Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ayo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Ayo-Azotogen
408
var styrelseordförande för Lyons museer. Han blef
1901 led. af Académie des beaux-arts. V. S-K.
Ayo, sp. Se A j o. Suppl.
’Ayrton, W. E., dog 8 nov. 1908 i London.
Ayuruoca [9Joroå’k9]. Se A j u r u o c a. Suppl.
Aza, Vital, spansk dramatiker och läkare, f.
1851 i Pola de Låna (Asturien), d. 1912, var med-
arbetare i nästan alla periodiska litterära tidskrif-
ter och skref på såväl vers som prosa 63 teater-
stycken, utmärkta af fin satir, godmodig humor och
stilistisk fulländning. Y. ansågs som sin tids för-
nämste representant för "genero chico". Som hans
bästa arbeten för scenen anses El senor gobernador,
El senor cura, Aprobados y suspensos, La praviana,
La rebotica och El sombrero de copa. Ad. H-n.
Azamgarh [äsamgä7]. 1. Distrikt i divisionen
Gorakhpur i United provinces of Agra and Oudh,
Brittiska Indien, på den stora Gangesslätten.
5,731 kvkm. 1,492,818 inv. (1911), öfvervägande
hinduer. A. är mycket väl odladt, genomflytes af
Tons och begränsas i n. af Gogra. - 2. Hufvud-
stad i distriktet A., vid Tons och bengaliska järn-
vägen. 18,834 inv. (1911). Grundlagd 1665 ai
Azam kan. A. var under seapoysupproret 1857-60
ett af de upproriskes hufvudcentra. l o. 2. E. A-t.
’Azäzèl, hebr. Se A s åse 1.
Azbuzu, stad. Se M a l a t i a.
Azcáräte, don Gumersindo de, spansk po-
litiker, f. 13 jan. 1840 i Leon, d. 14 dec. 1917 i
Madrid, studerade i Oviedo, blef 1865 juris och
filos. doktor samt 1868 lärare och 1872 professor i
jämförande lagstiftning vid universitetet i Madrid.
1868 invaldes han af sin födelsestad i cortes och
representerade den sedan under skiftande regimer
som öfvertygad republikan af moderat läggning.
Sedan 1892 var han professor i privaträtt vid
Madriduniversitetet. V. S-g.
Azcàrraga y Palmero [-i-], M ar c el o, spansk
militär och politiker, f. 1832 i Manila, d. 30 maj
1915, deltog på 1850- och 1860-talen i strider mot
upprorsmän i Spanien och på Cuba, blef 1866
öfverste och tog 1904 som general afsked ur armén.
Han blef deputerad i cortes 1875 och senator
1885, var krigsminister i Cánovas’ konservativa mi-
nistär 1891-92 och 1895-97, blef efter mordet
på Cánovas aug. 1897 konseljpresident, men af gick
redan i okt. s. å., var sedermera senatens president
och efterträdde dec. 1904 Maura som konseljpresi-
dent, men vågade ej inkalla cortes, då han med
säkerhet skulle ha mötts af ett misstroendevotum,
och gaf redan jan. 1905 rum för en ministär Villa-
verde. V. S-g.
Azerbaidjan, Azerbaijan. SeAserbeid-
j an. Suppl.
Azider, kem. o. tekn., salter af kväfveväte-
s y r a (se d. o.). N a t r i u m a z i d, Na N8, fram-
ställes numera fabriksmässigt enligt en 1892 af
W. Wislicenus angifven metod: natriumamid, NaNH2
(framställd genom inverkan af torr ammoniakgas
på metalliskt natrium) behandlas (vid högst 190°)
med torr kväfoxidulgas, enligt reaktionsfonneln:
NaNH2-fN20 = NaNs + H20.
Genom fällning af natriumazidlösning med bly-
acetat erhålles den i vatten nästan olösliga b l y-
aziden, PbN6, som en hvit kristallinisk fäll-
ning. Medan natriumaziden vid upphettning endast
förpuffar, explodera de tunga metallernas azider
vid upphettning eller inverkan af slag och stötar
ytterst häftigt och måste därför handteras med
stor varsamhet. Blyaziden har på grund af sin
starka brisans (se Sprängämne, sp. 827)
i senare tider fått stor användning som initial-
sprängämne (se Sprängämne, sp. 830). Då
den verkar betydligt kraftigare än det hittills
för nämnda ändamål oftast använda knallkvicksilf-
ret (se d. o.), har den alltmer undanträngt detta
ämne. Mycket starka sprängkapslar kunna t. ex.
framställas af en så ringa mängd blyazid som
0,i5 gr., i blandning med 0,9 gr. trinitrotoluol eller
tetryl. K. A. V-g.
Aziner, kem., benämnas heterocykliska (se d. o.)
organiska föreningar med 6-ledad kärna, bestående
af kol- och kväfveatomer. Alltefter kväfveatomer-
nas antal skiljer man mellan mön-, di-, t r i-
och tetraziner. Inom hvar och en af dessa
grupper kan man efter väteatomernas antal urskilja
dels 1) vätefattiga föreningar, motsvarande
de aromatiska föreningarna (se d. o.) och således
relativt resistenta mot kemiska inverkningar; dels
2) väterikare, men ofullständigt hydrerade
föreningar, motsvarande terpenerna och andra ali-
cykliska föreningar och liksom dessa utmärkta af
mindre beständighet; dels 3) fullständigt
hydrerade aziner. - Monaziner. Mo-
dersubstansen för dessa är pyridin (se d. o.),
som hör till den vätefattiga afdelningen. Motsva-
rande fullständigt hydrerade förening är p i p e r i-
d i n (se d. o.). Till monazinserien hör vidare
kinolin (se d. o.) och akridin (se d. o.
Suppl.) samt ett stort antal alkaloider, såsom
piperin, komin, atropin, kokain, morfin, kinin
m. fl. Diazinföreningarna omfatta många
viktiga organiska ämnen, såsom purinföreningarna
(se P ur i n), piperazin (se d. o.) samt fenazin
(se d. o.). Om uti en diazin en atomgrupp NH
utbytes mot en atom syre eller svafvel, benäm-
nes föreningen en o x a z i n (med syre) eller en
tiazin (med svafvel). Många viktiga färgämnen
äro derivat af fenazin, fenoxazin eller fentiazin,
s. k. azinfärgämnen (se Tjärfärger,
sp. 230). - T r i- och tetraziner förekomma
mera sällan. K. A. V-g.
Azinfärgämnen, kem. o. tekn. Se Tjär-
färger, sp. 230, samt Aziner. Suppl.
Azofenylen, kem. Se Fenazin.
*Azoisk. Se Arkeozoisk. Suppl.
’Azorerna. Se kartan till art. Spanien.
Azorin, pseudonym. Se Martinez Ruiz.
Azotoba’cter (af nlat. azòtum, kväfve), bot., ett
till kulbakterierna hörande släkte. A. chroococcum
är en i naturens hushållning viktig, vida utbredd
jordbakterie. Den har förmåga att tillgodogöra sig
luftens fria kväfve och oxiderar många kolförenim-
gar till koldioxid och vatten; den spelar äfven en
roll vid kväfveomsättningen i hafvet. Jfr B e i j e-
rinck, M. W. Suppl. G. L-m.
Azotogen (af nlat. azötum, kväfve), som alstrar
kväfve. Sedan det visats, att bal j växterna med till-
hjälp af i deras rötter symbiotiskt lefvande bakterier
uppta luftens fria kväfve och däraf bilda ägg-
hvitämnen, ha åtskilliga kulturer af dylika fram-
ställts och spridts, afsedda att genom ympning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
