af vikarier för
ord. hofrättsledamöter. De äro dels s. k. ord.
assessorer, som förordnas af K. M:t efter fram-
ställning af vederbörande hofrätt (de kunna af K.
M:t skiljas från förordnande, när hofrätten hem-
ställer därom eller skäl eljest finnes vara för han-
den), dels s. k. e. o. assessorer, som af hofrätten
förordnas för kortare tid.
Assessorstiteln har under senare år funnit bety-
dande användning äfven utanför hofrätterna. I
Stockholms rådstufvurätt tjänstgöra som bisittare
på de olika af delningarna såväl civil- som kri-
minalassessorer. (Äfven 2 tjänstemän i
T. M. C. Asser.
Förmyndarkammaren ha titoln civilassessorer.)
Efter mönster häraf ha under sista tiden bisittarna
i rådstufvurätterna i Göteborg, Malmö, Norrköping,
Hälsingborg och Örebro fått titeln stadsnotarie för-
ändrad till assessor (stadsassessorer). I
sammanhang med fögderiförvaltningens omorganisa-
tion 1917 ha på de flesta länsstyrelserna inrättats
länsassessor s-tjänster, hvilkas innehafvare
sortera omedelbart under chefenna på landskansli
och landskontor, landssekreterare resp. landskam-
rerare. Slutligen har på senaste tid i öfverståthål-
larämbetet tillkommit polisassessorer, som
äro afsedda att ersätta stadsfiskalerna i Stockholm
och i sådan egenskap handha förberedande under-
sökning och åtal i brottmål, som anhängiggöras vid
Stockholms rådstufvurätt. A. H.
Assimilät, bot., organiska ämnen, som genom
assimilationen bildas i bladen och andra gröna
delar af växten. .
’Assimilation. - 3. Bot. Angående de gröna
växternas kolsyreassimilation ha 1915-18 väsent-
liga punkter klarlagts genom E. Willstätter (se
denne) och hans medarbetare A. Stoll, sedan de
båda forskarna lyckats utröna det för kolsyre-
assimilationen viktiga klorofyllets (se d. o.) bygg-
nad. Genom Willstätters försök är det nu definitivt
bevisadt, att å ena sidan klorofyllet är nödvändigt
för assimilationen, men att å andra sidan ingen
proportionalitet råder mellan assimilerande blads
klorofyllhalt och deras assimilationsförmåga.; kloro-
fyllfattiga blad influeras genom belysning och
temperatur helt annorlunda än gröna. Man
måste anta, att det utom klorofyll erfordras
äfven ett annat agens för assimilationen. Detta
agens är färglöst och sannolikt af enzymkarak-
tär. Hvad det kemiska förloppet vid assimila-
tionen beträffar, så är den s. k.
. ., . i i «.. upptagen kolsyra .,
assimilatonska koefficienten = -r~r.–––––––= l,
afgifven syrgas
och detta under de mest olika försöksbetingelser.
Häraf följer, att den upptagna kolsyrans syrehalt
h. o. h. af ges som syrgas, under det att kolsyrans
kol förblir som hydrat (formaldehyd) i växten. Där-
igenom bevisas, att formaldehyd eller ett ämne af
samma oxidationsgrad utgör den första assimila-
tionsprodukten. Själfva assimilationsmekanismen
uppfattar Willstätter sålunda: kolsyra adderas till
klorofyllets magnesiumgrupp. Den vid Ijusabsorp-
tionen upptagna energien omlagrar additionspro-
duktens kolsyregrupp, hvilken därvid omformas till
en peroxid; denna afspjälkar sedan syrgas under
inverkan af ett i plasma befintligt enzym enligt
följande schema:
}>Mg-0<° - ^Mg O<?-* ^Mg + H-CHO + 0,,
.^ un -.’ n u –^ Torm -
NH NH aldehyd
Willstätter och Stoll ha sammanfattat sina hithö-
rande arbeten i "Untersuchungen iiber die assi-
milation der kohletnsäure" (1918).
4. Landtbr.-kem. Framställningen af assi-
milation i betydelsen af växternas nä-
ringsupptagning genom rötterna (se
Assimilation, bd 2, sp. 243) är såtillvida
oriktig, som det osmotiska trycket sträfvar att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
