Print (PDF) - On this page / på denna sida - Badeni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Bahd-Samum-Bajern
spritdrycker fr. o. m. 1920 visat betydande öfver-
skott. E. A-t.
Bahd-Samum. Se S a m u m.
*Bahia. 1. Staten B. hade 3,334,465 inv., 7
på l kvkm., 1920 och omfattade s. å. 136 kommu-
ner (municipios). - 2. Hufvudstaden Säo Salvador
hade 283,422 inv. 1920.
*Bahia Blanca hade 44,143 inv. 1914.
Bahia de Corisco. Se Co r i se o 1.
’Bahnson, J. J., dog 26 aug. 1909 på Frede-
riksberg.
Bahr, von, adlig ätt, härstammande från stads-
majoren i Stralsund Henrik Bahr, som ad-
lades 1719. Bland ättens nu lefvande medlemmar
märkas följande. Johan von B., f. l aug.
1860 i Stockholm, aflade hofrättsexamen i Uppsala
1883, var 1895-1915 universitetets sekreterare
och är sedan 1915 borgmästare i Uppsala. Han
är led. af Uppsala läns landsting (v.-ordf. 1912,
ordf. sedan 1916), som invalde honom (högerman)
i Första kammaren (1912-17). Han har utgett flera
årgångar af universitetets matrikel m. m. - Som
framstående lärarinnor ha gjort sig kända hans
syster Eva, gift Bergius 1917 (f. 1874, docent
i experimentalfysik i Uppsala 1905-15, lärarinna
vid Brunnsviks folkhögskola) och deras kusin J u-
lia von B. (f. 1866, lärarinna vid Sofi Almquists
samskola 1892-1907), på hvars initiativ bildades
1904 A.-b. Sanatorievård, som grundlade Romanäs
sanatorium (se d. o.).
Bahr el-asuad, "Svarta floden". Se Nilen.
*Bahr el-gasal är af vein namn på en provins i
Angloegyptiska Sudan. Det grämsar till Dar-Fur
i n., Abessinien i ö., Ugandaprotektoratet i s. och
Belgiska Kongo samt franska kolonien Oubangui-
Chari-Tchad i v., omfattar omkr. 295,000 kvkm.
med l mill. inv. och indelas i 4 distrikt. Hufvud-
staden Wau, vid em högerbiflod till Bahr el-gasal,
ligger 1,445 km. s. v. om Kartum. Ur B:s skogar
tas stora mängder utmärkt kautschuk. E. A-t.
Bahr en-Nil. Se Nilen.
Bahr es-zeraf, "Giraffströmmen". Se Nilen.
Bahr Kolzum, persiska namnet på Kaspiska
h a f v et.
Baidyabati [baidjebä’ti]. stad i brittisk-indiska
distriktet Hugli, prov. Bengalen, nära floden Hugli,
24 km. n. om Calcutta, vid järnvägen dit. Till-
verkning af jute- och hamprep. 20,516 inv.
(1911).
Baie [bä], fr., hafsbukt, vik. Jfr B a y.
*Baihaut, Ch., dog 24 april 1917 i Paris.
Baillaud [bajå], Edouard Benjamin,
fransk astronom, f. 14 febr. 1848 i Chalons-sur-
Saòne, var sedan 1869 lärare vid flera läroverk i
Paris och därjämte sedan 1874 assistent vid obser-
vatoriet i Paris, blef 1878 professor och direktor
för observatoriet i Toulouse samt 1908 direktor för
observatoriet i Paris. Hans arbeten beröra huf-
vudsakligen teorien för planeternas och kometernas
rörelser samt andra ämnen inom den teoretiska
astronomien. Han utgaf äfven en Cours d’astrono-
mie (2 bd, 1893-96). Han är led. af sv. Vet.
akad. (1919). B-d.
Bailul. Se Beilul.
*Bain, R. N., dog 10 maj 1909.
*Baireuth. Om Wagnerfestspelen i B. se vidare
W agn er, sp. 303-304,
Frederik Bajer.
*Bajer, F., dog 23
jan. 1922 i Köpenhamn.
Han stiftade 1907 Nor-
diska interparlamenta-
riska förbundet, af gick
s. å. som ordf. i Yärids-
fredsbyrån i Bern och
fick 1908 halfva Nobel-
ska fredspriset. Han
utgaf ock Livserindrin-
ger (1909-10). E.Ebg.
* Bajern (Se karta till
art. T y sk la n d.) Se-
dan fristaten Koburg 30
nov. 1919 genom folk-
omröstning beslutit för-
ening med B., hvilket
enhälligt godkändes af
bajerska riksdagen 11 mars 1920, utgör B:s om-
råde 76,421 kvkm. med 7,140,340 inv., 93 på
l kvkm. (1919), hvaraf Koburg utgör 562 kvkm.
med 74,316 inv., 132 på l kvkm. S. å. hade
München, Niirnberg och Augsburg of ver 100,000
inv. h var samt Ludwigshafen, Wiirzburg, Fiirth,
Kaiserslautern och Regensburg of ver 50,OCO inv.
hvar. - Genom revolutionen 1918 blef B. re-
publik med författning af 14 aug. 1919, som
trädde i kraft 15 sept. s. å. Högsta makten
tillhör landtdagen (landtag), som består af en kam-
mare med 180 (l för livart 40,000-tal inv.) på 4
år genom allmän, lika, hemlig och direkt röst-
rätt efter proportionell metod valda medl., hvilka
välja den inför landtdagen ansvariga regeringen
(gesamtministerium), som består af 8 ministerier.
- Historia. Centrumpartiet, som från 1899
hade absolut majoritet i B:s landtdag, utöfvade
ett år efter år växande inflytande på landets sty-
relse. Det genomdref 1906 en politisk och 1908
en kommunal rösträttsreform, råkade 1911 i skarp
konflikt med ministären Podewils och vann en
betydande valseger vid de däraf förorsakade ny-
valen. Podewils af löstes som ministerpresident af
centrumpartiets ledare i tyska riksdagen, frih. von
Hertling (febr. 1912). Prinsen-regenten Luitpold
af led 12 dcc. s. å. och efterträddes af sin son
Ludvig. Man var emellertid trött på regentskaps-
systemet, och det upphäfdes 1913 genom en för-
fattningsändring, hvarpå prinsen-regenten Ludvig 5
nov. s. å. med landtdagens bemyndigande i den
svagsinte konung Ottos ställe besteg tronen. Under
Världskrigets första år rådde äfven i B. "borg-
fred" mellan partierna, men 1917 blefvo den libe-
rala och socialdemokratiska oppositionens kraf på
författningsreformer så starka, att regeringen däraf
föranläts att åtminstone utlofva reformering af
landtdagems of re kammare, riksrådens hus. Hert-
ling af gick som bajersk ministerpresident, då han
nov. 1917 blef tysk rikskansler, och hans efter-
trädare 0. von Dandl fick 1918 allt svårare att
betvinga ytterlighetselementens demonstrationer mot
kriget, hvilka bl. a. togo form af ett utaf den
vänstersocialistiske redaktören Kurt Eisner (se denne.
Suppl.) iscensatt misslyckadt försök till allmän strejk
bland ammunitionsarbetarna. Eisner arresterades,
men blef fri genom den för hela tyska riket af riks-
kansleren prins Max af Baden okt. 1918 prokla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
