- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
421-422

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Badeni ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spritdrycker fr. o. m. 1920 visat betydande öfverskott.

E. A–t.

Bahd-Samum. Se Samum.

*Bahia. 1. Staten B. hade 3,334,465 inv.,
7 på 1 kvkm., 1920 och omfattade s. å. 136 kommuner
(municipios). – 2. Hufvudstaden São Salvador
hade 283,422 inv. 1920.

*Bahia Blanca hade 44,143 inv. 1914.

Bahia de Corisco. Se Corisco 1.

*Bahnson, J. J., dog 26 aug. 1909 på Frederiksberg.

Bahr, von, adlig ätt, härstammande
från stadsmajoren i Stralsund Henrik Bahr,
som adlades 1719. Bland ättens nu lefvande medlemmar
märkas följande. Johan von B., f. 1 aug. 1860
i Stockholm, aflade hofrättsexamen i Uppsala 1883,
var 1895–1915 universitetets sekreterare och är
sedan 1915 borgmästare i Uppsala. Han är led. af
Uppsala läns landsting (v. ordf. 1912, ordf. sedan
1916), som invalde honom (högerman) i Första kammaren
(1912–17). Han har utgett flera årgångar af
universitetets matrikel m. m. – Som framstående
lärarinnor ha gjort sig kända hans syster Eva,
gift Bergius 1917 (f. 1874, docent i
experimentalfysik i Uppsala 1905–15, lärarinna
vid Brunnsviks folkhögskola) och deras kusin
Julia von B. (f. 1866, lärarinna vid
Sofi Almquists samskola 1892–1907), på hvars
initiativ bildades 1904 A.-b. Sanatorievård,
som grundlade Romanäs sanatorium (se d. o.).

Bahr el-asuad, "Svarta floden". Se Nilen.

*Bahr el-gasal är äfven namn på en provins i
Angloegyptiska Sudan. Det gränsar till Dar-Fur i n.,
Abessinien i ö., Ugandaprotektoratet i s. och
Belgiska Kongo samt franska kolonien Oubangui-Chari-Tchad
i v., omfattar omkr. 295,000 kvkm. med 1 mill. inv. och
indelas i 4 distrikt. Hufvudstaden Wau, vid en
högerbiflod till Bahr el-gasal, ligger 1,445 km.
s. v. om Kartum. Ur B:s skogar tas stora mängder
utmärkt kautschuk.

E. A–t.

Bahr en-Nil. Se Nilen.

Bahr es-zeraf, "Giraffströmmen". Se Nilen.

Bahr Kolzum, persiska namnet på Kaspiska hafvet.

Baidyabati [baidjəba’ti], stad i brittisk-indiska
distriktet Hugli, prov. Bengalen, nära floden Hugli,
24 km. n. om Calcutta, vid järnvägen dit. Tillverkning
af jute- och hamprep. 20,516 inv. (1911).

Baie [bä], fr., hafsbukt, vik. Jfr Bay.

*Baihaut, Ch., dog 24 april 1917 i Paris.

Baillaud [bajå], Edouard Benjamin,
fransk astronom, f. 14 febr. 1848 i Chalons-sur-Saône,
var sedan 1869 lärare vid flera läroverk i Paris och
därjämte sedan 1874 assistent vid observatoriet i Paris,
blef 1878 professor och direktor för observatoriet i
Toulouse samt 1908 direktor för observatoriet i Paris.
Hans arbeten beröra hufvudsakligen teorien för
planeternas och kometernas rörelser samt andra ämnen
inom den teoretiska astronomien. Han utgaf äfven en
Cours d’astronomie (2 bd, 1893–96). Han är
led. af sv. Vet. akad. (1919).

B–d.

Bailul. Se Beilul.

*Bain, R. N., dog 10 maj 1909.

*Baireuth. Om Wagnerfestspelen i B. se vidare Wagner, sp. 303–304,

illustration placeholder
Frederik Bajer.

*Bajer, F., dog 23 jan. 1922 i Köpenhamn.
Han stiftade 1907 Nordiska interparlamentariska förbundet,
afgick s. å. som ordf. i Världsfredsbyrån i Bern och fick
1908 halfva Nobelska fredspriset. Han utgaf ock
Livserindringer (1909–10).

E. Ebg.

*Bajern (Se karta till art. Tyskland.)
Sedan fristaten Koburg 30 nov. 1919 genom folkomröstning
beslutit förening med B., hvilket enhälligt godkändes af
bajerska riksdagen 11 mars 1920, utgör B:s område
76,421 kvkm. med 7,140,340 inv., 93 på 1 kvkm. (1919),
hvaraf Koburg utgör 562 kvkm. med 74,316 inv., 132 på
1 kvkm. S. å. hade München, Nürnberg och Augsburg öfver
100,000 inv. hvar samt Ludwigshafen, Würzburg, Fürth,
Kaiserslautern och Regensburg öfver 50,000 inv. hvar.
– Genom revolutionen 1918 blef B. republik med författning
af 14 aug. 1919, som trädde i kraft 15 sept. s. å.
Högsta makten tillhör landtdagen (landtag), som
består af en kammare med 180 (1 för hvart 40,000-tal
inv.) på 4 år genom allmän, lika, hemlig och direkt
rösträtt efter proportionell metod valda medl., hvilka
välja den inför landtdagen ansvariga regeringen
(gesamtministerium), som består af 8 ministerier.
Historia. Centrumpartiet, som från 1899
hade absolut majoritet i B:s landtdag, utöfvade ett
år efter år växande inflytande på landets styrelse.
Det genomdref 1906 en politisk och 1908 en kommunal
rösträttsreform, råkade 1911 i skarp konflikt med
ministären Podewils och vann en betydande valseger
vid de däraf förorsakade nyvalen. Podewils aflöstes
som ministerpresident af centrumpartiets ledare i
tyska riksdagen, frih. von Hertling (febr. 1912).
Prinsen-regenten Luitpold afled 12 dec. s. å. och
efterträddes af sin son Ludvig. Man var emellertid
trött på regentskapssystemet, och det upphäfdes 1913
genom en författningsändring, hvarpå prinsen-regenten
Ludvig 5 nov. s. å. med landtdagens bemyndigande i den
svagsinte konung Ottos ställe besteg tronen. Under
Världskrigets första år rådde äfven i B. "borgfred"
mellan partierna, men 1917 blefvo den liberala och
socialdemokratiska oppositionens kraf på författningsreformer
så starka, att regeringen däraf föranläts att åtminstone
utlofva reformering af landtdagems öfre kammare, riksrådens
hus. Hertling afgick som bajersk ministerpresident,
då han nov. 1917 blef tysk rikskansler, och hans
efterträdare O. von Dandl fick 1918 allt svårare att
betvinga ytterlighetselementens demonstrationer mot
kriget, hvilka bl. a. togo form af ett utaf den
vänstersocialistiske redaktören Kurt Eisner (se denne.
Suppl.) iscensatt misslyckadt försök till allmän strejk
bland ammunitionsarbetarna. Eisner arresterades,
men blef fri genom den för hela tyska riket af
rikskansleren prins Max af Baden okt. 1918
proklamerade amnestien. Som landtdagskandidat för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:57:11 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free