Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autogen skärning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Autogen skärning-Autolys
384
af de smälta partierna kan ega rum. Svårigheterna
härvid ligga dels i vanskligheten att begränsa den
lokala upphettningen till nätt och jämnt hvad som
behöfs, dels däri, att den flytande metallen genom
luftens och förbränningsgasernas inverkan lätteli-
gen förändras, så att sammanflytningen försvåras
eller åtminstone svetsningssömmens hållfasthet för-
minskas. Det är i synnerhet lågans halt af kol
eller fritt syre, som kan verka störande. - De
brännbara gaser, som i förening med syrgas an-
vändas för frambringande af de heta svetsnings-
lågorna, äro: vätgas, acetylen, s. k. vattengas (se
Generatorsgas, sp. 919-920), lysgas samt
bensin- och bensolånga. Acetylen ger den hetaste
lågan, med en temperatur, som enligt Kurlbaum
kan uppgå till 3,000° à 3,400°. Bensin- och ben-
solånga äro billigare att använda, men ge något
lägre temperatur. Den syrgas, som vid svetsningen
måste inblåsas i lågan genom särskildt konstrue-
rade brännare, framställes ur flytande luft (se
d. o., sp. 677) och förvaras på stålcylindrar.
De metaller, på hvilka autogen svetsning oftast
används, äro järn, koppar och aluminium, stun-
dom af ven bly, nickel, silfver och guld. Vid svets-
ning af järn kan en kol- eller syrehalt i lågan
lätt medföra ändring af fogens kolhalt och därmed
äfventyra dess hållfasthet. Förfaringssättet blir
därför olika vid bearbetning af smidesjärn, stål
och gjutgods. Och öfver hufvud beror hållbarhe-
ten af en svetsning i mycket hög grad af arbe-
tarens vana och yrkesskicklighet. Svetsning af
aluminium spelar en viktig roll vid tillverk-
ning af aluminiumkärl, men kan utföras blott af
mycket skickliga och öfvade arbetare. Svårighe-
terna ligga i metallens utomordentligt stora be-
nägenhet att vid upphettning bekläda sig med en
ytterst svårsmält hinna af aluminiumoxid, som vid
svetsningen hindrar metallens sammanflytning och
därför ovillkorligen måste bortskaffas. Detta kan
ske genom närvaro af alkaliklorider jämte fluor-
föreningar, som på aluminiumoxiden verka som
flussmedel. En särskild metod att svetsa alumi-
nium är utarbetad af firman Heräus i Hanau,
Tyskland.
Den autogena svetsningsmetodens användbarhet
är utomordentligt stor. Dels utgör densamma ett
bekvämt hjälpmedel vid nästan hvarje slags repa-
rationsarbete af metallföremål, dels har den i
många industrier nästan alldeles undanträngt andra
arbetsmetoder såsom lödning, nitning och falsning;
så i bleck- och plåtvaruindustrierna, vid rörtillverk-
ning och maskintillverkning i allmänhet. Framför
andra metoder utmärker sig svetsningen genom sin
prisbillighet. Hopsvetsning af bleck om några
mm. tjocklek kan under gynnsamma omständig-
heter åstadkommas för ungefär 1/w af kostnaden
för nitning; och vid hopsvetsning af plåt om 2-6
mm. tjocklek kan en skicklig arbetare utföra fogar
om 5-8 m. längd per timme.
Den autogena metallskärningen
grundar sig därpå, att järn och andra oädla me-
taller i syrgasström förbrinna under stark värme-
utveckling, hvilken kan användas till smältning af
närgränsande metalldelar. Och genom mekanisk in-
verkan af den vid skärningen använda, under starkt
tryck utströmmande syrgasstrålen bortblåsas undan
för undan de bildade, delvis smälta, delvis för-
brända metalldelarna. Därigenom åstadkommes ett
snitt i metallstycket, och genom lagom hastig
förning af syrgasstrålen kan detta snitt ledas i
hvarje önskad riktning. Vid början af en skärning
måste man naturligtvis utom syret tillföra någon
brännbar gas för att vid snittets utgångspunkt upp-
hetta metallen till antändningstemperaturen. Där-
till begagnas nästan uteslutande komprimerad vät-
gas. Hela apparaturen inskränker sig sålunda till
en större syrgas- och en mindre vätgasbehållare
med tryckreduktionsventiler samt lämpliga brän-
nare med gastilledningar. Och då metoden, i mot-
sats till den autogena svetsningen, icke kräfver sär-
skildt skickliga och utbildade arbetare, har den
fått en högst betydande användning, t. ex. för sön-
dertagning af förbrukade maskiner och maskinde-
lar, skeppsvrak m. m., såväl som vid tillskärning
af de mest olikartade plåtarbeten, t. ex. för ång-
pannor. Metoden kan utföras nära nog hvar som
fielst och arbetar snabbare och billigare än så-
dana starkt energiförbrukande maskiner som me-
tallsågar och saxpressar. Den kan användas för
skärning af järn upp till en godstjocklek af 300
mm., ehuru i detta fall snittets läge blir något csä-
kert. Men vid plåt upp till 50 mm. tjocklek kan
snittet läggas med en säkerhet af l mm., medan
snittets bredd i detta fall uppgår till 2 à 5 mm.
Alltefter godstjockleken kan en arbetare på en tim-
me hinna med snitt af 7-12 m. längd. - Be-
lysande för den autogena metallbearbetningens
nutida betydelse är, att i Tyskland ensamt för detta
ändamål 1918 förbrukades 14 mili. kbm. syrgas.
Se Ullmann, "Enzyklopedie der technischen che-
mie", bd II. K. A. V-g.
Autogen skärning och Autogen svets-
ning, kem. Se Autogen metallbearbet-
ning. Suppl.
’Autograf, sp. 485. Svenska autograf-
sällskapet antog 1905 namnet Person-
historiska samfundet (se vidare d. o.).
Autokatalys (af grek. áuto’s, själf), kem., den
form af katalys (se d. o.), vid hvilken det är någon
af de vid en reaktion bildade produkterna, som
katalytiskt påskyndar reaktionen själf. Yid auto-
katalys måste alltså reaktionshastigheten i början
ökas mer eller mindre hastigt, efter hand som kon-
centrationen af den katalytiskt verksamma reaktions-
produkten stiger. Så t. ex. sker lösning af koppar
i utspädd salpetersyra i början mycket långsamt,
men lösningshastigheten ökas snart betydligt, emedan
reaktionen 3Cu + 8HN03 = 3Cu(N03)2 + 2NO + 4H2 O
katalytiskt påskyndas af den därvid bildade kväf-
oxiden. K. A. V-g.
Autokorologi (af grek. äuto’s, själf, chöra, land,
och lo’gös, lära), bot., vetenskapen om växtarternas
nuv. utbredning och fördelning på jordytan. Se
vidare Växtgeografi.
Autokromförfarande (af grek. äutofs, själf, och
cfrröma, färg), fotogr. Se Fotografi, sp. 1004.
Autokronologi (af grek. áiito’s, själf, chrofnos,
tid, och lo’gos, lära), bot., vetenskapen om väx-
ternas forna utbredning och om förändringarna hos
dem. Se vidare Växtgeografi.
Autoluxlampa (af grek. áuio’s, själf). Se L u x.
Autolys (af grek. au to’s, själf, och lyfsis, lös-
ning), fy stol. kem., kallas den enzymatiska ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
