Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Australiska statsförbundet - Australit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Australit-Autogen metallbearbetning
382
sändningar till Europa. Ett australiskt krigsfartyg,
"Sydney", sköt i sank tyska kryssaren "Emdsen"
(9 nov. 1914). Vid parlamentsvalen i sept. s. å.
segrade arbetarpartiet, och en ny ministär Fisher
bildades, i sin försvarspolitik enhälligt stödd af
parlamentet. Fisher af gick okt. 1915 från pre-
miärministerposten och blef "high commissioner"
i London. Den nye premiärministern W. M.
Hughes igångsatte en energisk kampanj för fri-
villig rekrytering, besökte England 1916 och höll
där imperialistiska programtal om allmän värn-
plikt m. m., hvilka ogillades af många partivän-
ner i Australien, så att han nödgades utgå ur
arbetarpartiets styrelse, och dettas flertal började
liflig opposition mot regeringen, särskildt i värn-
pliktsfrågan. Hughes sökte med folkomröstning
genomdrifva sitt värnpliktsförslag, men det afslogs
då (okt. 1916). Han bildade då 1917 en koali-
tionsministär och upptog i denna de liberale le-
darna J. Cook och sir J. Förrest. Regeringsanhän-
garna, kallade nationalister, fingo vid valen i maj
1917 stor majoritet i båda husen of ver det af J.
Tudor ledda oppositionella arbetarpartiet, men
ett nytt försök att gemom folkomröstning genom-
drifva allmän värnplikt till ej blott Australiens,
utan hela rikets försvar misslyckades dec. 1917.
S. å. fullbordades den 1912 påbörjade träns-
australiska järnvägen från Port Augusta i Syd-
Australien till Kalgoorlie i Väst-Australien.
Hughes och Cook deltogo 1918 i rikskrigskonferensen
i London och sedermera 1919 i frødskonferensen
i Paris, där de med framgång, trogna det gamla
programmet "ett hvitt Australien", bekämpade ja-
panernas försök att i Nationernas förbunds "pakt"
få införd grundsatsen om rasernas jämlikhet. Un-
der Världskriget hade i Australien rekryterats
416,809 soldater, hvaraf 330,000 sändts till fron-
ten och omkr. 59,000 stupat. Den territoriella vin-
sten för Australien blef mandatet öfver de forna tyska
kolonierna s. om ekvatorn (Nya Zeeland fick däraf
på sin del Samoa). Under sista krigsåret hade
arbetarpartiet kraftigt uttalat sig för moderation
och samförståndsfred, hvilket bidrog till dess ne-
derlag vid parlamentsvalen i dec. 1919. Samtidigt
förkastades genom folkomröstning nya förslag om
ökade förbundsbefogenheter öfver handelslagstift-
ningen. Valen inneburo äfven ett nederlag för
arbetarpartiets längre gående förslag till "Austra-
liens enande" enligt en plan, som åt dess stater,
sönderdelade i 31 distrikt, endast ville ge en med
de sydafrikanska provinserna jämförlig ställning
och dessutom påyrkade senatens afskaffande. Au-
straliska statsförbundets generalguvernör är sedan
1920 lord Forster. Befolkningens rikstrogna patrio-
tism tog sig lifliga uttryck vid prinsens af Wales
besök i Australien maj-aug. s. å. Cook af gick
1921 ur ministären och blef australisk "high com-
missioner" i London. I dec. s. å. undergick mini-
stären Hughes en grundlig rekonstruktion. Dess
parlamentariska ställning är alltjämt (1922) syn-
nerligen svag; regeringspartiet har blott l rösts
majoritet öfver de båda oppositionsgrupperna arbe-
tarpartiet och landtmannapartiet. V. S-g.
Australit, geol., petrogr. Se Glasmeteori-
ter (Suppl.).
Austrheim, härad och socken i Hordaland fylke
ii. d. Söndre Bergenhus amt), n. v. om Bergen,
Norge. 68,01 kvkm. 2,739 inv. (1920). Fiske är
hufvudaäring. K. G. G.
*Austrát (östråt) nedbrann fullständigt nat-
ten 28-29 nov. 1916 i följd af åskslag. Till åter-
uppbyggande beviljade staten 50,000 kr., och
enskilda insamlade lika stort belopp. Se L. H. Ree
och F. B. Wallem, "ö. Opmaalinger, tegninger,
bygningsbeskrivelser samt udsigt över dens historie"
(2:a uppl. 1916), och A. Hahrs anmälan däraf jämte
planritning och vyer af ö. i "Nord. tidskr." 1919.
Autän, farm. med., en blandning af paraform-
aldehyd (se F o r m - a l d e h y d) med metallsuper-
oxider, ett hvitt, något af formaldehyd luktande
pulver. Begjutes detta med vatten, inträder genom
verkan af superoxiderna på vattnet genast stark
värmeutveckling, hvarvid ångor af formaldehyd
och vatten rikligt af gå. Medlet används för des-
infektion af rum och föremål med formaldehyd-
ångor. C. G. S.
*Autarkl, själftillräcklighet (i ekonomiskt afse-
ende); a u t a’r k i s k är således dem stat, som i
sin egenskap af hushåll kan föda sitt folk af sitt
rikes egna tillgångar.
Autekologi (af grek. äuto’s, själf, ól’kos, boning,
och lo1’gös, lära), bot., vetenskapen om växternas
lefnadsbetingelser. Se vidare Växtgeografi.
Autentisk lagtolkning, Autentisk inter-
pretation (af grek. authentifa, makt, an-
seende) , jur., detsamma som lagförklaring
(se d. o.).
Au’tobus, automobilomnibus (se A u t o m o b i l,
sp. 386 och fig. 5).
Autocefäl, A u t o k e f ä l (af grek. aiitofs, själf,
och kefalè, hufvud) kallas den kyrka eller kyrko-
provins, som är fullt själf ständig och icke är in-
ordnad i eller lyder under något högre kyrkligt för-
band, såsom patriarkat eller påfvedöme. Hj. H-t.
Autodeterminism. Se Determinism.
Autodäck, vanlig förkortning för automobildäck,
automobilring.
*Autogami. - 2. Zool. Endast få iakttagelser
rörande autogami hos samkönade djur föreligga hit-
tills. Genom försök, som gjorts med sådana (sär-
skildt med sjöpungar), har ådagalagts, att de med
samma individs sädeskroppar artificiellt befruktade
äggen ej alls eller endast undantagsvis utvecklas.
Annorlunda förhålla sig encelliga djur: hos dessa
delar sig moderdjuret i två dotterdjur; dessa bilda
centrosomer (jfr Cell, sp. 1390) och samman-
smälta, sedan de uppnått fullständig mognad, med
hvarandra till en cell, "gifvetvis den tänkbart
högsta grad af inafvel". L-e.
Autogenes (grek., som uppstått ur sig själf), biol.
Se D esc en d ens t eor i, sp. 203.
Autogen metallbearbetning, tekn., en metod för
bearbetning af metaller, som grundar sig på använd-
ning af ytterst heta gaslågor och som sedan början
af 1900-talet ernått en alltjämt stigande betydelse.
Alltefter ändamålet skiljer man mellan a u t o g e n
svetsning och autogen skärning. Vid
autogen svetsning afser man att förena två metall-
delar med hvarandra, utan användning a/f någon
främmande lödmetall. Detta åstadkommes sålunda,
att kanterna af de två metallstycken, som skola
förenas, medelst en spetsig låga upphettas till me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
